2002 sa Kofi Annan, dåvarande generalsekreterare för FN, att den största utmaningen under tjugohundratalet är att göra det abstrakta begreppet hållbar utveckling till verklighet för alla världens människor. 

Hållbar utveckling

De centrala aspekterna inom hållbar utveckling är världens ekologiska, ekonomiska och sociala förhållanden och hur dessa kan samspela.

Det handlar om att våra gemensamma naturresurser som klimat, ozonlager, biologisk mångfald, hav och sötvattentillgångar skyddas och bevaras. Begreppet omfattar också arbete för demokrati och mänskliga rättigheter – om att utrota fattigdom och skapa social rättvisa.

Till exempel får ekonomisk tillväxt inte ske på bekostnad av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. 

Hållbar utveckling är en process för att nå mänskligt välbefinnande, en fungerande ekonomi och balans i de ekologiska systemen - nu och i framtiden.

Ekologi 

Ekologi handlar det om livsuppehållande system; det som händer i atmosfären och hur våra utsläpp påverkar klimatet, luften och ozonlagret. Vattnets kretslopp och hur våra utsläpp leder till försuring, nedsmutsning och övergödning. Mark och jord och den biologiska mångfalden – vad händer när våra bin försvinner eller när arter utrotas.

Ekonomi 

I det ekonomiska perspektivet är det frågor om utbyte av varor och tjänster mellan individer, företag, organisationer och länder, samt dess konsekvenser för miljö och mänskliga förhållanden.

Social aspekt 

Den sociala aspekten omfattar alla relationer mellan individer och samhällen som vilar på värderingar, normer och lagar, samt rättigheter och skyldigheter.

Samspelet

Hållbar utveckling innebär ett samspel mellan ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet där de tre delarna är beroende av varandra. 

Det handlar om att våra gemensamma naturresurser som klimat, ozonlager, biologisk mångfald, hav och sötvattentillgångar skyddas och bevaras. 
Begreppet omfattar också arbete för demokrati och mänskliga rättigheter – om att utrota fattigdom och skapa social rättvisa.

Ekologiska fotavtryck

Det ekologiska fotavtrycket är den yta av mark och vatten som går åt för att försörja ett lands invånare med mat och virke, areal för bostäder och vägar, samt den yta som går åt för att absorbera växthusgaser.

Med andra ord - den plats vi tar på jorden och hur mycket natur vi lägger beslag på genom vår konsumtion.

Rika gör fotavtryck hos fattiga 

Vi som bor i världens rikaste länder gör de största fotavtrycken, eftersom det är vi som konsumerar mest. Om alla konsumerade som i Sverige hade vi behövt ungefär 4 jordklot.

Våra fotavtryck hamnar oftast i fattiga länder, där naturresurserna hämtas och där tillverkningen sker. Vad är det som vi inte ser av vårt ekologiska fotavtryck? Avfallet som produceras, naturresurserna som krävs och utsläppen i de producerande länderna.

• Tropiska skogar på Borneo skövlas till förmån för plantageodlingar av oljepalmer som  palmolja produceras av. 
• Stora mängder fisk tas upp utanför Sydamerikas och Västafrikas kuster, och av fångsten framställs djurfoder som används till vår odlade lax i Europa.
• Plastavfallet som läggs på hög på utvecklingsländernas soptippar blåser ner i våra hav.
• Största delen av våra kläder och övriga textilier produceras i Asien under hemska arbetsförhållanden.

Våra tre basbehov - äta, bo och förflytta oss -  står för mer än två tredjedelar av vårt ekologiska fotavtryck.

Fattigdomen minskar

Fattigdomen minskar – det innebär också att konsumtionen, avfallet och miljöförstöringen ökar. Därför måste vi alla leva mer hållbart.

Läget (2018):

• Drygt 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom.
• Det motsvarar 10% av jordens befolkning.

Trenden:

• Minskar i alla delar av världen. Mellan 1990 och 2015 minskade den extrema fattigdomen med tre fjärdedelar.
• Den extrema fattigdomen halverades mellan 2005-2015.

Källa: Globala Målen

FNs Globala mål för hållbar utveckling

Globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit och finns till för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030:

• Att avskaffa extrem fattigdom. 
• Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. 
• Att främja fred och rättvisa. 
• Att lösa klimatkrisen.

Genom Globala målen för hållbar utveckling kan det här bli verklighet. I alla länder. För alla människor!

Syfte

Eleverna ska få information om och förståelse för vad begreppet hållbar utveckling innebär och att de genom sina val och gärningar kan påverka.

Koppling till läroplanen (LGR11)

Centrala innehållet i:

Hem- och konsumentkunskap

• miljömärkningar av produkter och deras betydelse
• val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa
• återvinning i hemmet/närområdet och hur den fungerar

Biologi

• människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, t ex nedbrytning, rening av vatten och luft etc.

