Siptex - textilsortering
Varje år deponeras eller förbränns 4,3 miljoner ton textilavfall i EU. Över 140 000 ton nya textilier sätts på den svenska marknaden, men bara knappt fem procent materialåtervinns. Detta vill vi ändra på.
Det har fattats en länk mellan insamling av textil och högkvalitativ återvinning. Siptex är världens första automatiska storskaliga anläggning för textilsortering., och kommer att förändra möjligheterna för återvinning.

Detta gör Siptex-anläggningen



Siptex - automatisk sortering i industriell skala
Siptex är världens första storskaliga anläggning i sitt slag. Den sorterar textil efter färg och fibersammansättning med hjälp av nära-infrarött ljus, vilket gör det möjligt att hantera stora flöden och producera textilfraktioner som är anpassade för olika återvinningsprocesser.
En ny länk i den textila värdekedjan
För textilåtervinning i större skala krävs jämn kvalitet och stora volymer. Dagens manuella sortering av textil kan inte matcha marknadens behov av kvalitetssäkrade produkter. Automatiserad sortering är den länk som i dag saknas mellan insamling och högkvalitativ återvinning av textil.
Därför kommer Siptex att bidra till ökad cirkuläritet i den textila värdekedjan och stärka Sveriges position som föregångsland inom innovation och cirkulär ekonomi.

Material in
Sysav tar emot tre kategorier av textilmaterial till Siptex-anläggningen:
-
Textil från industri
Pre-consumer-material från industri, till exempel spill från produktion.
-
Försorterad textil
Försorterat post-consumer-material av specifik produkttyp, som till exempel trasiga lakan eller t-shirtar.
-
Sorteringsrester
Sorteringssrester från konsument och industri, till exempel plagg som inte går att återbruka.

Material ut
Sysav kommer att erbjuda ett standardiserat sortiment av kvalitetssäkrade recycling-produkter med garanterad fibersammansättning och färg, som lämpar sig för olika återvinningsprocesser. Exempel på produkter:
- Bomull (av specifik renhetsgrad och färg)
- Ull (av specifik renhetsgrad och färg)
- Polyester (av specifik renhetsgrad och färg)
- Viskos (av specifik renhetsgrad och färg)
- Polyamid (av specifik renhetsgrad och färg)
- Akryl (av specifik renhetsgrad och färg)
- Anpassade produkter: anläggningen kan sortera ut fibersammansättningar skräddarsydda efter kundens krav

Om textil och återvinning




Textilens andra liv
Återanvändning
Återanvändning är ur miljösynpunkt ett bättre alternativ än både materialåtervinning och förbränning med energiåtervinning. Innan textil kasseras och går till återvinning bör den användas så länge som möjligt. Återanvändning ger stor miljönytta oavsett om den sker i Sverige eller någon annanstans i världen. En fördubblad livslängd av alla textila produkter skulle kunna minska klimatpåverkan med 47 procent.
Återvinning
Materialåtervinning av textil delas in i högvärdig och lågvärdig form.
- Högvärdig återvinning, fiber-till-fiber, innebär att man tar vara på fibrerna så att de kan bli nytt tyg igen. Fiber-till-fiber-återvinning kan ske med kemiska eller mekaniska processer.
- Lågvärdig återvinning innebär att materialet omvandlas till en produkt av lägre kvalitet, till exempel isolering, och inte kan bli nytt tyg igen.

Kemisk återvinning - fiber-till-fiber
Kemisk återvinning innebär att fibrerna i textilierna bryts ned med hjälp av
kemikalier för att sedan sammanföras igen genom andra processer. De nya fibrerna kan sedan spinnas till ny tråd eller bli annat material. Resultatet blir ett material av hög kvalitet, vilket gör att det inte behöver tillsättas jungfruliga fibrer för att det återvunna materialet ska kunna ha samma användningsområde som ursprungsfibern.
Ett område i stark utveckling
Det finns olika kemiska processer för denna typ av återvinning, och forskas mycket på detta område. Textil består ofta av blandmaterial, och då måste flera tekniker användas. Förenklat kan man säga att bomullsfibrer och cellulosabaserade konstfibrer (viskos, lyocell, modal) löses upp, och syntetiska polymerfibrer (polyamid, polyester, polyuretan och akryl) smälts ner. I Sverige finns ett par anläggningar som återvinner i större skala, bland andra Re:newcell. Kemiska processer ställer specifika krav på fiberinnehåll, därför förväntas Siptex bidra framförallt till denna typ av återvinning.

