Avfallshantering

Om du vill fördjupa dig i något område så hittar du länktips i den gröna rutan.

Vad är avfall?

Nästan allt, utom maten vi äter upp, blir avfall förr eller senare. Enligt lagen är avfall alla föremål, ämnen och substanser som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.

Dolt avfall

Det avfall som uppstår hemma hos oss eller på företag är dock bara toppen av ett isberg. När en vara produceras används ofta många olika slags material. Vid tillverkning av en mobiltelefon används bland annat metaller, ädelmetaller och plaster. Det avfall som uppstår när råvarorna tas fram ur jordskorpan, det spill som uppstår när plastkomponenter skärs ut och det spill som blir vid framtagning av förpackningar (frigolit, plast, kartong) är exempel på dolt avfall. Ofta återvinns inte det här avfallet, utan läggs på okontrollerade tippar i andra länder. En enda mobiltelefon ger under sin livscykel upphov till 86 kilo avfall.

Miljömål

Sveriges miljömål handlar om att skapa en utveckling som är miljömässigt hållbar över tid och omfattar ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. I korthet kan Sveriges miljömål sammanfattas med att i det samhälle som lämnas över till nästa generation ska de stora miljöproblemen vara lösta. 

Spelar sopor roll?

Hur vi tar hand om sopor spelar roll för att vi ska uppnå miljömålen. Avfallet måste behandlas på det sätt som bäst tar tillvara material och energi utifrån avfallets egenskaper. Följande beslut har därför fattats:

• Förbud att deponera utsorterat brännbart avfall (2002)
• Förbud att deponera organiskt avfall (2005)
• Skatt på avfall som deponeras (2000)
• Producentansvar för vissa produktgrupper (1994)
• Skyldighet att sortera ut batterier, elavfall, ljuskällor, returpapper och förpackningar

Producentansvar

Lagstadgat producentansvar finns idag för returpapper, förpackningar, elektriskt och elektroniskt avfall, läkemedel, däck, bilar, batterier och radioaktiva produkter.

Producentansvaret innebär att producenterna ansvarar för att samla in och ta hand om uttjänta produkter och ska motivera tillverkarna att framställa produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen. Producentansvaret är ett styrmedel för att uppnå miljömålen. FTI, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, ansvarar för de obemannade återvinningsstationerna som finns över hela landet.

Sveriges mål kopplat till avfall

Sverige ska klättra högre i EU:s avfallshierarki och nå högre resurseffektivitet. Det finns flera mål gällande avfallsminskning, återbruk och återvinning. Här listas några av dem:

• Matavfallet ska minska 
• Minst 50% av matavfallet ska sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäringen tas tillvara senast 2020 och minst 40% ska behandlas så att också energin tas tillvara.
• Återanvändningen av hushållens avfall ska öka.
• Materialåtervinningen av hushållens avfall ska öka.
• Återanvändning av kläder och andra textilier ska öka.
• Materialåtervinningen av textilier ska öka.
• Insamlingen av elavfall till materialåtervinning ska öka.
• Minst 70 viktprocent av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet ska förberedas för återanvändning eller återvinning senast 2020.
• För avfall som omfattas av producentansvaret finns särskilda återvinningsmål.

Vem ansvarar för sortering?

• Konsumenter, företag, industrier, föreningar med flera (avfallsproducenterna) är skyldiga att sortera och göra sig av med avfallet på rätt sätt. Vi måste alltså sortera ut returpapper, förpackningar och farligt avfall och lämna till de insamlingssystem som finns.
• Kommunerna ansvarar för hämtning och behandling av hushållsavfallet. Kommunerna beslutar om de ska sköta sophämtningen själva eller lägga ut den på entreprenad. Via en renhållningsavgift bekostar kommuninvånarna hämtning och behandling av hushållsavfallet.
• Producenterna, importörerna och säljarna av de varor som omfattas av producentansvaret måste se till att att produkterna samlas in och återvinns.
• Naturvårdsverket är regeringens centrala miljömyndighet. De ska se till att regelverket och styrmedel fungerar effektivt och har som mål att minska miljöpåverkan under produkternas hela livscykel – från råvara till avfall. Naturvårdsverket ska också se till att avfallshanteringen är enkel för konsumenterna och att den är bra ur miljöperspektiv. Det är Naturvårdsverket som samordnar miljöarbetet nationellt, inom EU och internationellt.
• Miljö- och energidepartementet ansvarar för att samordna regeringens miljö- och energipolitik. Departementets ansvarsområden är klimat, hållbar utveckling, biologisk mångfald, kemikalier, kretslopp, natur- och skogsvård, havsmiljö, energi, strålskydd och kärnsäkerhet samt internationellt miljösamarbete.
  Vad gäller kretslopp och avfall arbetar departementet med miljökvalitetsmålen, regler kring avfallshantering och avfallsmarknad samt en miljöorienterad produktpolitik.