Kemi

• vanliga kemikalier i hemmet och samhället, deras användning och påverkan på hälsa och miljö samt hur de är märkta och bör hanteras
• fossila och förnybara bränslen, deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet

Geografi

• hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling
• ojämlika levnadsvillkor i världen, t ex olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturtillgångar samt några bakomliggande faktorer till detta

Fysik

• Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.

Svenska

• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Uppgift 1: Diskussionsfrågor

Låt eleverna diskutera följande frågor:

1. Vad har sopor med hållbar utveckling att göra?
2. Hur kan vi minska sopberget och göra miljön en stor tjänst?
3. Hur kommer det sig att om vi minskar vår sopmängd, kommer jordens resurser att räcka längre och till fler?
4. Finns det någonting vi kan köpa, som inte skapar en massa sopor?
5. Vad menas med osynliga sopor? Och var kan de finnas?
6. Vad innebär Overshoot Day?
7. Vad är en klimatflykting?
8. Vilka initiativ och innovationer ser vi i Sverige och världen idag som syftar till hållbar utveckling?
   Googla med eleverna och se vad ni hittar för bra innovationer.
   Förslag på sökord/fraser: innovationer för miljön, innovationer för ett hållbart samhälle.

Exempel på innovationer:

• Re-match – Ett danskt företag som återvinner konstgräs från bl.a. fotbollsplaner. De har hittat ett sätt att återvinna istället för att konstgräset bränns eller hamnar på deponi. Enligt Re-match kan de ta till vara på 99,9% av en förbrukad fotbollsplan.
• Ålandsbankens betalkort – Ålandsbanken har tagit fram ett biologiskt nedbrytbart betalkort som även räknar ut vilken klimatpåverkan du genererar varje gång du köper något med kortet.
• Eldrivna flygplan – Flera företag (bl.a. Siemens och Easyjet) och svenska forskare har skissat och siktar på en framtid med elflyg. Enligt svenska forskare ska det första svenska elflygplanet med passagerare testflygas om redan 2 år.
• Äta insekter – I många länder runt om i världen har man ätit insekter länge, men i Sverige är det inget som tillhör vanligheterna. Företaget Qvicket är ett svenskt företag som skapat ett mjöl tillverkat av malda syrsor. Varför äta insekter? Insekter har ett högt proteininnehåll och ett lågt koldioxidavtryck. Dessutom finns det väldigt gott om dem.
• Qmilk – Företaget använder mjölkprotein från mjölk som inte längre går att konsumera och som annars bara hade slängts. Proteinet används för att producera textil till kläder, som dessutom är helt nedbrytbart!
• Smart elväg – Sommaren 2016 invigdes världens första smarta elväg precis utanför Sandviken, Sverige. Den består av totalt 50 stolpar som, likt som för spårvagnar, förser tunga fordon med ström på en teststräcka. Vägen är för tungt lastade fordon (så som lastbilar) upp till 60 ton, på allmän väg och i höga hastigheter. Fordonen laddar upp energi undertiden de kör på teststräckan, för att sedan gå över till drift på batteri när de kommer in i städerna.
• Solcellslampor i Kenya – Solcellslampor blir allt vanligare i Kenya, vilket innebär att de inte behöver använda fotogenlampor med skadlig rök. Röken från fotogenet kan ge huvudvärk, yrsel, blodproppar, koncentrationssvårigheter och kolmonoxidförgiftning.
• Solenergi i Kina – Kina satsar på solenergi för att hantera sina akuta problem med luftföroreningar. Detta gör dem genom en svensk solteknik som är framtagen på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm där de integrerar solpaneler på taket genom att de ligger under takpannor i glas.

Uppgift 2: Diskutera filmen "En värld utan sopor"

Filmen finns i slutet av Powerpointen Hållbar-utveckling_År-4-6 eller här på Vimeo.

1. Visar filmen hela sanningen?
2. Kan vi som enskilda personer klara av att rädda världen, eller krävs det också andra åtgärder?
3. Är det sant att vi genom att minska mängden sopor kan få ett hållbart samhälle?  

Vad betyder hållbar utveckling?

Låt eleverna svara på frågan, enskilt eller i grupp, och låt dem därefter lista de saker de behöver för att leva/överleva (Exempel: Ren luft, rent vatten, värme, mat, skolgång, sjukvård etc.)

Om eleverna till exempel listar bil som nödvändighet, låt dem också fundera över om det är någon konflikt mellan bilkörning och ren luft etcetera. Låt dem därefter lista vad de kommer att behöva för att leva eller överleva om 50 år? Är det någon skillnad i behoven? Gör eleverna medvetna om skillnaden mellan behov och begär.

