EU skärper nu reglerna kring bioavfall och matsvinn, vilket innebär omfattande förändringar för företag inom detaljhandel och andra verksamheter som hanterar livsmedel. De nya kraven innebär både ett större ansvar och fler valmöjligheter – men också ökade förväntningar på att bidra till cirkulära flöden och minskad klimatpåverkan. För många verksamheter innebär detta ett ökat behov av kunskap, struktur och samarbeten som klarar både dagens och kommande krav.
I november lanserade EU en ny strategi för ökad cirkularitet av biomassa, planerad att antas i början av 2026. Biomassa omfattar den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och material av biologiskt ursprung.
Målet är att minska beroendet av fossila resurser, stärka Europas självförsörjning och bidra till minskad klimatpåverkan samt ökad resiliens inom EU. För företag innebär detta att arbetet med resursoptimering och klimatanpassning blir alltmer affärskritiskt.
Bioavfall, eller matavfall, är ett prioriterat område i strategin. Genom ökad insamling och ökad värdeskapande behandling inom EU ska produktionen av biogödsel och biogas stärkas. Detta skapar förutsättningar för mer cirkulära näringsflöden och minskat behov av kemiska gödselmedel.
Ett av de mest betydande beskeden för näringslivet kom den 10 december, när regeringen presenterade den andra delen av reformeringen av avfallslagstiftningen. Förslaget innebär att detaljhandeln ska få eget ansvar för sitt avfall.
För företag betyder detta konkret att till exempel matavfall kan lämnas till valfri aktör för biologisk behandling – det behöver inte längre gå via kommunen. Även ansvaret för förbrukat matfett, kontorspapper och returpapper föreslås flyttas till den verksamhet som ger upphov till avfallet.
Detta ger företagen större kontroll över sina avfallsflöden, men ställer samtidigt höga krav på struktur, uppföljning och val av samarbetspartners.
Men även matsvinnet ska minska. I EU:s reviderade ramdirektiv för avfallshantering som beslutades i oktober, så ska matsvinnet inom detaljhandel, restauranger och hushåll minska med 30 procent till 2030. Och nu har Naturvårds-, Livsmedels- och Jordbruksverk i uppdrag att föreslå åtgärder för att nå målen tills november nästa höst.
Det innebär att både förebyggande arbete och hantering av det matavfall som trots allt uppstår blir allt viktigare delar av företagens hållbarhetsarbete.
På Sysav tar vi emot mat- och livsmedelsavfall som bearbetas till en pumpbar slurry. Slurryn behandlas sedan i en biogasanläggning för produktion av biogas och biogödsel.
Genom processen tas näringsämnena tillvara och återförs till jordbruket, samtidigt som biogas kan användas som ett miljövänligt bränsle. Detta gör det möjligt för verksamheter att uppfylla skärpta krav på både regelefterlevnad och klimatnytta, även vid komplexa avfallsflöden.
Läs mer och kontakta gärna oss för rådgivning.
Syftet med förändringarna är att stärka konkurrenskraften inom EU, följa avfallshierarkin och samtidigt öka unionens resiliens. Mat ska i första hand konsumeras, inte kastas. Men när avfall uppstår ska det omvandlas till nyttiga resurser som biogas och biogödsel för att stödja cirkulära värdekedjor för näringsämnen.
EU:s vision är att det år 2040 finns ett välfungerande ekosystem av hållbara bioprodukter och material inom unionen – något som kommer att påverka hur företag planerar sina resurser, sin logistik och sina miljömål.
GUNILLA CARLSSON
Public Affairs & International Relations, Sysav
gunilla.carlsson@sysav.se
Senast uppdaterad 2025-12-16 17:13