Varje år slänger svenska hushåll cirka 15 kilo ätbar mat per person i soporna. Resterkocken är en mattävling för barn och unga i grundskolan. Tävlingen uppmuntrar till kreativitet i köket och har som mål att minska matsvinnet samt öka kunskapen om livsmedlens hållbarhet.
Sysav, tillsammans med sina samarbetspartners, står bakom tävlingen som prisar de bästa idéerna för hur man kan ta tillvara på matrester.
– Genom att uppmuntra barn och unga att vara kreativa med sina matrester kan vi inte bara spara pengar utan också bidra till en mer hållbar värld. Ett exempel är att använda gårdagens kokta potatis i en omelett eller förvandla torrt bröd till krispiga krutonger. Resterkocken är en rolig och lärorik tävling som visar hur vi kan ta bättre hand om vår mat, säger Ann Thorén, projektledare på Sysav.
Matsvinnet är fortfarande ett av de största hindren för att uppnå en cirkulär ekonomi. Att minska matsvinnet och matförlusten - mat som slängs, respektive mat som blir otjänlig innan den hunnit serveras - är två av EU:s huvudmål för att uppnå en cirkulär ekonomi till 2050. Mål som kommer att bli svåra att nå. Hela livsmedelskedjan – från hushåll och restauranger till matbutiker och livsmedelsindustrin – måste ta aktivt ansvar för att minska sitt svinn.
Internationella Matsvinnsdagen uppmärksammar svinnets påverkan
Den 29 september är det Internationella Matsvinnsdagen, en dag som instiftats av FN för att belysa den globala utmaningen med matsvinn. Ett av FN:s globala hållbarhetsmål är att halvera matsvinnet till år 2030. Nästan hälften av all mat som slängs är fullt ätbar. Resterkocken syftar till att hjälpa unga att se potentialen i matrester och uppmuntrar till kreativa lösningar i köket.
Matsvinn förekommer i hela livsmedelskedjan, men en betydande andel uppstår i hushållen. I Sverige kastar varje person cirka 15 kilo ätbar mat i soporna årligen, och ytterligare 18 kilo mat och dryck hälls ut i vasken. Totalt motsvarar detta 33 kilo per person – en förlust som hade kunnat undvikas.
Så här tävlar ni i Resterkocken
Tävlingen startar kort efter Internationella Matsvinnsdagen och pågår från 1 oktober till 1 december 2024. Alla elever i grundskolan kan delta, antingen individuellt eller i grupp. För att tävla ska deltagarna laga en maträtt av rester, fotografera eller filma sin maträtt och skicka in sitt bidrag på resterkocken.se.
Priser
Vinnarna i två kategorier (F-6 och 7-9) får 10 000 kronor till klasskassan. Bidrag på plats 2-10 belönas med 2 000 kronor, och det bidrag som får flest hjärtröster vinner 1 000 kronor.
För mer information och fullständiga tävlingsregler, besök: www.resterkocken.se
Fakta om matsvinn i Sverige
Varje år slänger svenska hushåll cirka 15 kilo ätbar mat per person i soporna. De vanligaste produkterna som slängs är frukt, grönsaker, bröd och matrester. Utöver detta hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken. Detta motsvarar 90 koppar kaffe (beräknat på att en kaffekopp är 200 g). För en familj på fyra personer blir detta totalt 130 kilo mat som slängs i onödan varje år, vilket kostar mellan 3 000 och 6 000 kronor.
Matsvinnets påverkan på klimatet
En tredjedel av all mat som produceras globalt äts aldrig upp. Matsvinnet står för mellan 8 och 10 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Om matsvinn vore ett land skulle det vara den tredje största utsläpparen, efter Kina och USA.
Att minska matsvinnet är ett viktigt bidrag till att nå klimatmålen. Därför har FN satt upp målet att halvera det globala matsvinnet till 2030 som en del av Agenda 2030.
Senast uppdaterad 2024-10-24 10:43
Kommunikatör, kommunikationskampanjer och kommunikationsprojekt