På sysav.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

jul 11, 2017 11:32

Nyhet

Avloppsvatten med potential

En av fyra enorma värmepumpar håller på att monteras i den nya anläggningen intill Sjölunda reningsverk. Foto: Andreas Offesson.

I Malmö hamn byggs en anläggning som snart kommer att kunna utvinna fjärrvärme ur stadens avloppsvatten. Projektet är ett bra exempel på urban symbios, ett begrepp som enkelt kan beskrivas som att det som är avfall för en kan vara en resurs för någon annan.

Det är på tomten intill Sjölunda reningsverk som E.ON nu investerar cirka 190 miljoner kronor för att i framtiden kunna utvinna värmen ur stadens avloppsvatten.

– Grundtanken är egentligen inte ny. Det ligger i fjärrvärmens DNA att använda resurser som annars går till spillo. Vi letar ständigt efter den typen av samarbeten och att då ta tillvara den värme som finns i avloppsvattnet kändes som ett naturligt steg, säger Stina Greberg, affärschef på E.ON.

Det fina i kråksången är att avloppsvattnet redan har en temperatur på mellan tolv och tjugo grader, beroende på årstid. Istället för att skicka det renade avloppsvattnet ut i Öresund kommer det nu att ledas in i en nybyggd pumphall med fyra enorma värmepumpar. Där värms vattnet upp till drygt 65 grader för att sedan ledas vidare till Sysavs avfallsförbränningsanläggning där temperaturen höjs till strax under kokpunkten för att sedan skickas ut i fjärrvärmenätet.

I full drift kommer anläggningen att kunna ta emot cirka 1 200 liter avloppsvatten i sekunden och täcka åtta procent av det totala behovet av fjärrvärme, berättar Stina Greberg.

– Beslutet att göra den här investeringen handlar om att vi har en vision att gå mot 100 procent förnybar eller återvunnen energi. För att lyckas med det krävs det samarbeten med andra företag. Det är därför vi tror på detta med industriell eller urban symbios.

Höjda ambitioner

Att hitta symbiotiska kopplingar och på det sättet förvandla värdelösa restprodukter till värdefulla tillgångar är egentligen inget nytt. Men på senare tid har ambitionsnivån höjts, bland företag som Sysav, men även inom kommunen.

– Vår ambition är att det här sättet att tänka ska bli en integrerad del i stadens arbete. Men vi är inte ute efter att vissa personer ska sitta på kunskapen, den ska finnas med naturligt när vi arbetar med exempelvis marknadsföring eller etableringar. Den här formen av cirkulär ekonomi är ett sätt att tillsammans med andra verksamheter klara av våra högt uppsatta miljömål, menar Malin Norling, klimatstrateg på Malmö stads miljöförvaltning.

Att Malmö stad använder begreppet urban symbios istället för industriell symbios som är mer etablerat, är en signal om att man vill bredda engagemanget, säger Malin Norling.

– Industriell symbios kan lätt bli exkluderande. Man ska inte bara tänka på fabriker och höga skorstenar. Om vi ska uppnå en mer cirkulär ekonomi så behöver vi ha med alla, från enskilda invånare till de tunga industrierna. Lyckas vi med det så tror jag möjligheterna är väldigt stora.

Delad energi

Projektet Delad energi är dubbel energi, där Sysav och Malmö stad är två av flera deltagare, går också hand i hand med begreppet urban symbios. Steg 2 av projektet håller på att avslutas och om allt går planenligt kommer steg 3 att inledas under nästa vår.

Men projektet har redan rönt stor framgång, menar Anders Persson, VD för Sysav Utveckling AB.

– Det kanske viktigaste som har hänt är att Malmö stad och vi andra har lyckats förvandla detta med urban symbios till en process, inte bara något man ägnar sig åt under en tidsbegränsad period. Det innebär att det är något som också kommer leva vidare när projektet är slut.

Under andra fasen låg mycket fokus på att kartlägga behov och skapa kontakter mellan olika aktörer. En eventuell fas 3 ska innehålla fler konkreta projekt och investeringar, är förhoppningen.

– En viktig lärdom är att det tar lång tid att bygga förtroende, säger Anders Persson. Att ingå i urban symbios innebär att man hamnar i ett ömsesidigt beroende och då måste det finnas tillit mellan parterna. Det var tydligt under projektets gång hur den här tilliten växte fram, hur tonen på mötena sakta förändrades.