Grodhotell som tack för biologisk rening

Exemplen visar att naturen själv, rätt utnyttjad och optimerad, kan vara en väl så effektiv partner i miljöarbetet.

Bladvass och bakterier spelar nyckelroller i Sysavs arbete för hållbarhet – båda ingår i biologiska reningsprocesser av lakvatten. Bladvassen på avfallsanläggningen i Ystad reducerar bland annat kväve, fosfor och metaller från vattnet. På Spillepeng är det bakterier som sköter den biologiska reningen.

Den konstgjorda halvön Spillepeng, där Sysavs avfallsanläggning ligger, brukar beskrivas som ett stort badkar. Öns botten ligger under havsnivån och består av en tät lera, vilket gör att ingen lera läcker ut. Däremot tas allt vatten som kommit i kontakt med avfallet, det så kallade lakvattnet, omhand och renas innan det släpps ut i Öresund.

Sysavs avfallsanläggning i Hedeskoga utanför Ystad använder en annan typ av lakvattenrening. 2015 anlades här en så kallad rotzonsanläggning för rening av vattnet. Vassen i anläggningen samlar effektivt upp kväve, fosfor och en del metaller. Mätningar visar att anläggningen årligen reducerar kvävet i vattnet med 2 500 kg

Rotzonerna utgör också en viktig biotop för fåglar, insekter och vattendjur. Här bor salamandrar och amöbor men även flera grodarter, bland annat klockgrodan vars karakteristiska läte man kan höra här under sommarmånaderna. Djurlivet är inte bara trevligt; djurplankton och den biologiska mångfalden bidrar även till reningen i anläggningen.

Som tack har medarbetare på Hedeskoga byggt ett grodhotell vid rotzonsanläggningen där grodorna kan övervintra och fortplanta sig.