All matproduktion påverkar miljön i större eller mindre utsträckning. Att producera mat som slängs är inte hållbart. 

Bara i Sverige kastas ungefär en miljon ton mat per år.

FNs globala hållbarhetsmål 12

Att minska matsvinnet ingår i FNs globala hållbarhetsmål 12 som handlar om hållbar konsumtion och produktion.

"Att uppnå hållbar utveckling kräver att vi minskar vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser."

Delmål 3: Halvera matsvinnet i världen.

Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.

Matsvinn

Matsvinn är mat som slängs som hade kunnat ätas. Matrester och mat vars bäst före-datum gått ut som slängs trots att det är ätligt

Mat slängs i alla produktionsled

Mat slängs i onödan i alla produktionsled.

• Det slängs där det odlas på grund av att det inte ser ut på ett specifikt sätt.
• I transporten på väg till butiken kasseras maten om den blir stött, eller om en förpackning eller emballaget går sönder.
• När varorna närmar sig bäst före-datum, om etiketten inte ser helt rätt ut eller om förpackningen blir smutsig slänger butiken varorna.
• Hemma slängs matrester och varor med kort hållbarhet.

Matavfall

All matproduktion påverkar miljön i större eller mindre utsträckning. Att producera mat som slängs är inte hållbart. Bara i Sverige kastas ungefär en miljon ton mat per år.

Oundvikligt matavfall

Exempel på oundvikligt matavfall är sådant vi inte kan äta. T.ex. äggskal, kycklingben, bananskal, äppelskruttar och tepåsar.

Bäst före-datum

Bäst före-datum är inget mått på hur länge livsmedlet är ätbart. Skafferivaror kan hålla i flera år, mjölk upp till en vecka efter bäst före-datum och ägg i ett par månader om de förvaras kylt.

Biogas är bra men minskat matsvinn är ännu bättre

Ur klimatsynpunkt är det cirka tio gånger mer effektivt att förebygga matavfall vid källan än att använda matavfallet för biogasproduktion. Vinsten med att minska matproduktionens klimatutsläpp är mycket större än vinsten av att ta hand om maten i efterhand. För det matavfall som ändå uppstår behöver vi bli bättre på att ta hand om materialet och energin i avfallet på ett effektivt sätt.

Biogas och biogödsel

Matavfall som sorteras ut och samlas in behandlas och omvandlas till biogas, som är ett miljövänligt, koldioxidneutralt drivmedel för bussar och bilar. Samtidigt fås biogödsel som återför näringsämnen till åkermarken så att kretsloppet sluts.

Syfte

Förstå vad matavfall är och nyttan med att sortera ut det. Få ökad kunskap kring matsvinn och hur man kan förebygga matavfallet.

Koppling till läroplanen (LGR11)

Centrala innehållet i:

Hem- och konsumentkunskap

• miljömärkningar av produkter och deras betydelse
• val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa
• återvinning i hemmet/närområdet och hur den fungerar

Biologi

• människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, t ex nedbrytning, rening av vatten och luft etc.

Kemi

• vanliga kemikalier i hemmet och samhället, deras användning och påverkan på hälsa och miljö samt hur de är märkta och bör hanteras
• fossila och förnybara bränslen, deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet

Geografi

• hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling
• ojämlika levnadsvillkor i världen, t ex olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturtillgångar samt några bakomliggande faktorer till detta

Fysik

• Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.

Teknik

• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten-och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.

Svenska

• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Matematik

• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.

Uppgift 1: Tänk tillsammans

Låt eleverna tänka tillsammans vad de kastar i den bruna påsen.

Tankekarta på tavlan!  

Vad är det vi kastar?

• Mat som har passerat bäst-före-datumet och överbliven mat.
• Allt som blir kvar när du lagat eller ätit mat räknas som matavfall, till exempel skal, frukt- och grönsaksrester, fiskrens, köttben, tepåsar och kaffesump.
• Cirka 20 % av den maten vi handlar hem äter vi aldrig upp. Varför?

Vad händer med vårt matavfall när vi lämnat det?
Titta igenom bilden på matavfallsprocessen tillsammans. 

Hur långt har matvarorna rest?

På varornas streckkod kan man se vilket land varan kommer ifrån.

Leta upp streckkoderna på olika matvaror och leta sedan reda på var de kommer ifrån.

Uppgift 2: Mat & hållbarhet
 

1. Hur ska man förvara maten för att den ska hålla så länge som möjligt?
2. Vad betyder bäst-före och sista-förbrukningsdag? 

Livsmedel märkta med bäst före-dag ska hålla ytterligare en tid efter datumet om de förvaras på rätt sätt och i obruten förpackning.

Livsmedel som är märkt med sista-förbrukningsdag ska man inte äta efter det datumet. Märkningen används på känsliga produkter som snabbt kan försämras, exempelvis köttfärs, rå fisk och rå fågel.

