Gå till innehållet
materialatervinning_lek6.jpg

Lektionstips: Materialåtervinning

Hur sorterar vi vårt material? Vad hjälper det om jag sorterar mina sopor? Se vårt lektionstips, uppgifter och övningar. Ladda ner kit.

Ladda ner lektionsmaterial

Lektionsmaterialet innehåller:

  • Presentationsmaterial med anteckningar.
  • Word-fil med lärarhandledning.
  • Word-fil till eleverna med uppgifter.

Introduktion

 

Vad är materialåtervinning?

Materialåtervinning är att göra nya saker av gammalt material. 

För en hållbar utveckling spelar materialåtervinning en viktig roll. Genom att materialåtervinna sparar vi på naturens resurser. Istället för att bryta ny malm så återvinner vi konservburkarna i metall till nya produkter som t.ex. en cykel. 

På så sätt minskar uttaget av jungfrulig råvara samtidigt som energi sparas och växthusgasutsläpp undviks. 

materialåtervinning.png

Skillnaden mellan återanvändning och återvinning

Skillnaden mellan återvinning och återanvändning är att återvinning gäller material medan återanvändning är att använda samma produkt fler gånger utan att ändra på den.

När vi materialåtervinner minskar vi mängden nytt material, energianvändning och växthusgasutsläpp. 

Återvinning är bättre

Det krävs mindre energi att använda återvunnet material än att ta fram nya råvaror. När ny metall bryts, är det bara en eller några få hundradelar av den upptagna malmen som faktiskt är metall. ​​

malm.png

Sopsortering

Genom att sortera sina sopor bidrar vi till materialåtervinningen och att färre naturresurser behöver användas.

Sorterade hushållssopor som tex förpackningar av plast, metall, papper, kartong, glas och tidningar lämnas på återvinningsstation eller sorteras direkt hemma i fyrfackskärl.

sopsortering.png

Producentansvar

Producentansvar innebär att alla som tillverkar, importerar eller säljer varor med producentansvar ska bekosta att de tas omhand på ett miljövänligt sätt.

Producentansvar gäller bland annat på förpackningar, men även bilar och bildäck.

Grovsopor

Sopor som inte får plats i soppåsen där hemma lämnas på någon av landets cirka 600 återvinningscentraler. Grovsopor kan t.ex. vara möbler, gräsklippare, cyklar eller byggmaterial. Sysav har 16 återvinningscentraler i södra Skåne.

återvinningscentral.png

Farligt avfall

Farligt avfall materialsorteras och återvinns så långt det är möjligt.  Exempel på farligt avfall som delvis återvinns är elektronik, elektriska prylar, småbatterier, bilbatterier, ljuskällor, spillolja och färgburkar. 

Det som inte kan återvinnas förstörs på ett säkert sätt. Farligt avfall kan du lämna på en återvinningscentral eller hos Farligt avfall-bilen. Läkemedel ska lämnas till apotek. 

Läs mer om farligt avfall och elavfall 

farligt avfall.png

Ökat miljömedvetande

Studier visar att om man sopsorterar och på så sätt materialåtervinner, blir man ofta - medvetet eller undermedvetet - mer miljövänlig i alla sina handlingar. 

Biologisk återvinning

Kompostering

Kompostering är en form av biologisk återvinning. En kompost är ett ställe eller en behållare där man lägger biologiskt nedbrytbart hushållsavfall eller trädgårdsavfall som ska brytas ned och bli jord.

När park- och trädgårdsavfall komposteras tas all näring och allt organiskt material tillvara, eftersom den färdiga komposten återförs till jorden och kretsloppet på så sätt sluts. 

kompostering.png

Grönkompost

Sysav tar tillvara park- och trädgårdsavfall genom madrasskompostering. 

Läs mer om hur park- och trädgårdsavfall blir kompost

Matavfall

Matavfall kan genom en särskild process bli till biogas och biogödsel. Enkelt förklarat är att man stänger in matavfallet utan syre tills en gas bildats. 

Läs mer om hur matavfall blir matavfall biogas och biogödsel

matavfall_biogas_biogödsel.png

Tillbaka till toppenUpp

Koppling till läroplanen

Syfte

Förstå begreppet materialåtervinning, varför det är viktigt att materialåtervinna samt att eleven själv bidrar till en hållbar utveckling och ett hållbart samhälle genom sopsortering.

Koppling till läroplanen (LGR11)

Centrala innehållet i:

Hemkunskap

  • Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.

Kemi

  • Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.

Geografi

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Biologi

  •  Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Svenska

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

Bild

  • Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.

Matematik

  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
Tillbaka till toppenUpp

Uppgifter och diskussionsfrågor

diskussionsfrågor

Diskussionsfrågor om materialåtervinning

  1. Hur ska kuvert sorteras? Varför?
  2. Vad är det för skillnad på en återvinningsstation och en återvinningscentral?
  3. Hjälper det om jag sorterar mina sopor? Måste jag det?

Titta och lyssna

Spela låten Pantamera med De vet du om vikten av att panta! Hitta länken under länktips.

