Du verkar ha script inaktiverat i webbläsaren. För att kunna använda alla funktionerna måste script aktiveras.

På sysav.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

http://www.sysav.se/skola/lararrummet/lektionstips-ar-7-9/hallbar-utveckling/

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling - vad är det? Här hittar du information och lektionstips för år 7-9. Övningarna har tydliga kopplingar till läroplanen.

Hållbar utveckling

Vill du fördjupa dig i något område så hittar du mer information under fliken länktips.

Hur kan vi skapa ett hållbart samhälle? 

Hållbar utveckling är ettt begrepp som alla känner till. Trots det, är det svårt att exakt formulera vad begreppet innebär. Den kanske mest kända och mest använda definitionen kommer från Brundtlandkommissionens rapport ”Vår gemensamma framtid” som publicerades 1987:

Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Hur ska vi uppnå en fungerande samhällelig, kulturell och ekonomisk utveckling i balans med jordens ekologiska system? Alla har rätt till ett gott liv – nu och i framtiden. Men vi måste utgå från verkligheten – att vi bara har en planet att dela på. Och vi kan inte fortsätta att överutnyttja jordens resurser som vi gör idag.

tekniska framstegEn del menar att människans uppfinningsrikedom, tekniska framsteg, minskad fattigdom och ökad utbildningsnivå kommer att leda till hållbar utveckling. Andra menar att vi behöver ett paradigmskifte  - ett helt nytt system av minskad konsumtion, lokaltillverkade produkter, lokalproducerad mat och ett samhälle baserat på cirkulär ekonomi. Kanske är det så att vi måste jobba på alla fronter för att få en hållbar värld. I alla fall är forskarna överens om att det är bråttom och att det krävs nytänk och kreativa lösningar.

Vi vill få eleverna att förstå att utvecklingen till stor del beror på hur vi väljer attTransporter leva våra liv och att vi genom vår livsstil; våra val av varor, transporter, elförbrukning, mat  med mera har stor makt att påverka. Vi vill bidra till att eleverna får kunskaper och verktyg för att kunna verka för en hållbar framtid. 

Låna, dela, hyra?

Kan vi låna, dela och hyra produkter istället för att äga dem? Kan vi köpa tjänster och funktioner istället för konkreta saker? Kan tillverkare producera varor med bättre kvalité och lång hållbarhet och ändå göra en förtjänst?
I den cirkulära ekonomin går affärsnytta hand i hand med resurseffektivitet.  Konsumenter blir användare och produkter förvandlas till funktioner eller tjänster.
Läs mer om cirkulär ekonomi här till höger.

Växthusgaser

Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att de olika gaserna i olika hög grad bidrar till växthuseffekten och global uppvärmning. Utsläpp av en viss växthusgas beskrivet i koldioxidekvivalenter, anger hur mycket koldioxid som skulle ge samma verkan på klimatet. Om man släpper ut 1 ton metan påverkar det växhuseffekten 21 gånger mer än koldioxid, alltså motsvarar ett metanutsläpp på 1 ton 21 ton koldioxidekvivalenter. 

växthuseffekt

Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man jämföra de enskilda gasernas bidrag till växthuseffekten och addera dem med varandra. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppen av varje växthusgas med gasens GWP-värde (Global Warming Potential), det vill säga gasernas förmåga att hindra värmestrålning att passera atmosfären ut i rymden.

Växthusgaser utgörs av både naturliga och artificiella gaser. De viktigaste växthusgaserna i jordens atmosfär är vattenånga, koldioxid, dikväveoxid, metan och ozon.

Mat för livet

matens kretslopp

Konsumtionen av mat står för en femtedel av växthusgasutsläppen från vår totala konsumtion.

Kött är den livsmedelsgrupp som står för den största utsläppsandelen i livsmedelsrelaterad klimatpåverkan. De höga växthusgasutsläppen från produktion av kött beror till största delen på att det går åt mycket mark för att producera foder, djurens gödselproduktion och idisslarnas produktion av metan vid fodersmältningen. Transporter av livsmedel ger också CO2e-utsläpp.

Men, det är fullt möjligt att minska den negativa klimatpåverkan genom medvetna val och ändrade matvanor.

Det finns många vägar som leder till klimatsmart mat. Vi kan till exempel minska vårt matsvinn, äta säsongsanpassat, äta mindre kött och noggrant välja vilket kött vi  äter. Vid produktion av livsmedel kan vi också minska växthusgasutsläppen, exempelvis genom att gödsel rötas till biogas eller att fossila bränslen ersätts med förnybara.