Låt eleverna skriva ner i två kolumner.

Uppgift 3: Behov och begär

Eleverna skriver ner och reflekterar över följande:

1. Vad behöver jag för mat? Förslag på rubrik: Mitt behov
2. Vad tycker jag om för mat? Förslag på rubrik: Mitt begär

När det visar sig att det är skillnad på ”Mitt behov” och ”Mitt begär”, diskutera i klassen kring vad det har för påverkan på miljön.

Uppgift 4: Matavfall och matproduktion

1. Vad är nyttan med att sortera ut matavfall?
2. Är det något som är jobbigt med att sortera ut det?
3. Hur såg det ut förr? Vad fanns det för matavfall och var gjorde man av det?
4. Hur kan det se ut i framtiden?
5. Hur ser märkningen ut för ekologisk mat?
6. Hur ser märkningen ut för fairtrade?
7. Vad betyder märkningarna krav och fairtrade?

Skriv upp frågorna på tavlan. Låt eleverna diskutera. Lyft frågorna i hela klassen.

Praktiska övningar

Uppgift 1: Hur mycket matavfall kastar klassen under skoltid?

Samla alla skruttar och skal som blir över från frukterna ni äter under skoltid. Väg varje dag i en veckas tid. Räkna ut hur mycket matavfall er klass kastade under en vecka. Hur långt kan ni åka?

Välj uträkningsalternativ nedan:

• 5 kilo matavfall kan driva en bil 10 km.
  Det får plats 5 personer i en bil.

• På en matavfallspåse kan man köra ungefär 2,5 km med en biogasbuss.
  En hel klass får plats i en buss.

Uppgift 2: Räkna hemma!

Räkna hur många påsar matavfall ni kastar hemma på en vecka alternativt väg påsarna och räkna ihop hur mycket matavfall ni kastade på en vecka.

Uppgift 3: Bygg en biogasanläggning

Syfte: Förstå att/hur det bildas gas när mat bryts ner.

Material:

• Skål 
• 1½-liters PET-flaska
• Tratt
• Matavfall
• Jord
• tejp 

Gör såhär:

1. Sönderdela matavfallet med lite jord i en skål.
2. Sätt tratten på flaskan och fyll flaskan med blandningen.
3. Sätt ballongen på flaskan och se till att det är absolut lufttätt. Här kan tejp med hög fästförmåga behövas.
4. Kontrollera ballongflaskan varje dag. Redan efter något dygn börjar ballongen växa!

Undersök

1. Vad händer?
2. Vilka gaser har bildats?

Värderingsövning

Uppgift 1: Hur ser du på matsvinn och matavfall?

Låt eleverna svara på följande frågor:

1. Finns det något du kan göra för att minska ditt matavfall i skolan?
2. Ber du om en doggy bag när du är på restaurang och inte orkar äta upp din portion?
3. Finns det någon mat du slänger i onödan?
4. Skulle du kunna bli bättre på att ta hand om matresterna hemma?
5. Kan du se något mönster i vad det är för typ av mat som slängs?
6. Har du fruktträd eller bärbuskar som ger mer frukt och bär än du och din familj kan äta upp, sylta och safta? Kan du ta med till skolan och byta med/bjuda kompisarna på?

Utmaningen – Undersökande övningar

Uppgift 1: Undersök på skolan

Intervjua personalen som arbetar i skolrestaurangen och ta reda på vad de säger om matsvinnet.

1. Hur mycket mat slängs på er skola?
2. Vilken typ av mat slängs mest?
3. Mat som är populär eller mat som är mindre populär? 
4. Vad kan ni göra på er skola för att minska matavfallet?
5. Hur kan man motivera alla klasskamrater att bara ta så mycket mat som de
   orkar äta upp?
6. Intervjua personalen som arbetar i skolrestaurangen och ta reda på vad de säger om matsvinnet.

Extrauppgifter

• Väg maten i skolrestaurangen under en vecka och räkna ut hur mycket mat som slängs.
• Sätt upp bilder som påminner alla om att inte ta mer mat än vad man orkar äta upp.

Uppgift 2: Undersök hemma

De flesta familjer slänger massor av mat för att den hinner bli gammal innan man tillagar den. Gör en undersökning hemma vad det egentligen är för mat som slängs i onödan.

1. Vilken mat handlar man för mycket av?
2. Har du några bra lösningar på hur man kan minska på matavfallet hemma?
3. Kan man planera för att minska matavfallet?
4. Hur ser märkningen ut på de produkter som ni brukar handla?
   (Krav, Fairtrade, Svanemärkt, ekologiskt etc.)
5. Vad är det för skillnad på ekologisk mat och "vanlig mat" när det gäller pris och innehåll?
   Välj några produkter och jämför!