Avfallshierarkin

• 
• Avfallshierarkin visar i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall bör användas. Den  grundar sig  på EU-direktiv och är en metod för att uppnå EU:s miljömål. Att förebygga uppkomsten av avfall är det översta steget i avfallshierarkin och det är prioriterat i både den europeiska och i den svenska avfallslagstiftningen. Genom förbättrade produktionsmetoder och genom förändrade konsumtionsvanor kan vi förhindra att sopor uppstår. Det övergripande syftet med avfallshierarkin är att bryta det starka sambandet mellan tillväxt och generering av sopor.

Vem är Sysav och vad gör Sysav?

• Sysav står för Sydskånes avfallsaktiebolag och ägs av 14 kommuner i södra Skåne. Sysav tar hand om hushållsavfall från de cirka 740 000 invånarna i ägarkommunerna Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad.
• Dotterbolaget Sysav Industri AB hanterar industri- och verksamhetsavfall och hushållsavfall från andra än ägarkommunerna. Dotterbolaget Sysav Utveckling AB arbetar med forskning och utveckling.
• Sysav strävar efter att ta hand om allt avfall som en resurs genom att använda en kombination av metoder. Redan från starten 1974 har företagets mål varit mesta möjliga återvinning och minsta möjliga deponering. Miljön är i fokus och behandlingsformerna ska leda till så liten miljöpåverkan som möjligt.

Sysav tar bland annat hand om:

• Matavfall som bearbetas till slurry, en trögflytande vätska som används för att framställa biogas och biogödsel
• Grovavfall från återvinningscentraler och företag
• Farligt avfall
• Restavfall som bränns i avfallskraftvärmeverket och omvandlas till fjärrvärme och el. Restavfall är de sopor som blir kvar när allt som kan källsorteras har sorterats ut.
• Park- och trädgårdsavfall som komposteras
• Avfall som inte kan behandlas biologiskt, materialåtervinnas eller förbrännas med energiutvinning och som vi inte vill ha tillbaka i kretsloppet deponeras. Deponi är slutgiltig förvaring av avfall.

Avfallsanläggningar

På Sysavs avfallsanläggningar pågår en mängd olika aktiviteter, till exempel kompostering, sortering av grovavfall, flisning av trä, lagring av brännbart avfall och deponering. Många och stora förändringar sker inom avfallsbranschen och numera deponeras endast cirka tre procent av allt avfall, i början av 1990-talet deponerades cirka 50 procent.

Från avfall till energi

• 
• Genom att förbränna avfall som är svårt att återvinna på annat sätt, bidrar Sysav till att täcka samhällets energibehov. Rökgaser och restprodukter hanteras på ett miljösäkert sätt. På Sysavs avfallskraftvärmeverk i Malmö blir avfall till fjärrvärme och el. 60 procent av fjärrvärmen i Malmö och Burlöv kommer från sopor.

Sopiga redovisningar 

Eleverna får fördjupa sig i hur avfall sorteras och tas om hand.
Muntlig redovisning

Hur gick det till förr i tiden?

Eleverna intervjuar en äldre person och tar reda på hur avfallshanteringen såg ut förr i tiden.
Skriftligt reportage

Sortera mera

Låt eleverna skapa en återvinningsstation eller ett miljörum som får människor att sortera mera sopor.
Flera redovisningssätt

Avfallsvägen

Eleverna följer en sopas väg för att lära sig om hur olika sorters avfall återvinns och tas om hand.
Olika fördjupningsgrader, muntlig presentation

I värsta eller bästa fall

Beroende på i vems händer en gammal mobiltelefon hamnar kan den tas om hand på olika sätt. Eleverna ska undersöka vad som händer i värsta respektive bästa fall.
Muntlig redovisning eller skriftlig inlämningsuppgift.

Återvinn mer

Eleverna ska, utifrån olika perspektiv, diskutera vad som kan göras för att materialåtervinningen ska öka.
Diskussionsuppgift

Vem är uthålligast?

Vem klarar sig längst utan att slänga någonting?
Utmaning, diskussionsuppgift

Dagboken

Eleverna skriver ned vad de slänger under en dag.
Inlämningsuppgift, diskussionsuppgift

Sopiga redovisningar

Dela in eleverna i grupper och låt dem ta reda på hur avfall sorteras och därefter tas omhand

• I skolan
• I ett hushåll i kommunen
• På ett företag i kommunen
• I ett annat land – gärna ett land där avfallshanteringen skiljer sig mycket från den svenska

Information kan sökas i tidskrifter/böcker, på Internet och genom intervjuer.

Låt grupperna redovisa muntligt för varandra i klassen – gärna med powerpoint eller annat hjälpmedel.
Tillbaka

Hur gick det till förr i tiden?

För 90 år sedan kastades cirka 30 kilo sopor per person och år i Sverige. På 1970-talet slängdes runt 250 kilo skräp per person och år. Idag kastar varje person cirka 470 kilo sopor om året. Kommer avfallsmängderna fortsätta att öka i framtiden?

Den stora avfallsökningen startade på 1950-talet då den ekonomiska tillväxten tog fart. Nya produkter i nya material utvecklades och i takt med det ökade välståndet ökade konsumtionen och slit- och slängkulturen föddes. Faktorer som bidragit till det växande sopberget är den tekniska utvecklingen, högre materiell standard och förändrad livsstil med överkonsumtion som följd.