Se filmer om materialåtervinning. Hitta länken under länktips.

Grupparbete

Grupparbete eller enskilt arbete

Dela in eleverna i grupper och låt dem ta reda på hur materialåtervinning går till och sedan redovisa sina arbeten inför resten av klassen. Du kan också låta varje elev välja ett av ämnena nedan och göra som skriftlig inlämningsuppgift.

Grupp 1: Vad händer med uttjänta batterier?

Grupp 2: Vad händer med utsorterade aluminium- och plåtförpackningar?

Grupp 3: Vad händer med glasförpackningar?

Grupp 4: Vad händer med insamlade tidningar?

Grupp 5: Vad händer med gamla pappersförpackningar?

Grupp 6: Vad händer med utsorterade plastförpackningar?

Grupp 7: Vad är producentansvar och hur fungerar det?

Världsmiljöminister

Låt varje elev skriva ner de tre första sakerna hen skulle göra om hen var världsmiljöminister.

Skriv sedan upp förslagen på tavlan.
Diskutera. Sammanställ de förslag som de flesta är överens om är bäst och viktigast. Ni kan antingen göra en affisch med illustrationer och sätta upp på skolan: ”Så här kan vi förändra världen”, ”Bli miljösmart”, eller kan eleverna skriva ner dem, ta hem och se vad föräldrarna kan tänka sig att göra eller förändra. Gör därefter en tabell eller ett stapeldiagram av svaren.

Enskilt arbete

Hitta sopiga ord i bokstavsvimlet! Övningen finns att ladda ner som pdf.

värderingsövning

Värderingsövning

  1. Återanvända eller återvinna – vilket är bäst för miljön, och varför?
  2. Är det lätt att sortera rätt? Finns det något som är svårt eller jobbigt?
  3. Kan jag och min familj bli bättre på att sortera?

utmaningen

Utmaningen!

Make a movie

Eleverna gör en film, som ska syfta till att få alla att sopsortera precis allt som går att sortera och också få tittarna att förstå varför det är viktigt att sopsortera och återvinna.

Dela in eleverna i grupper och låt varje grupp få ett materialslag, exempelvis glas, plast, metall, tidningar, papper eller batterier. Grupperna kan välja att spela rollspel, skriva och sjunga en låt, rappa eller göra ett reportage.

Visa upp filmerna på klassträff med föräldrar, för skolans övriga klasser, lägg ut på skolans nät – och kanske till och med på YouTube!  

Tipsa eleverna!

  • Samla pantburkar och pantflaskor! Du gör en viktig miljöinsats samtidigt som du drygar ut veckopengen!
  • Hjälp någon som inte har kraft eller tid att ta förpackningar och tidningar till återvinningsstationen. Kanske kan du tjäna en extra slant, men hur som helst blir du en riktig miljöhjälte!
Tillbaka till toppenUpp

Visste du att...

  • Det är ett lagbrott att inte sortera sina sopor Källa: www.sopor.nu
  • Pappersfibern kan återvinnas i genomsnitt sex gånger Källa: www.sopor.nu
  • När aluminium återvinns sparas 95 procent av energin som skulle gått åt om jungfrulig råvara hade använts Källa: FTI
  • Glas kan återvinnas hur många gånger som helst
  • Ordet plast kommer från grekiskans plastikos och betyder formbar
  • Stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst

Upplägget

Här står beskrivet hur upplägget fungerar med syfte, läroplanskopplingar, fakta, uppgifter och länktips.

Det här materialet är uppbyggt i olika lektioner, varje lektion berör olika områden i avfallshanteringen. Ni väljer själv hur ni vill arbeta med det, antingen gör ni allt eller plockar ni övningar som passar er och er klass. Ni bestämmer! Vi är stolta över att få vara en del av ert arbete med avfall och miljö. Lycka till och ha kul!

Varje område innehåller:

Introduktion

För att underlätta planering och genomförande har vi samlat intressanta fakta, så det bara är att ge sig in i avfallsvärlden.

Koppling till läroplanen 

Varje lektions syfte står tydligt beskrivet. Det centrala innehållet i Lgr 11 är kopplat till lektionerna.

Uppgifter 

Lektionerna  är varierande med konkreta uppgifter, övningar och diskussionsuppgifter. De innehåller praktiska uppgifter och värderingsuppgifter där eleverna får en stund till att reflektera och tänka efter. Det finns även en utmaning - en fördjupning där eleverna har möjlighet att arbeta under en längre tid och som ger eleverna en större förståelse för området.

Länktips

Här har vi samlat alla länkar vi hänvisar till och där vi har hämtat fakta och inspiration. 

Natur & Miljöboken

Vi samarbetar med Svenska Kunskapsförlaget som skapar Natur & Miljöboken. Ett faktagranskat, inspirerande och aktuellt läromedel i natur- och miljökunskap för elever och lärare i årskurs 4-6. Boken uppdateras varje år och till hösten 2020 integreras de globala målen i både elevens bok och lärarhandledning.

Ladda hem ditt exemplar här