I Sverige är mängden matavfall per person och år 81 kilo och av det är 28,4 kilo onödigt matavfall - så kallat matsvinn (2014 års siffror från Avfall Sverige).

 

Bild

Uppgifter och övningar

Koldioxidutsläpp

Frågor som kan användas som diskussionsunderlag eller som utgångspunkt i grupparbeten.
Gruppdiskussion

Flyg och far!

Eleverna ska räkna ut hur mycket koldioxidutsläpp en flygresa ger upphov till.
Gruppdiskussion

Klimatsmart reseproducent

Eleverna ska ta fram en klimatsmart resa och redovisa den i en lockande broschyr.
Broschyr

Mätt och belåten

Låt eleverna komponera en vegetarisk maträtt. Uppgiften kan sedan fördjupas genom diskussionsfrågor om mat och matsvinn.
Diskussion

Tänk cirkulärt

Informationssökning samt en uppgift där eleverna ska komma på en affärsidé som är ett exempel på hur cirkulär ekonomi kan användas.
Flera redovisningssätt

Gå runt i cirklar, kan det vara något?

Året är 2020 och eleverna är journalister som ska skriva en artikel om den linjära ekonomin som var den dominerande 2015.
Skriftlig inlämning

Livscykeltänk

Eleverna ska undersöka en produkts livscykel från råvara till avfall.
Flera redovisningssätt


växthuseffekt

Koldioxidutsläpp

Frågorna nedan kan användas som diskussionsunderlag, eller delas ut till elevgrupper som får någon/några frågor var att svara på och sedan redovisar för klassen.

Använder du frågorna för en klassdiskussion, kan eleverna få i uppgift att skapa en reklamaffisch eller reklamfilm som ska få målgruppen att minska sina koldioxidutsläpp. Till exempel:

  • En affisch/film som får elever att cykla eller gå till skolan istället för att köra moped/åka bil eller buss
  • En affisch/film som får elever att låna böcker istället för att köpa nya
  • En affisch/film som får kompisarna att handla second hand istället för nytt

Diskussionsunderlag

  • Mellan 1993 och 2011 ökade utsläppen av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) orsakade av svensk konsumtion med 17% i andra länder. Tittar man på utsläppen i Sverige minskade de. Varför mäts utsläppen av växthusgaser?
  • Hur kommer det sig att vår konsumtion påverkar utsläpp av växthusgaser i andra länder?
  • Hur påverkas vi av att utsläpp av växthusgaser ökar i andra länder?
  • Måste vi minska utsläppen av växthusgaser och hur gör vi  i så fall det?
  • Vad kan du göra för att minska utsläpp av koldioxidekvivalenter?
  • Är det viktigt för dig hur och var det du köper har producerats? Varför/Varför inte?
  • Vad är hållbar konsumtion enligt dig?
  • Hur skulle du kunna förändra din konsumtion till att bli mer hållbar? Ge några exempel.

Naturskyddsföreningen har ett verktyg där man kan räkna ut sin klimatpåverkan, se länktips.
Tillbaka

Flyg och far!

Låt eleverna individuellt eller i par räkna ut hur mycket koldioxidutsläpp en flygresa skulle ge upphov till. Undersök elevernas attityder och diskutera!

  • Vad skulle det kosta att klimatkompensera resan?
  • Hur många elever skulle klimatkompensera?
  • Varför/Varför inte?
  • Hur många elever skulle kunna tänka sig att resa med alternativt färdsätt, till exempel tåg?
  • Varför/Varför inte?

Utsläppskalkylator hittar du under länktips.
Tillbaka

Klimatsmart reseproducentflygplan

Låt eleverna arbeta enskilt eller i par/grupp och redovisa med en lockande broschyr, ”Den klimatsmarta resan”, med klimat-/miljönyttan beskriven för de olika momenten.

Uppgift
Du har fått jobb på ett resebolag. Ditt första uppdrag är att göra ett klimatsmart program för en 4-dagars all inclusive-trip till Rom (resa, boende, mat, utflykter/sightseeing). Du ska ta fram ett klimatsmart alternativ och till resenären redovisa hur mycket koldioxidutsläpp som sparas på de alternativa valen för transport, boende, ätande och utflykter.

