Förebygg avfall 

Att förebygga avfall handlar om att konsumera mindre - då minskar också avfallet. Produkter av god kvalitet, som både har lång livslängd och som kan repareras om de går sönder är bra val, eftersom det tar längre tid innan de måste kastas och på så sätt minskas såväl mängden avfall som uttag av naturresurser.

Dolda sopor

När vi slänger någonting så slänger vi inte bara själva föremålet, utan också allt avfall som uppstått vid dess produktion.

En smartphone=86 kg sopor

En smartphone väger mellan 100-300 gram. Vid tillverkningen av den bildas det 86 kg avfall (t.ex. gruvavfall). Det är det som kallas dolt avfall. Den största miljöbelastningen i en produkts liv sker i de flesta fall vid tillverkning och utvinning av råvaror. 

Ungefär 500 kg 

I genomsnitt kastar varje svensk ca 500 kg sopor per år. Den stora avfallsökningen började på 1950-talet då den ekonomiska tillväxten satte fart. Nya produkter utvecklades och i takt med det ökade välståndet ökade konsumtionen och slit- och slängkulturen föddes.

Vad som bidrar till mer sopor:

• Vi köper mer saker
• Den tekniska utvecklingen
• Fler förpackningar
• Vår förändrade livsstil och beteenden
• Vi har blivit rikare i Sverige

Fler än fyra jordklot

Om alla i världen levde som vi i Sverige, skulle det behövas 4,2 jordklot för att resurserna skulle räcka till. Det kan vara klokt att  handla genom att inte handla!

När avfallet minskar...minskar också påverkan på klimat och miljö.

Tips för att minska ditt avfall

• Säg nej till pappersreklam
• Låna istället för att äga själv
• Köp begagnat (t.ex. loppis, på Blocket eller Tradera)
• Välj bort engångsprylar (t.ex. sugrör, plastpåsar, papptallrikar) 
• Välj snabbmatskedjor som har så lite förpackningar som möjligt 
• Laga dina trasiga kläder och prylar istället för att köpa nytt
• Köp inte skräp, välj sådant som håller länge
• Tänka efter INNAN (behöver jag verkligen den här saken?) skillnad på behöva och vilja ha

Syfte 

Förstå begreppet förebygga avfall och hur det ger miljö- och energivinster.

Koppling till läroplanen (LGR11)

Centrala innehållet i:

Hemkunskap

•  Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.

Kemi

• Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.

Geografi

• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Biologi

• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Svenska

• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, tillexempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Slöjd

• Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.

Bild

• Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
• Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
• Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.

Diskussionsfrågor om smart konsumtion

1. Vad menas med att förebygga avfall?
2. Vad kan man göra för att minska mängden sopor? Vad gör du?
3. Blir miljön bättre om vi har mindre mängder sopor? Förklara ditt svar!
4. Varför fanns det mindre sopor förr i tiden?
5. Vad är dolda sopor? Exempel: Tillverkningen av en mobiltelefon genererar 86 kilo avfall om man räknar med alla sopor som blir ”från dess födelse till dess död”, det vill säga från upptagning av alla råvaror till produktion av telefon och förpackning. Själva telefonen väger 100-300 gram.

Grupparbete

Fundera över vad man kan ge sina kompisar, syskon, föräldrar i födelsedagspresent istället för en grej!

Exempel:

Jag tar hand om disken en vecka varje månad.
Jag städar mitt eget rum hela året.
Jag ordnar en cykelutflykt till … och tar med fika jag bakar själv.
Jag går ut med hunden en gång om dagen.
Jag tömmer kattens låda och borstar den en gång/dag.
Jag hjälper till att rensa i trädgården.
Jag bjuder dig på fika på … (ngt café).
Det är …utställning på …. – Du är bjuden!
Jag bakar en tårta till dig!

Redovisning

Låt eleverna redovisa de förslag de kommit fram till i gruppen muntligt för klassen.

Låt dem sedan skapa varsitt fint gåvokort. Gärna genom att använda överblivet material från bildlektioner, klippa i gamla tidningar och överblivet material från trä- och syslöjden. Låt eleverna fundera över när kortet sedan blir en sopa och vad som händer då. Har de genom att göra ett kort av återanvänt material förebyggt uppkomst av sopor?

Skrivuppgift

Låt eleverna skriva ner vad man kan göra för att förebygga uppkomsten av avfall!

