Syfte

Förstå begreppet hållbar utveckling och ge förståelse för hur individen själv kan bidra till en hållbar utveckling. Skapa medvetenhet om att alla aktiviteter och handlingar påverkar miljö och klimat.

Koppling till läroplanen (LGR11)

Centrala innehållet i:

Biologi

• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Kemi

• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Geografi

• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras.

Hemkunskap

• Ställningstagande vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.

Koldioxidutsläpp

Frågor som kan användas som diskussionsunderlag eller som utgångspunkt i grupparbeten.
Gruppdiskussion

Flyg och far!

Eleverna ska räkna ut hur mycket koldioxidutsläpp en flygresa ger upphov till.
Gruppdiskussion

Klimatsmart reseproducent

Eleverna ska ta fram en klimatsmart resa och redovisa den i en lockande broschyr.
Broschyr

Mätt och belåten

Låt eleverna komponera en vegetarisk maträtt. Uppgiften kan sedan fördjupas genom diskussionsfrågor om mat och matsvinn.
Diskussion

Tänk cirkulärt

Informationssökning samt en uppgift där eleverna ska komma på en affärsidé som är ett exempel på hur cirkulär ekonomi kan användas.
Flera redovisningssätt

Gå runt i cirklar, kan det vara något?

Året är 2020 och eleverna är journalister som ska skriva en artikel om den linjära ekonomin som var den dominerande 2018.
Skriftlig inlämning

Livscykeltänk

Eleverna ska undersöka en produkts livscykel från råvara till avfall.
Flera redovisningssätt

Koldioxidutsläpp

Frågorna nedan kan användas som diskussionsunderlag, eller delas ut till elevgrupper som får någon/några frågor var att svara på och sedan redovisar för klassen.

Använder du frågorna för en klassdiskussion, kan eleverna få i uppgift att skapa en reklamaffisch eller reklamfilm som ska få målgruppen att minska sina koldioxidutsläpp. Till exempel:

• En affisch/film som får elever att cykla eller gå till skolan istället för att köra moped/åka bil eller buss
• En affisch/film som får elever att låna böcker istället för att köpa nya
• En affisch/film som får kompisarna att handla second hand istället för nytt

Diskussionsunderlag

• Mellan 1993 och 2011 ökade utsläppen av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) orsakade av svensk konsumtion med 17% i andra länder. Tittar man på utsläppen i Sverige minskade de. Varför mäts utsläppen av växthusgaser?
• Hur kommer det sig att vår konsumtion påverkar utsläpp av växthusgaser i andra länder?
• Hur påverkas vi av att utsläpp av växthusgaser ökar i andra länder?
• Måste vi minska utsläppen av växthusgaser och hur gör vi  i så fall det?
• Vad kan du göra för att minska utsläpp av koldioxidekvivalenter?
• Är det viktigt för dig hur och var det du köper har producerats? Varför/Varför inte?
• Vad är hållbar konsumtion enligt dig?
• Hur skulle du kunna förändra din konsumtion till att bli mer hållbar? Ge några exempel.

Naturskyddsföreningen har ett verktyg där man kan räkna ut sin klimatpåverkan, se länktips.
Tillbaka

Flyg och far!

Låt eleverna individuellt eller i par räkna ut hur mycket koldioxidutsläpp en flygresa skulle ge upphov till. Undersök elevernas attityder och diskutera!

• Vad skulle det kosta att klimatkompensera resan?
• Hur många elever skulle klimatkompensera?
• Varför/Varför inte?
• Hur många elever skulle kunna tänka sig att resa med alternativt färdsätt, till exempel tåg?
• Varför/Varför inte?

Utsläppskalkylator hittar du under länktips.
Tillbaka

Klimatsmart reseproducent

Låt eleverna arbeta enskilt eller i par/grupp och redovisa med en lockande broschyr, ”Den klimatsmarta resan”, med klimat-/miljönyttan beskriven för de olika momenten.

Uppgift
Du har fått jobb på ett resebolag. Ditt första uppdrag är att göra ett klimatsmart program för en 4-dagars all inclusive-trip till Rom (resa, boende, mat, utflykter/sightseeing). Du ska ta fram ett klimatsmart alternativ och till resenären redovisa hur mycket koldioxidutsläpp som sparas på de alternativa valen för transport, boende, ätande och utflykter.

Att ha i åtanke:

• Om man flyger från Köpenhamn till Rom, hur mycket koldioxidutsläpp skulle resan ge upphov till?
• Vad skulle det kosta att klimatkompensera resan?
• Skulle man kunna välja att åka tåg istället?
• Hur lever en turist i Rom för att ge upphov till så lite koldioxidutsläpp som möjligt och ändå få en härlig reseupplevelse?

Utsläppskalkylator hittar du under länktips.
Tillbaka

Mätt och belåten

Låt eleverna arbeta i par med att komponera en vegetarisk maträtt som är näringsriktig, miljövänlig, prisvärd och god. De ska sedan presentera rätterna för varandra. Skriv upp rätterna på tavlan. Låt sedan eleverna rösta fram en favorit.

Välj sedan att låta eleverna påverka skolbespisningen så att rätten lagas till lunch eller låt dem laga rätten själva på en hem- och konsumentkunskapslektion.

