Sopiga redovisningar
Eleverna får fördjupa sig i hur avfall sorteras och tas om hand.
Muntlig redovisning
Hur gick det till förr i tiden?
Eleverna intervjuar en äldre person och tar reda på hur avfallshanteringen såg ut förr i tiden.
Skriftligt reportage
Sortera mera
Låt eleverna skapa en återvinningsstation eller ett miljörum som får människor att sortera mera sopor.
Flera redovisningssätt
Avfallsvägen
Eleverna följer en sopas väg för att lära sig om hur olika sorters avfall återvinns och tas om hand.
Olika fördjupningsgrader, muntlig presentation
I värsta eller bästa fall
Beroende på i vems händer en gammal mobiltelefon hamnar kan den tas om hand på olika sätt. Eleverna ska undersöka vad som händer i värsta respektive bästa fall.
Muntlig redovisning eller skriftlig inlämningsuppgift.
Återvinn mer
Eleverna ska, utifrån olika perspektiv, diskutera vad som kan göras för att materialåtervinningen ska öka.
Diskussionsuppgift
Vem är uthålligast?
Vem klarar sig längst utan att slänga någonting?
Utmaning, diskussionsuppgift
Dagboken
Eleverna skriver ned vad de slänger under en dag.
Inlämningsuppgift, diskussionsuppgift
Sopiga redovisningar
Dela in eleverna i grupper och låt dem ta reda på hur avfall sorteras och därefter tas omhand
- I skolan
- I ett hushåll i kommunen
- På ett företag i kommunen
- I ett annat land – gärna ett land där avfallshanteringen skiljer sig mycket från den svenska
Information kan sökas i tidskrifter/böcker, på Internet och genom intervjuer.
Låt grupperna redovisa muntligt för varandra i klassen – gärna med powerpoint eller annat hjälpmedel.
Tillbaka
Hur gick det till förr i tiden?
För 90 år sedan kastades cirka 30 kilo sopor per person och år i Sverige. På 1970-talet slängdes runt 250 kilo skräp
per person och år. Idag kastar varje person cirka 470 kilo sopor om året. Kommer avfallsmängderna fortsätta att öka i framtiden?
Den stora avfallsökningen startade på 1950-talet då den ekonomiska tillväxten tog fart. Nya produkter i nya material utvecklades och i takt med det ökade välståndet ökade konsumtionen och slit- och slängkulturen föddes. Faktorer som bidragit till det växande sopberget är den tekniska utvecklingen, högre materiell standard och förändrad livsstil med överkonsumtion som följd.
För bara 40 år sedan samlades alla slags sopor på tippen och när sopberget vuxit sig för stort brändes soporna upp eller grävdes ner - utan en tanke på konsekvenserna för miljön. Hur såg avfallshanteringen ut dessförinnan och hur kommer den att utvecklas i framtiden?
Låt eleverna jobba enskilt eller i par. Skriftlig inlämningsuppgift.
Du är journalist och har fått i uppdrag att göra ett reportage om hur det här med sopor fungerade förr i tiden. För att inte bara ha torra fakta från kommunen, bestämmer du dig för att också intervjua en äldre person. Du vet att du bland annat vill ha svar på dessa frågor:
- Vad hamnade i soppåsen när du var ung?
- Hur sorterades avfallet?
- Vad hände med soporna efter att du kastat dem?
- Vad är det för skillnad på soporna då och nu?
- Vad gjorde du med matavfallet?
Dina personliga funderingar på vad soporna kommer att bestå av i framtiden får avsluta reportaget.
Reportaget ska vara 1-2 A4-sidor långt och också innehålla en bild eller illustration.