Mekanisk återvinning - fiber-till-fiber
Mekanisk återvinning innebär att textilierna klipps, rivs och kardas till en jämn fibermassa. Till denna kategori räknas även ibland smältprocesser som kan användas för att tillverka nya fibrer av vissa syntetmaterial; eftersom endast värme krävs vid denna metod betraktas den som mekanisk. Smält plastråvara pressas ut genom ett munstycke och bildar fibrer, så kallad smältspinning.
Kortare fibrer
Genom mekanisk återvinning försvagas och förkortas textilfibrerna vilket ger ett sämre resultat jämfört med kemiska återvinningsmetoder. Detta gör att textil återvunnet genom mekaniska processer behöver blandas upp med jungfruliga fibrer för att ha tillräcklig kvalitet för att användas till exempelvis klädtillverkning.

Lågvärdig återvinning - downcycling
Lågvärdig återvinning, även kallat downcycling, innebär att ett material blir en produkt av lägre värde än ursprunget.
Textil används idag bland annat som trasor, isolering och stoppning i bilsäten och bullerplank. Hur stor miljönytta denna typ av återvinning har beror på vilket material som ersätts.
Nya marknader för sekundär textilråvara
Textilfiber som sekundär råvara skulle kunna ersätta jungfruligt material i många branscher, inte bara textilsektorn. Siptex kommer att bidra till att identifiera nya marknader och användningsområden även för sorteringsrester. Textil kan till exempel användas som kompositmaterial och bli möbler och galgar.

Om projekt Siptex
SIPTex står för "Svensk innovationsplattform för textilsortering" och ska utgöra den länk som idag saknas mellan textilinsamling och en högkvalitativ textilåtervinning.
Siptex finansieras av Vinnova och är ett steg 3-projekt inom programmet Utmaningsdriven innovation. Detta steg innebär etablering av världens första automatiserade sorteringsanläggning för post-consumer textilier i industriell skala. Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och genomförs tillsammans med ett brett konsortium bestående av svenska modebolag, forskningsinstitut, myndigheter och aktörer från olika delar av värdekedjan för textil.
Från november 2021 upphör Siptex att vara ett forskningsprojekt och övergår helt till Sysav, som har investerat i anläggningen.
Partners ur hela den textila värdekedjan
- Boer Group
- ECO TLC
- Elis
- Gina Tricot
- H&M
- Human Bridge
- ICA
- IKEA
- IVL Svenska Miljöinstitutet
- KappAhl
- KEMI
- Kretslopp och Vatten
- Malmö Stad
- Myrorna
- Naturvårdsverket
- Re:newcell
- Röda Korset
- Stadium
- Stockholm Vatten och Avfall
- Sysav
Forskningsprojektet SIPTex
Om anläggningen

Så fungerar anläggningen
Med hjälp av nära-infraröd och visuell spektroskopi (NIR/VIS) sorterar Siptex textilavfall efter fibertyp och färg. Textilierna belyses och ljuset reflekteras på olika sätt beroende på vilket material det är. Sensorer registrerar och räknar ut vilken fibertyp det är. Tryckluft blåser textilen så att den hamnar i rätt behållare. Anläggningen kan programmeras att sortera ut tre olika flöden samtidigt.
Fakta
- Kapacitet: 4,5 ton per timme (24 000 ton/år)
- NIR/VIS-maskiner: 4 stycken
- Transportband: 260 meter
- Tillverkare: Stadler/Tomra
- Placering: Bjurögatan 20, Malmö
Ställ fråga, lämna synpunkt, gör felanmälan
Kontakt gällande "Textilsortering - Siptex"
Kundservice privat
Vardagar kl 8-16.30
Kundservice företag
Vardagar kl 8-12,12.45-16.00
Kontakta våra företagsrådgivare
040-635 18 00
kundservice@sysav.se
Växel
040-635 18 00
Fax: 040-635 18 10
Adress
Spillepengsgatan 13
202 13 Malmö
Hitta till oss