Fortsätt gärna att diskutera mat och miljö i klassen!
Förslag på frågeställningar:

• Vilka miljömärkningar för livsmedel finns det? Exempel: Krav, Fairtrade, MSC, Rainforest Alliance, Bra Miljöval, EU Ecolabel, Ä-märket, Ekologiskt jordbruk, UTZ Certified, Svenskt Sigill
• Finns det fler miljömärkningar?
• Vad innebär de olika miljömärkningarna?
• När du och din familj handlar mat, vad är det som styr inköpen? (Lust, ekologisk medvetenhet, hur djuren levt, pris, var maten är producerad, näringsvärde, annat?)
• Kan du tänka dig att bli vegetarian?
• Vad skulle få dig att bara handla närproducerat, ekologiskt och miljömärkt?
• Läser du innehållsförteckningen och andra uppgifter på den mat du handlar hem?
• Vad är det för skillnad på matavfall och matsvinn?
• Vad kan du göra för att minska ditt matsvinn?
• Vad kan politiker, matbutiker och skolkök göra för att minska matsvinnet?
• Ber du om doggy bag på restaurang, om du inte orkar äta upp din mat? Varför/Varför inte?
• Vems ansvar är det att maten vi äter blir mer hållbar?
• Vilken/Vilka matvaror saknar du miljömärkning på?
• Hur kan du påverka din lokala matvaruaffär att saluföra mer miljömärkt mat?
• Vilket är vårt viktigaste livsmedel?
• Vad innebär bäst före-märkning?
• Vad innebär sista förbrukningsdag?

Tillbaka

Tänk cirkulärt

Den linjära ekonomin, som är dominerande idag, bygger på råvaruuttag, produktion, konsumtion och avfall. Produkter produceras av råvaror, vi konsumerar produkterna, som till slut blir avfall och slängs. Men vi vet att våra råvaror inte är oändliga…

Ett alternativ till den linjära ekonomin är den cirkulära ekonomin, som inspireras av naturens egna kretslopp. Den cirkulära ekonomin bygger på minimering, återanvändning och återvinning. Det som i den linjära ekonomin betraktas som sopor, ses i den cirkulära ekonomin som en resurs.

Börja med att låta eleverna söka information på Internet utifrån följande frågeställningar. Eleverna kan arbeta enskilt eller i grupp.

1. Vad innebär begreppet cirkulär ekonomi?
2. Vad är det för skillnad mellan cirkulär ekonomi och linjär ekonomi?
3. Hur ska vi ställa om till cirkulär ekonomi? Vad krävs av mig som privatperson? Vad krävs av producenter? Vad krävs av politiker?
4. Måste vi ställa om till cirkulär ekonomi?
5. Hur påverkar en cirkulär ekonomi jobbtillgången? Skapar cirkulär ekonomi fler eller färre arbetstillfällen?

Eleverna kan därefter få i uppgift att komma på en affärsidé som är ett tydligt exempel på hur cirkulär ekonomi kan omsättas i verkligheten. Uppgiften kan lösas enskilt eller i grupp och redovisas skriftligt eller med muntlig presentation som illustreras med powerpoint, plansch eller dylikt.

Frågor som ska besvaras:

• På vilket sätt passar affärsidén/produkten in i den cirkulära ekonomin?
• Hur gör företaget för att generera så mycket vinst som möjligt?

Exempel:
1. Tillverkare av tvättmaskiner som hyr ut tvättmaskiner och kunderna betalar för ett visst antal tvättar per år, men har tillgång till tvättmaskin i hemmet.
Eftersom tillverkaren äger tvättmaskinen vill de att den ska hålla så länge som möjligt och producerar maskiner med längre hållbarhet. De producerar dem också så att det är lätt att reparera och byta ut delar. Företaget ökar sina vinster genom att tillverka hållbara produkter som inte slits ut så snabbt.

2. En affär som hyr ut verktyg och som även säljer virke, skruv och spik med mera. Företaget tjänar pengar på att de som hyr verktygen också köper virke och tillbehör hos dem. 

Tillbaka

Gå runt i cirklar, kan det verkligen vara något?

Låt eleverna arbeta enskilt och skriva en tidningsartikel/-krönika. Elevernas uppdrag:

Året är 2050 och samhället har ställt om till cirkulär ekonomi. Du är journalist och har fått i uppdrag att blicka tillbaka till 2018, då det fortfarande var linjär ekonomi som dominerade. Jämför  med hur samhället idag, 2050,  byggt på cirkulär ekonomi, fungerar. 

Artikeln ska innehålla ett konkret exempel som beskriver skillnaden mellan linjär och cirkulär ekonomi. Exempel: Förr i tiden ägde nästan alla sin diskmaskin, nu hyr vi dem.

Eleverna kan också ta med aspekter som livskvalité. Är det viktigt med mycket pengar år 2050 eller finns det andra värden som skattas högre? Artikeln/Krönikan kan gärna skrivas underhållande och utgå från att vi ”idag, år 2050, inte upphör att förvånas över hur det var 2018”.
Tillbaka

Livscykeltänk

En produkts livscykel omfattar produktens hela liv, från det att första råvaran tas från marken, till tillverkning, till färdig vara ända till dess att den kastas bort som en sopa. Är produkten emballerad, räknas även förpackningen in i livscykeln liksom hanteringen av eventuella restprodukter vid framställningen. Alla steg i cykeln har både en miljöpåverkan samt en ekonomisk och en social påverkan.

Låt eleverna välja en relativt ”okomplicerad” produkt, till exempel ost, juice, tandkräm, träleksak eller diskborste. Låt eleverna jämföra två produkter av samma slag men som har olika tillverkare.

Eleverna ska undersöka utvinning och process av råvaror, tillverkning, transporter och distribution, användning, eventuell återanvändning, hantering av restavfall, hantering av slutgiltigt avfall och besvara följande frågor:

• Vad har produkten för miljö-, social och ekonomisk påverkan?
• Vilken av de två likvärdiga produkterna är den mest hållbara (alla aspekter inräknade)?
• Hur skulle man kunna göra produkten ännu mer hållbar?

Uppgiften kan redovisas som en muntlig presentation med plansch eller powerpointbilder eller som en skriftlig redogörelse.