Tillbaka
Sortera mera

Den här uppgiften kan utföras på olika sätt – du eller eleverna väljer! Uppdraget är att få människor att tycka det är coolt, roligt och viktigt att sortera sina förpackningar och tidningar och på så sätt öka återvinningsgraden. Eleverna kan arbeta enskilt eller i grupp och antingen rita eller bygga en modell av en attraktiv och funktionell återvinningsstation/miljörum, göra en muntlig presentation med powerpointbilder, göra en film eller en musikvideo eller presentera sina idéer på ett fångande sätt i en text.
Tillbaka
Avfallsvägen
Låt eleverna arbeta i grupp med ”en sopas väg”. Vad händer med soporna? Varje grupp jobbar med ett slags avfall och redovisar sedan muntligt inför klassen. Välj någon av dessa sopor, eller hitta på egna!
- Eternit
- Aluminiumburk

- Batteri
- Chipspåse
- Tidning
- PET-flaska
- Gymnastikskor (totalt utslitna)
- Lösningsmedelsbaserad färg
- Glasburk
Välj fördjupningsgrad. I exemplet med tidningen kan uppgiften täcka hur papperstillverkning går till, hur många gånger en pappersfiber kan återvinnas, hur mycket CO2-utsläpp som undviks och hur mycket träd som sparas genom återvinning etcetera. Uppgiften kan också göras enklare och sluta med hur avfallet tas omhand, utan att gå in på dess nya liv.
Tillbaka
I värsta eller bästa fall
Låt eleverna ta reda på vad som kan hända med en mobiltelefon som varken kan repareras eller återanvändas utan måste kastas – i värsta respektive bästa fall.
Herr Samsung är det synd om. Han hamnar i händerna på en mindre nogräknad aktör och skeppas illegalt till Ghana tillsammans med annat elektriskt och elektroniskt avfall.
Fru Sony har däremot tur! Hon kastas i rätt container på återvinningscentralen.
Förslag på frågeställningar: Vad händer med mobilerna? Hur tas de olika komponenterna omhand? Hur påverkas miljön? Hur påverkas människorna som arbetar med återvinningsprocessen?
Redovisning kan antingen göras muntligt eller som skriftlig inlämningsuppgift.
Tillbaka
Återvinn mer
Om materialåtervinningen ökar, minskar resursförbrukningen och energiåtgången. Förbrukar vi mindre energi, minskas automatiskt också växthusgasutsläpp. Hur kan materialåtervinningen öka?
Dela in eleverna i grupper. Några elever är politiker, några producenter, några butiksägare, några är återvinningsföretag, några representerar media, några jobbar på skolan och ytterligare andra tillhör en intresseorganisation och några är ”bara vanliga privatpersoner”. Varje grupp ska fundera ut tre åtgärder som de kan vidta för att öka materialåtervinningen. Diskutera sedan i klassen utifrån de olika gruppernas perspektiv.
Tillbaka
Vem är uthålligast?
Utmana eleverna och se vem som klarar sig längst utan att slänga någonting!
Det som får slängas utan att räknas med, är oundvikligt matavfall (bananskal, fiskrens, kaffesump etcetera) samt toalettpapper (som använts efter toalettbesök – inte att torka bort smink med).
Diskutera i klassen varför vi kastar så mycket idag och vad vi kan göra för att minska mängden sopor.
Tillbaka
Dagboken
Enskild inlämningsuppgift.
Låt eleverna skriva ner allt de kastar under en dag. De ska också redogöra för vad av det som slängdes som hade kunnat undvikas. Det kan handla om onödiga förpackningar som producenten emballerat prylen i, det kan vara matsvinn, det kan röra sig om en sak som var onödig från början etcetera.
Diskutera gärna i klassen vad som kan göras för att minska mängden sopor.
Ställ fråga, lämna synpunkt, gör felanmälan
Kontakt gällande "Avfallshantering"
Kundservice privat
Vardagar kl 8-16.30
Kundservice företag
Vardagar kl 8-16.30
040-635 18 00
kundservice@sysav.se
Växel
040-635 18 00
Fax: 040-635 18 10
Adress
Spillepengsgatan 13
202 13 Malmö
Hitta till oss