Idéer:

• Tänka efter innan man handlar något: Behöver jag verkligen det här? Vill jag verkligen ha det här? Kommer jag att använda det mer än ett fåtal gånger?
• Köpa prylar av god kvalitet som håller länge.
• Köpa second-hand.
• Låna eller hyra saker jag bara behöver vid enstaka tillfällen.
• Dela saker, (gräsklippare, borrmaskin, bil) med grannar och vänner.
• Gå eller cykla alla kortare sträckor.
• Åka kollektivt istället för med egen bil.
• Bara köpa så mycket mat jag och familjen behöver, så att vi inte behöver kasta överbliven/för gammal mat.
• Köpa ekologisk mat.
• Köpa produkter som innehåller så lite miljögifter som möjligt.
• Ta med egen kasse när jag handlar, istället för att köpa/ta emot plastkassar i affären.
• Ge bort upplevelser eller hjälp istället för prylar, kanske ett biobesök eller ”jag städar mitt rum själv-presentkort”.
• Dricka kranvatten istället för att köpa vatten på flaska/burk.

Eko-löfte

Varje elev, och du själv, ger ett ”eko-löfte” för terminen eller läsåret. Löftet skrivs upp, illustreras och undertecknas. Häng upp löftena i klassrummet. Kontrollera med jämna mellanrum hur det går. Är det lätt eller svårt att minska sin konsumtion.

Exempel:

• Jag ska bara äta godis på lördagar och inte köpa mer än jag äter upp och mår bra av.
• Jag ska bara köpa de kläder och skor jag verkligen behöver – ingenting bara för att det är snyggt.

Intervju – Hur miljösmart är du på jobbet?

Varje elev väljer ut en vuxen att intervjua (lärare, rektor, skolbibliotekarie, förälder) och förbereder frågor. Exempel på frågor:

• När det köptes in kontorsstolar senast, hur tänkte ni då? Köpte ni begagnade? Tänkte ni på vilka material stolarna var gjorda i? Vad gjorde ni med de gamla stolarna? Hade ni kunnat göra på ett miljöklokare sätt?
• Vad har ni för policy när det gäller att använda papper? Skriver du ut information och e-post, eller läser du på skärmen? Använder du mycket post-it och kollegieblock? Prenumererar ni på många papperstidningar? Har ni uppslagsverk eller prenumererar ni på nätversionen av NE och lexika? Kan ni bli mer miljövänliga?
• Köps bara nyproducerade böcker in till skolbibblan? Går det att köpa skönlitterära böcker på Blocket och Tradera, loppis eller second-hand? Vad är bäst för miljön?
• Är den intervjuade nöjd med hur miljösmart hen är på jobbet?

Eleven skriver en artikel baserad på sin intervju.

Värderingsövning

Låt eleverna enskilt eller i grupp fundera över och motivera sina svar muntligt eller skriftligt:

• Är det viktigt att följa modet?
• Är det viktigt att ha den senaste modellen av iPhone eller SmartPhone?
• Är det viktigt att äga många saker?
• Blir man lycklig av att ha många prylar, kläder och skor?
• Är det viktigt att ha likadana kläder eller grejer som kompisarna?

Vill du, är det här ett bra tillfälle att:

• Diskutera grupptryck
• Sverige = ett konsumtionssamhälle
• Varför prylar ger status
• Skillnad mellan hög- och låginkomsttagare
• Skillnader mellan utvecklingsländer och rika länder

Utmaningen - Påverka skolan att konsumera smart!

Klassen påverkar skolan att minimera och förebygga avfall. Se till att åtminstone en åtgärd genomförs och blir verklighet.

I grupper får klassen arbeta fram hållbara argument. Eleverna får sedan se till att få stöd av majoriteten av skolans elever och av elevrådet. Låt eleverna presentera idéerna för övriga klasser eller elevrådet genom att hålla föredrag med powerpointpresentation. Låt eleverna göra affischer som sätts upp på skolan. Låt eleverna samla namnunderskrifter.

Kraven framförs därefter till skolledningen. Uppföljningar och påtryckningar till dess en förändring faktiskt sker.

Exempel:

• Om eleverna dricker vatten i engångsmuggar när de är törstiga: Se till att engångsmuggar tas bort från toaletterna och låt varje elev ta med namnmärkt (plast)glas eller mugg hemifrån.
• Om det finns pappershanddukar på toaletterna: Se till att dessa tas bort och ersätts med tvättbara ”handduksrullar”.
• Om skolköket inte redan gör det: Se till att vissa varor som köps in är ekologiska och närproducerade. Se till att mindre halvfabrikat köps in och mer mat lagas från grunden.
• Annat som kan göras på just din skola.