Vad kan ni, alla elever och all personal, göra eller förbättra på er skola för att bidra till en hållbar utveckling?

Spelar det någon roll vilken tröja jag väljer att köpa?

Produktionen av de varor vi köper sker ofta i något annat land. Inte helt sällan utförs arbetet av mycket fattiga människor och ibland barn som arbetar under usla förhållanden: dåliga löner, långa dagar, ingen skyddsutrustning etcetera.

Kan vi förändra eller förhindra dåliga arbetsförhållanden och alltför låga löner? Prata om och diskutera rättvisa, hur det går till i andra delar av världen jämfört med i Sverige och varför det är så olika. Har alla samma behov? Har alla samma begär?

Undersökande övning

Uppgift 1: Undersök vårt ekologiska fotavtryck

1. Undersök hur mycket vatten vi använder per dag och jämför med hur det ser ut i andra länder.

• Vad behöver vi rent vatten till?
• Varför är det viktigt att ha tillgång till rent vatten?
• Vad finns det för samband mellan sopor och rent vatten?

2. Undersök hur stort ekologiskt fotavtryck Sverige har.

• Jämför med andra länder.
• Ta reda på/Diskutera varför det är så. 

Fakta om ekologiska fotavtryck hittas i länkarna i Powerpointen Hållbar-utveckling_År-4-6 (finns i det nedladdningsbara lektionsmaterialet) eller här på sidan.

Värderingsövning

Uppgift 1: En stund för eftertanke om hållbar utveckling

En stund för eftertanke.

• Vad har jag lärt mig?
• Vad behöver och vill jag mer lära mig mer om?
• Varför är det viktigt att jobba för hållbar utveckling?
• Vad innebär samspelet mellan ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet?

Låt eleverna i grupp eller individuellt ta ställning till olika alternativ som påverkar vår miljö och dessutom deras eller familjens ekonomi. Låt dem argumentera för sina ställningstaganden.

• Åka tåg istället för att flyga när man ska åka långt bort.
• Gå eller cykla istället för att bli skjutsad med bil till sina fritidsaktiviteter.
• Bara duscha varmt maximalt i två minuter per dag.
• Äta vegetariskt istället för kött och fisk.
• Spara pengar genom att till största delen använda ärvda kläder från syskon och vänner samt köpa mer second hand-kläder.
• Ta över gamla modeller av mobiltelefoner gratis från syskon eller kompisar istället för att köpa nya och dyra mobiler.

Hitta gärna på egna alternativ!

Utmaningen – Praktisk övning

Uppgift 1: Onödiga prylar

Del 1

Be eleverna fundera ut någon onödig pryl som man inte behöver eller så tar läraren med någon onödig pryl hemifrån.

Låt eleverna redogöra för varför grejen är onödig, varför de tror den har köpts och om de skulle vilja ha/köpa den. Diskutera behov kontra begär. 

Del 2

Gör detta tillägg för en mer utmanande övning.

Bygg en utställning

Placera valfri pryl på ena sidan av en uppbyggd vägg. Fäst alla råvaror som behövs för att framställa produkten på andra sidan och visa också att alla steg genererar avfall.

Skriv varifrån råvarorna kan ha hämtats, hur de kan ha fraktats till fabriken där prylen framställts, hur och vart den färdiga prylen skickats och slutligen hur grejen kommit hem till köparen. Välj ett tänkbart scenario eller hämta information från producent eller återförsäljare.

Självklart kan ni välja att illustrera detta på något annat sätt!

Bjud in övriga klasser och eller föräldrar på vernissage och visa hur mycket råvaror och energi som går åt vid tillverkning och frakt och hur mycket sopor som uppkommer! 

Under vernissagen, kolla om gästerna lever på ett hållbart sätt. Låt dem svara på några ja/nej-frågor, till exempel:

1. Är du beredd att bara köpa miljömärkta, rättvisemärkta och ekologiska produkter?
2. Sopsorterar du?
3. Kan du tänka dig att använda dina kläder och prylar till dess de inte går att reparera mer, och inte kasta bort dem/köpa ny förrän därefter?
4. Är du beredd att sänka temperaturen hemma?
5. Fyller du alltid tvätt- och diskmaskinen innan du kör den?
6. Kan du tänka dig att duscha kortare tid?
7. Släcker du och stänger av alla elektriska/elektroniska apparater under Earth Hour?

Låt gärna eleverna hitta på egna frågor.

Gör sedan en sammanställning och fundera på om det behövs några insatser för att påverka skolkompisarna/familjerna att leva mer hållbart. Hur kan man påverka? Vad förvånade eleverna mest?

Tips

Sälj ekologisk saft, ekologiskt kaffe och hembakat under vernissagen. Använd pengarna till att göra något roligt med klassen!