Konsumtionskulturens problem

En effekt av att vi idag lever i ett samhälle och en kultur som är definieras av konsumtion (en konsumtionskultur) innebär bland annat att vi ser konsumtion som en lösning på våra vardagliga problem.

Ironiskt nog anses problem som direkt relaterar till överkonsumtion kunna lösas med ytterligare konsumtion. För den överviktige blir lösningen att investera i ett gymmedlemskap eller bantningsprodukter. För de som har för mycket prylar blir lösningen att investera i en förvaringslösning. Vi använder också konsumtion för att signalera vem vi är och vad vi tror på. Även våra relationer till vänner och bekanta sammanflätas av konsumtion av något slag. Vi firar viktiga högtider och tillfällen i livet genom att köpa och ge bort gåvor; födelsedagar, bröllop, ett nytt hem och inte minst nya familjemedlemmar. Vi visar känslor genom konsumtion då vi köper med oss souvenirer från utlandssemestern och blommor eller en ask choklad på alla hjärtans dag.

Å andra sidan blir vi mer och mer medvetna om att vår konsumtion har en negativ inverkan på miljön. Våra hav är fulla av plast, våra oönskade kläder skapar enorma sopberg, våra hav, land och luften är förorenade, jordens resurser utarmas i snabb takt allteftersom industrier massproducerar saker ingen egentligen behöver. 

Detta missnöje, och känslan av att vi behöver mer och mer för att bli och förbli lyckliga är fundamentalt inom konsumtionskulturen och hemligheten till dess framgång är att ju mer man försöker köpa sig fri desto större blir hålet inom en. 

Decennier av reklam fylld med orealistiska skönhetsideal och falska löften har gjort att vi konstant känner oss missnöjda med allt från våra kroppar, våra hem och inte minst med oss själva.

Vi mår sämre ju mer vi konsumerar

Studier[2][3][4] visar att vi faktiskt mår sämre ju mer vi konsumerar. Samtidigt ser vi hur detta samhällsproblem ger liv till en ny form av konsumtion. Mari Kondos tv-serier belyser problemet av hur mycket saker vi faktiskt har i våra hem idag och hur tidskrävande ägandet är. Förvaringslösningen du investerade i löste tillslut ändå inte problemet.

De flesta av oss förstår på en kognitiv nivå att våra konsumtionsmönster måste förändras. Vi behöver minska våra inköp och dessutom köpa produkter och tjänster som är hållbart framtagna. Men konsumtionskulturens normer är djupt rotade i vårt samhälle och är svåra att bryta. Normernas oskrivna spelregler har ingen direkt kontroll över oss men de har lärt oss vad vi bör värdera och begära.

Försök till extern kontroll och påverkan av oss kan vara lätt att identifiera och motarbeta men känslan av begär, att vilja ha något, som vi ofta upplever kommer från oss själva, är svårare att motstå. Vår konsumtion är djupt rotat i våra liv, i våra relationer och direkt relaterat till hur vi ser på vår värld. Hur kan vi backa banden och glömma det vi så innerligt tror på och värdesätter så högt. Hur kommer våra relationer och liv att te sig när vi bryter mot dessa regler. 

Konsumtionskulturens oskrivna regler

I boken Vi är vad vi köper[5] föreslår Jakob Östberg och Katarina Graffman att det första steget i att stå emot konsumtionskulturens normer är att adressera dem. Gör de oskrivna reglerna synliga och ifrågasätt om du behöver följa dessa öppet.

Gör de oskrivna reglerna synliga och ifrågasätt

Utmaningen är att vara kritisk och ifrågasätta varför vi gör på ett visst sätt och vad kontentan skulle bli om vi ändrade på detta. Genom att vi pratar om de förväntningar, regler och normer som uppfylls genom konsumtion skapar vi konsumtionskulturens oskrivna spelregler. När vi förstår dessa spelregler kan vi förstå hur ”dumma” de faktiskt är. Visar vi verkligen någon vad de betyder för oss genom att köpa en sak eller ge gåva som det varken vill ha eller behöver?  Fundera över konsekvensen av att inte köpa en specifik sak. Hur skulle det kännas? Vad skulle den andra personen tycka? Vad skulle förändras om du inte köpte den? Svaret är inte enkelt och beror naturligtvis på den specifika livssituationen men genom att läsa detta har du redan tagit ett första steg mot att avtäcka konsumtionskulturens dolda normer. 

Nästa steg är att bryta dessa regler och introducera nya beteenden. Försök att göra saker annorlunda och se hur det känns samt vilka reaktioner du möts av. Du kanske själv kan göra en gåva istället för att köpa den, eller kanske ge bort en upplevelse istället? De flesta är idag pressade på tid och då kan en lunch, ett bio- eller spabesök vara mer uppskattat än en fysisk gåva. Det finns naturligtvis sociala risker involverat i att utmana dessa normer och ditt nya sätt att bete dig kanske inte alltid kommer att uppskattas av alla. Som exempel så kanske du kan uppfattas som otacksam eller snål om du kommer till en bjudning utan gåva till värdparet. Detta kan dock motverkas genom att vara tydlig med varför du bryter dessa regler. 

Psykologer[6] menar på att personer som är oroliga för att ändra ett beteende kan hjälpas genom att lära sig att sociala normer oftast är flexibla. När du förklarar för andra individer vad du gör, varför du gör så hjälper du dem att själva ifrågasätta sina egna spelregler. Om det känns svårt att vara den som är annorlunda kom då ihåg att du befinner dig i en stark position. Du går i bräschen för att annat sätt att vara på, du har chansen att inspirera andra människor till att reflektera över deras beteende och i bästa fall ändra sättet även de själva lever på.

Carys Egan-Wyer  konsumtionsforskare vid Företagsekonomiska institutionen på Lunds universitet. Carys genomförde ett köpstopp under 2018 och driver bloggen samt Instagramkontot ‘Buy less be more’.

Fotnoter

[1] https://www.ipcc.ch/2018/10/08/summary-for-policymakers-of-ipcc-special-report-on-global-warming-of-1-5c-approved-by-governments/

[2] Belk, R. W. (1985). Materialism: Trait Aspects of Living in the Material World, Journal of Consumer Research, vol. 12, no. 3, pp.265–280.

[3] Richins, M. L. (1987). Media, Materialism and Human Hapiness, in M. Wallendorf & P. Anderson (eds), Advances in Consumer Research Vol 14, 1987, Provo, UT: Association for Consumer Research, pp.352–356.

[4] Richins, M. (1994). Special Possessions and the Expression of Material Values, Journal of Consumer Research, vol. 21, no. 5, pp.522–533.

[5] Graffman, K. and Östberg, J. (2018) “Vi är vad vi köper : konsumtionskulturen är här för att stanna”. Mondial.

[6] Miller, D.T. and Prentice, D.A. (2016) “Changing Norms to Change Behavior”. Annual Review of Psychology 67:339–61.