Att ha i åtanke:

  • Om man flyger från Köpenhamn till Rom, hur mycket koldioxidutsläpp skulle resan ge upphov till?
  • Vad skulle det kosta att klimatkompensera resan?
  • Skulle man kunna välja att åka tåg istället?
  • Hur lever en turist i Rom för att ge upphov till så lite koldioxidutsläpp som möjligt och ändå få en härlig reseupplevelse?

Utsläppskalkylator hittar du på under länktips.
Tillbaka

Mätt och belåten

Låt eleverna arbeta i par med att komponera en vegetarisk maträtt som är näringsriktig, miljövänlig, prisvärd och god. De ska sedan presentera rätterna för varandra. Skriv upp rätterna på tavlan. Låt sedan eleverna rösta fram en favorit.

Välj sedan att låta eleverna påverka skolbespisningen så att rätten lagas till lunch eller låt dem laga rätten själva på en hem- och konsumentkunskapslektion.

Fortsätt gärna att diskutera mat och miljö i klassen!
Förslag på frågeställningar:

  • Vilka miljömärkningar för livsmedel finns det? Exempel: Krav, Fairtrade, MSC, Rainforest Alliance, Bra Miljöval, EU Ecolabel, Ä-märket, Ekologiskt jordbruk, UTZ Certified, Svenskt Sigill
  • Finns det fler miljömärkningar?
  • Vad innebär de olika miljömärkningarna?
  • När du och din familj handlar mat, vad är det som styr inköpen? (Lust, ekologisk medvetenhet, hur djuren levt, pris, var maten är producerad, näringsvärde, annat?)
  • Kan du tänka dig att bli vegetarian?
  • Vad skulle få dig att bara handla närproducerat, ekologiskt och miljömärkt?
  • Läser du innehållsförteckningen och andra uppgifter på den mat du handlar hem?
  • Vad är det för skillnad på matavfall och matsvinn?
  • Vad kan du göra för att minska ditt matsvinn?
  • Vad kan politiker, matbutiker och skolkök göra för att minska matsvinnet?
  • Ber du om doggy bag på restaurang, om du inte orkar äta upp din mat? Varför/Varför inte?
  • Vems ansvar är det att maten vi äter blir mer hållbar?
  • Vilken/Vilka matvaror saknar du miljömärkning på?
  • Hur kan du påverka din lokala matvaruaffär att saluföra mer miljömärkt mat?
  • Vilket är vårt viktigaste livsmedel?
  • Vad innebär bäst före-märkning?
  • Vad innebär sista förbrukningsdag?

Tillbaka

Tänk cirkulärt

Den linjära ekonomin, som är dominerande idag, bygger på råvaruuttag, produktion, konsumtion och avfall. Produkter produceras av råvaror, vi konsumerar produkterna, som till slut blir avfall och slängs. Men vi vet att våra råvaror inte är oändliga…

Ett alternativ till den linjära ekonomin är den cirkulära ekonomin, som inspireras av naturens egna kretslopp. Den cirkulära ekonomin bygger på minimering, återanvändning och återvinning. Det som i den linjära ekonomin betraktas som sopor, ses i den cirkulära ekonomin som en resurs.

Börja med att låta eleverna söka information på Internet utifrån följande frågeställningar. Eleverna kan arbeta enskilt eller i grupp.

  1. Vad innebär begreppet cirkulär ekonomi?
  2. Vad är det för skillnad mellan cirkulär ekonomi och linjär ekonomi?
  3. Hur ska vi ställa om till cirkulär ekonomi? Vad krävs av mig som privatperson? Vad krävs av producenter? Vad krävs av politiker?
  4. Måste vi ställa om till cirkulär ekonomi?
  5. Hur påverkar en cirkulär ekonomi jobbtillgången? Skapar cirkulär ekonomi fler eller färre arbetstillfällen?

Eleverna kan därefter få i uppgift att komma på en affärsidé som är ett tydligt exempel på hur cirkulär ekonomi kan omsättas i verkligheten. Uppgiften kan lösas enskilt eller i grupp och redovisas skriftligt eller med muntlig presentation som illustreras med powerpoint, plansch eller dylikt.