För bara 40 år sedan samlades alla slags sopor på tippen och när sopberget vuxit sig för stort brändes soporna upp eller grävdes ner - utan en tanke på konsekvenserna för miljön. Hur såg avfallshanteringen ut dessförinnan och hur kommer den att utvecklas i framtiden?

Låt eleverna jobba enskilt eller i par. Skriftlig inlämningsuppgift.

Du är journalist och har fått i uppdrag att göra ett reportage om hur det här med sopor fungerade förr i tiden. För att inte bara ha torra fakta från kommunen, bestämmer du dig för att också intervjua en äldre person. Du vet att du bland annat vill ha svar på dessa frågor:

• Vad hamnade i soppåsen när du var ung?
• Hur sorterades avfallet?
• Vad hände med soporna efter att du kastat dem?
• Vad är det för skillnad på soporna då och nu?
• Vad gjorde du med matavfallet?

Dina personliga funderingar på vad soporna kommer att bestå av i framtiden får avsluta reportaget. 
Reportaget ska vara 1-2 A4-sidor långt och också innehålla en bild eller illustration.
Tillbaka

Sortera mera

Den här uppgiften kan utföras på olika sätt – du eller eleverna väljer! Uppdraget är att få människor att tycka det är coolt, roligt och viktigt att sortera sina förpackningar och tidningar och på så sätt öka återvinningsgraden. Eleverna kan arbeta enskilt eller i grupp och antingen rita eller bygga en modell av en attraktiv och funktionell återvinningsstation/miljörum, göra en muntlig presentation med powerpointbilder, göra en film eller en musikvideo eller presentera sina idéer på ett fångande sätt i en text.
Tillbaka

Avfallsvägen

Låt eleverna arbeta i grupp med ”en sopas väg”. Vad händer med soporna? Varje grupp jobbar med ett slags avfall och redovisar sedan muntligt inför klassen. Välj någon av dessa sopor, eller hitta på egna!

• Eternit
• Aluminiumburk
• Batteri
• Chipspåse
• Tidning
• PET-flaska
• Gymnastikskor (totalt utslitna)
• Lösningsmedelsbaserad färg
• Glasburk

Välj fördjupningsgrad. I exemplet med tidningen kan uppgiften täcka hur papperstillverkning går till, hur många gånger en pappersfiber kan återvinnas, hur mycket CO₂-utsläpp som undviks och hur mycket träd som sparas genom återvinning etcetera. Uppgiften kan också göras enklare och sluta med hur avfallet tas omhand, utan att gå in på dess nya liv.
Tillbaka

I värsta eller bästa fall

Låt eleverna ta reda på vad som kan hända med en mobiltelefon som varken kan repareras eller återanvändas utan måste kastas – i värsta respektive bästa fall.

Herr Samsung är det synd om. Han hamnar i händerna på en mindre nogräknad aktör och skeppas illegalt till Ghana tillsammans med annat elektriskt och elektroniskt avfall.

Fru Sony har däremot tur! Hon kastas i rätt container på återvinningscentralen.

Förslag på frågeställningar: Vad händer med mobilerna? Hur tas de olika komponenterna omhand? Hur påverkas miljön? Hur påverkas människorna som arbetar med återvinningsprocessen?

Redovisning kan antingen göras muntligt eller som skriftlig inlämningsuppgift.
Tillbaka

Återvinn mer

Om materialåtervinningen ökar, minskar resursförbrukningen och energiåtgången. Förbrukar vi mindre energi, minskas automatiskt också växthusgasutsläpp. Hur kan materialåtervinningen öka?

Dela in eleverna i grupper. Några elever är politiker, några producenter, några butiksägare, några är återvinningsföretag, några representerar media, några jobbar på skolan och ytterligare andra tillhör en intresseorganisation och några är ”bara vanliga privatpersoner”. Varje grupp ska fundera ut tre åtgärder som de kan vidta för att öka materialåtervinningen. Diskutera sedan i klassen utifrån de olika gruppernas perspektiv.
Tillbaka

Vem är uthålligast?

Utmana eleverna och se vem som klarar sig längst utan att slänga någonting!

Det som får slängas utan att räknas med, är oundvikligt matavfall (bananskal, fiskrens, kaffesump etcetera) samt toalettpapper (som använts efter toalettbesök – inte att torka bort smink med). 

Diskutera i klassen varför vi kastar så mycket idag och vad vi kan göra för att minska mängden sopor.
Tillbaka

Dagboken

Enskild inlämningsuppgift.
Låt eleverna skriva ner allt de kastar under en dag. De ska också redogöra för vad av det som slängdes som hade kunnat undvikas. Det kan handla om onödiga förpackningar som producenten emballerat prylen i, det kan vara matsvinn, det kan röra sig om en sak som var onödig från början etcetera.

Diskutera gärna i klassen vad som kan göras för att minska mängden sopor.

Syfte

Få förståelse för vad som händer med våra sopor och vem som har ansvar för vad i Sverige.

Koppling till läroplanen

Centrala innehållet i:

Biologi

• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Kemi

• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Geografi

• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras.

Teknik

• Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling.