Undervisning för gymnasiet

Börja med att ge eleverna en idé om vad cirkulär ekonomi innebär. Vill du, kan du använda sammanfattningen Cirkulär ekonomi i korthet nedan.

Eleverna får därefter välja ett företag som jobbar enligt cirkulära principer, beskriva företagets affärsidé och verksamhet och redogöra för hur det valda företaget bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Arbetet ska avslutas med en kommentar om den cirkulära ekonomins fördelar och eventuella nackdelar.
Låt eleverna söka information på nätet. Omfattning: 1 000 - 1 500 ord.

Det finns många företag som helt eller delvis jobbar enligt cirkulära principer. Här är några exempel: Inrego, Godsinlösen, Malmö Återbyggdepå, Fairphone, Houdini, Nudie Jeans, Gram, Rude Food, ToolPool och Sunfleet.

Koppling till globala målen:

''

Cirkulär ekonomi i korthet

I en cirkulär ekonomi utformas produkter, tjänster och affärsmodeller som gynnar planeten, människor och företag. Resurser återskapas eller återanvänds med så högt värde som möjligt under så lång tid som möjligt i en biologisk eller teknisk cykel.

Vi övergår från att äga och konsumera produkter (förbruka och kasta) till att bli användare av produkternas funktioner genom att hyra, dela, leasa eller låna. Produkter designas för att kunna plockas isär så att de enkelt ska kunna lagas, uppgraderas, renoveras, omtillverkas och återvinnas. Det krävs nya affärsmodeller och tjänster för att systemet ska bli effektivt och lönsamt.

I en cirkulär ekonomi finns inget avfall. Allt material och alla produkter som ett företag eller en privatperson inte behöver eller kan ta tillvara, blir en resurs för någon annan.
På Cradlenet hittar du mer information.

Så här beskriver Naturvårdsverket affärsmodeller i en cirkulär ekonomi:
Affärsmodeller i en cirkulär ekonomi bidrar till att resurser används effektivt och mängden restprodukter som inte kan återanvändas blir minimal. Kännetecken för en cirkulär ekonomi är:

• Olika verksamheter integreras med varandra för att dra nytta av varandras restprodukter och restenergi
• Flera produktionsprocesser kombineras i samma värdekedja, olika produktionsprocesser tar tillvara varandras restmaterial
• Drivs av förnybar energi och bygger på cirkulära tillgångar som är biobaserade, förnybara och återvinningsbara material
• Tjänster och funktioner istället för produkter
• Grönare och effektivare produkter (ekodesign)
• Förlänger livscykeln genom reparation, uppgradering och återförsäljning
• Möjliggör gemensamt brukande och ägande av produkter så att de utnyttjas i högre grad

Att reflektera över och resonera om hur engagemang väcks i olika samhällsfrågor. Vad är det som får eleven själv engagerad? Hur kan eleven påverka andra?

Ge eleverna följande anledningar att engagera sig i en fråga som inte direkt rör dem själva. Det kan till exempel handla om en råvarukonflikt, förorenat dricksvatten, en översvämning eller någon annan naturkatastrof.

• Det händer nära mig
• Det berör väldigt många människor - men geografiskt långt ifrån mig
• Det händer någon jag känner
• Det finns en risk att det kan hända mig själv
• Kända människor råkar ut för det
• Det beskrivs som något farligt, akut eller oväntat i media

Presentera gärna varje anledning med ett exempel. Kanske vill du visa bilder?

1. Låt eleverna välja den anledning som får dem att bry sig.
2. Dela därefter in eleverna i små grupper utifrån den anledning de valt.

Varje grupp ska komma överens om en miljö-/klimatfråga och planera en kampanj för att få fler människor att engagera sig och/eller agera utifrån den anledning de valt. Eleverna ska också välja målgrupp (exempelvis pensionärer, ungdomar, politiker eller barnfamiljer) och anpassa kampanjverktyget efter målgruppen. Kampanjen kan vara tänkt för TV, radio, en specifik eller flera kanaler på sociala medier, nyhetsartiklar, annonser i tidningar, affischer etc. Målet är att nå och påverka så många människor i den valda målgruppen som möjligt. Eleverna kan också få fundera över om man kan nå flera målgrupper med samma budskap/kampanj.

3. Låt varje grupp kortfattat presentera sin kampanjidé inför klassen.

4. Låt därefter eleverna reflektera enskilt eller resonera i smågrupper kring engagemang och påverkansarbete. Diskutera slutligen i helklass.

Förslag på diskussionsfrågor:

• Vad är svårast när man vill påverka människor att ändra attityd och/eller beteende?
• Hur når man lättast människor?
• Vad är viktigast för att påverka människor: Fakta eller känslobaserade argument?
• Hur får man människor att engagera sig för något som händer långt ifrån deras egen vardag?
• Är det viktigt att människor engagerar sig i frågor som inte direkt berör dem själva?

Genom att svara ja eller nej på följande påståenden får eleverna uttrycka sina känslor och åsikter i frågor som rör hållbar utveckling, klimat och miljö.

Informera eleverna om att det inte finns några känslor eller ställningstaganden som är rätt eller fel och att det är viktigt att visa respekt för det andra känner och tycker. Varken känslor eller åsikter ska värderas, men får gärna ifrågasättas. 

Läs upp ett påstående och låt eleverna svara fysiskt - exempelvis genom att ställa sig på ett ställe som representerar ja och ett annat som representerar nej. Ställ följdfrågor som till exempel Varför?, Hur tänker du?, Vad kan vi göra?.

Här följer förslag på påståenden:

• Vi kommer att nå de 17 globala målen till år 2030
• För klimatets skull måste vi minska vår köttproduktion/-konsumtion
• I de rika delarna av världen konsumerar vi för mycket prylar
• Vi måste gå över till förnybara bränslen
• Kärnkraft är bra för miljön
• Vi kan inte fortsätta att producera – använda – kasta bort (linjär ekonomi) utan måste ställa om till cirkulär ekonomi
• Olja är en bra energikälla
• Ekologisk odling är bra för människa och miljö
• Vi överutnyttjar jordens resurser
• Det släpps ut för mycket växthusgaser i atmosfären
• Jag har inget ansvar för hur utvecklingen blir i världen – det är politikernas sak att se till att vi får en hållbar utveckling
• Vi kommer kunna rensa haven från all plast
• Det är viktigt att handla rättvisemärkta produkter
• Plast är ett jättebra material
• Genom att sortera sitt avfall bidrar man till hållbar utveckling
• Bilpooler är en urdålig idé – alla människor måste få ha åtminstone en bil
• Det är viktigt att vi har tillgång till färska jordgubbar till nyår
• All mat som importeras bör fraktas med flyg – så den är riktigt fräsch när den kommer till Sverige
• Det är viktigt att den biologiska mångfalden bevaras

Att få insikt om sitt konsumtionsmönster samt att prova (b)loggande.