Frågor som ska besvaras:

  • På vilket sätt passar affärsidén/produkten in i den cirkulära ekonomin?
  • Hur gör företaget för att generera så mycket vinst som möjligt?

jordglob
Exempel:
1. Tillverkare av tvättmaskiner som hyr ut tvättmaskiner och kunderna betalar för ett visst antal tvättar per år, men har tillgång till tvättmaskin i hemmet.
Eftersom tillverkaren äger tvättmaskinen vill de att den ska hålla så länge som möjligt och producerar maskiner med längre hållbarhet. De producerar dem också så att det är lätt att reparera och byta ut delar. Företaget ökar sina vinster genom att tillverka hållbara produkter som inte slits ut så snabbt.

2. En affär som hyr ut verktyg och som även säljer virke, skruv och spik med mera. Företaget tjänar pengar på att de som hyr verktygen också köper virke och tillbehör hos dem. 

Tillbaka

Gå runt i cirklar, kan det verkligen vara något?

Låt eleverna arbeta enskilt och skriva en tidningsartikel/-krönika. Elevernas uppdrag:

Året är 2050 och samhället har ställt om till cirkulär ekonomi. Du är journalist och har fått i uppdrag att blicka tillbaka till 2015, då det fortfarande var linjär ekonomi som gällde. Jämför  med hur samhället idag, 2050,  byggt på cirkulär ekonomi, fungerar. 

Artikeln ska innehålla ett konkret exempel som beskriver skillnaden mellan linjär och cirkulär ekonomi. Exempel: Förr i tiden ägde nästan alla sin diskmaskin, nu hyr vi dem.

Eleverna kan också ta med aspekter som livskvalité. Är det viktigt med mycket pengar år 2050 eller finns det andra värden som skattas högre? Artikeln/Krönikan kan gärna skrivas underhållande och utgå från att vi ”idag, år 2050, inte upphör att förvånas över hur det var 2015”.
Tillbaka

Livscykeltänk

En produkts livscykel omfattar produktens hela liv, från det att första råvaran tas från marken, till tillverkning, till färdig vara ända till dess att den kastas bort som en sopa. Är produkten emballerad, räknas även förpackningen in i livscykeln liksom hanteringen av eventuella restprodukter vid framställningen. Alla steg i cykeln har både en miljöpåverkan samt en ekonomisk och en social påverkan.

Låt eleverna välja en relativt ”okomplicerad” produkt, till exempel ost, juice, tandkräm, träleksak eller diskborste. Låt eleverna jämföra två produkter av samma slag men som har olika tillverkare.

Eleverna ska undersöka utvinning och process av råvaror, tillverkning, transporter och distribution, användning, eventuell återanvändning, hantering av restavfall, hantering av slutgiltigt avfall och besvara följande frågor:

  • Vad har produkten för miljö-, social och ekonomisk påverkan?
  • Vilken av de två likvärdiga produkterna är den mest hållbara (alla aspekter inräknade)?
  • Hur skulle man kunna göra produkten ännu mer hållbar?

Uppgiften kan redovisas som en muntlig presentation med plansch eller powerpointbilder eller som en skriftlig redogörelse.

Tillbaka

 

 

Bild

Syfte

Förstå begreppet hållbar utveckling och ge förståelse för hur individen själv kan bidra till en hållbar utveckling. Skapa medvetenhet om att alla aktiviteter och handlingar påverkar miljö och klimat.

Koppling till läroplanen

Centrala innehållet i:

Biologi

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Kemi

  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Geografi

  • Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
  • Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras.

Hemkunskap

  • Ställningstagande vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.
Senast uppdaterat 2016-08-18
Tyck till om sidan

Visste du att...

  • omkring 663 miljoner människor saknar tillgång till rent dricksvatten Källa: Unicef, april 2016
  • cirka 800 barn dör varje dag på grund av smutsigt vatten och dålig hygien Källa: Unicef, april 2016
  • nära 2,4 miljarder människor saknar tillgång till rena toaletter Källa: Unicef, april 2016
  • mer än 6 miljoner ton avfall kastas i haven varje år - och den största delen kommer från land, alltså inte från fartyg som dumpar avfall. Källa: Sjöfartsmuséet Göteborg, 2014
  • barnadödlighet orsakad av diarrésjukdomar, ofta orsakade av smutsigt vatten och dålig hygien, har halverats sedan år 2000 Källa: Unicef, april 2016
  • i de 50 fattigaste länderna i världen, saknar 31 procent av befolkningen tillgång till vatten inom rimligt avstånd från hemmet Källa: Unicef, april 2016

Upplägget

Här står beskrivet hur materialet fungerar med syfte, läroplanskopplingar, fakta, uppgifter och länktips.

