Vem betalar för skräpet?

Varje litet skräpföremål som hamnar på marken kostar. Natur och djurliv betalar, men även skattebetalares plånböcker påverkas. Håll Sverige Rent beräknar att landets kommuner lägger cirka två miljarder kronor per år på att städa upp skräp. Även i Lomma kommun kostar nedskräpningen, både genom renhållning och i arbetet med att synliggöra, informera och förändra beteenden.

– Vi har på många sätt en fördelaktig situation. Människor som bor här bryr sig om sin kommun och även om vi behöver minska nedskräpningen, så är vi inte extremt drabbade. Vi har många invånare som hjälper till att plocka skräp och många som hör av sig om det blir väldigt skräpigt på någon plats, säger Åsa Cornander, planerings- och trafikingenjör på samhällsbyggnadsförvaltningen på Lomma kommun.

Lomma kommun har många naturreservat och naturområden trots en ganska liten yta och med hela kommunens västra gräns mot Öresund finns det både hav, strandängar och vattendrag med vacker och känslig natur. Skräpet påverkar miljön negativt.

– Det kommer en hel del skräp från havet som flyter i land som vi tar hand om, men även skräp som slängs i den urbana miljön blåser ut i havet. Snuskuddar och fimpar följer med i dagvattenbrunnar, hamnar i vattendrag och släpper ut giftiga ämnen. Det blir ju ytterligare en miljöbelastning förutom den miljöpåverkan som redan finns idag.

Lomma strand är populär, och speciellt på vår och sommar söker sig många hit för att sola och bada. Det gör också att nedskräpningen blir större under det varmare halvåret, och kommunen ser till att skräp plockas på stranden i princip varje morgon under högsäsong.

– Det blir mycket papper, plast och mindre föremål, men det är heller inte ovanligt att sällskap lämnar solstolar och annat efter sig. Ofta är det fullt fungerande strandsaker som man åker ifrån. För att stödja återbruk kommer vi att se över möjligheten att göra en plats på stranden där du kan låna sådant som andra har lämnat efter sig, säger Åsa Cornander.

Många små skräpföremål i kommunens skräpmätningar

Arbetet för att minska nedskräpningen och ta hand om det skräp som finns i kommunen är både en del i uppdraget att skapa en hållbar samhällsutveckling och ett löpande renhållningsarbete. Båda kostar pengar och kräver resurser. I Lomma kommun ingår kostnaden för nedskräpning i budgeten för att hålla papperskorgar, hundlatriner och askkoppar i kommunens offentliga miljöer. Genom en underleverantör töms papperskorgarna regelbundet och i det ingår även skräpplockning.

– Det är en kostnad på en miljon kronor per år och det är mycket pengar. Sedan tillkommer de kampanjer och informationsinsatser som vi gör för att få fler att minska nedskräpningen och använda de papperskorgar som finns. Kostnader som hade kunnat läggas på annat, om alla hade slängt skräp där man ska.

För att följa hur mycket skräp som inte hamnar i papperskorgar och soptunnor och framför allt se hur nedskräpningen utvecklas gör kommunen sedan två år tillbaka en årlig skräpmätning med hjälp av organisationen Håll Sverige Rent:s verktyg och app.

– Under en vecka gör man ett antal mätningar på vissa ställen och vissa klockslag och räknar skräpföremål inom vissa bestämda koordinater. Vad vi kan se så ökar inte skräpmängden och vi har mycket smått skräp, som godispapper, snuskuddar och fimpar.

Förra året gjordes också en skräpmätning på stranden, vilket kommunen kommer att fortsätta med.

– För att kunna förändra, så tror jag det handlar mycket om att göra skräpet synligt, för oss som har ett uppdrag att minska nedskräpningen, och för invånarna i kommunen.

Skräpplockardagar och kusträddardagar

Kommunen arbetar långsiktigt för att minska nedskräpning och för att göra det lätt att göra rätt, har man underlättat vägen till papperskorgar och soptunnor runt om i kommunen. Man har även lanserat en slogan ”Tillsammans för en ren miljö” för att lyfta omsorgen om närmiljön.

– Vi har bland annat målat papperskorgar i en gul färg som också är en av kommunens färger. Tillsammans med informationsskyltar har de fungerat väldigt bra. Vi har också placerat ut fem olika glaskuber som var och en innehåller olika skräpföremål. Du kan se en fimp, en tops och en krossad glasflaska till exempel, och sedan finns det fakta om nedbrytningstid och hur naturen påverkas. Det är också ett sätt att lyfta upp skräpet från marken, berätta om effekterna och få det att synas mer.

I det långsiktiga arbetet ingår också kommunens medverkan i Håll Sverige Rent:s årliga skräpplockarkampanj med skräpplockardagar, där förskolor och skolor deltar. Man är också med i den Nordiska Kusträddardagen senare i sommar och bjuder in invånare till att städa strandområden.

Civilsamhällets betydelse

Åsa Cornander lyfter hur viktigt det är civilsamhället deltar och betonar att kommunen har många goda krafter som hjälper till att hålla rent och minska nedskräpningen. Bland annat finns initiativet Plogga i Lomma kommun, där joggare hjälps åt att plocka skräp under sina joggingturer.

– De gör en jätteviktig insats. Vi försöker lyfta upp allt bra arbete som görs via våra kommunikationskanaler för att peppa och tacka, men det inte alltid lätt att hitta eldsjälarna. Det är också glädjande att fler företag hör av sig och vill plocka skräp. Där hjälper vi gärna till med att hämta upp det som är insamlat, och det gäller även föreningar och privata initiativ.

Vägen till att minska nerskräpning går genom kunskap och information och en större delaktighet kring miljön. Det krävs att alla hjälper till och drar sitt skräp till stacken.

– Människan är av naturen lat, så i det tror jag mycket av nerskräpningens kärna finns. Speciellt vi vuxna, som borde gå före med gott exempel. Samtidigt tror jag att de yngre generationerna och barns stora kunskap om miljön och klimatet gör att det blir bättre. När vi har haft kampanjer för att cykla mer, så vet vi att barn som har lärt sig att cykeln är bättre för miljön också påverkar sina föräldrar att låta bilen stå. Där ser jag mycket hopp.