Materialet för år 7-9 är indelat i två teman, avfallshantering och hållbar utveckling, och är tänkt som en inspirationskälla till din undervisning om avfall, miljö och klimat. Du väljer själv hur du vill arbeta med det – använd hela materialet eller välj de delar och uppgifter som passar in i just din planering.
                  

Varje tema innehåller:

Introduktion

Här har vi samlat fakta som du kan använda som grund för planering och genomförande av uppgifterna.

Koppling till läroplanen

Syftet med temat är beskrivet och uppgifterna är kopplade till det centrala innehållet i Lgr11. Notera att betygsgrundande delar som kan kopplas till flera andra ämnen, till exempel svenska, också finns i uppgifterna.

Uppgifter

Uppgifterna är varierande och kan i många fall genomföras antingen individuellt eller i grupp och de kan också redovisas på flera sätt. Flertalet uppgifter lämpar sig även för diskussioner och reflektioner i klassen.

Länktips

Här har vi samlat alla länkar vi hänvisar till och varifrån vi hämtat fakta och inspiration. Länkarna kan vara användbara om du vill fördjupa dig inom ett visst ämne.

Cirkulär ekonomi - den naturliga modellen?

Cirkulär ekonomi fungerar som ett slutet kretslopp där allt som tillverkas återanvänds eller återvinns och blir nya produkter. Alla produkter ska antingen vara biologiskt nedbrytbara eller kunna föras in i det tekniska kretsloppet igen.  I ett samhälle hållbart på lång sikt, existerar i princip inget avfall.

Minimering, återanvändning och återvinning

Den cirkulära ekonomin bygger på minimering av konsumtion, återanvänding och återvinning. Det som i den linjära ekonomin betraktas som avfall, ses i den cirkulära ekonomin som en resurs.

Linjär ekonomi

Linjär ekonomi är den nu rådande normen där man extraherar resurser, tillverkar en produkt, säljer den till användaren som efter brukande/förbrukning slänger den enligt modellen producera – använda – kasta bort.

Ohållbart

Det linjära tänket är inte hållbart, eftersom jordens resurser är begränsade. Resultatet är råvarubrist, vattenbrist, brist på odlingsbar mark  och ett alltjämt växande sopberg.
Vi är på kollisionskurs med naturen och överutnyttjar naturresurser, överbelastar ekosystem och klimatet blir mer och mer instabilt. Slit-och-släng har under de senaste 50 åren blivit köp-och-släng och principen har varit att ju fortare vi köper nya prylar desto bättre är det för ekonomin.

Fler och fler får det bättre och bättre

Eftersom jordens befolkning växer och levnadsstandarden ökar i låginkomstländerna, måste resurserna utnyttjas  på ett effektivare sätt.
För att få en ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling måste förnybar energi användas  och produkter måste utformas både för att hålla länge och kunna återanvändas, uppgraderas, rekonditioneras, demonteras och återvinnas.

Användare och funktioner

I den cirkulära ekonomin går affärsnytta hand i hand med resurseffektivitet och perspektivet på konsumenter och produkter måste förändras.  Konsumenter blir främst användare och produkter blir främst funktioner eller tjänster.

Ny design – nya affärsmodeller

I samma takt som produktdesign förändras måste också nya affärsmodeller utvecklas. Ett koncept är att sälja funktioner, tjänster och service istället för att sälja grejer.
Många företag har börjat ställa om till cirkulär ekonomi: Michelin hyr ut däck och tar betalt per kilometer. Däcken återvinns genom att regummeras. Mud Jeans och Houdini hyr ut kläder istället för att sälja dem. Rolls Royce hyr ut motorer till flygindustrin enlig devisen ”power by the hour”, Caterpillar och Renault återtar gamla motorer, renoverar dem och sätter in dem i nya fordon (”remanufacturing”) – listan kan göras mycket längre. Ytterligare ett exempel är mobiltelefoner som designas och produceras med en längre livslängd, och som kan plockas isär i moduler så att komponenterna kan repareras och användas igen.

Dela mera

Delandeekonomin ingår i den cirkulära ekonomin och är kanske den del som gått snabbast framåt med innovativa affärsmodeller. Bilpooler, Spotify och andra musikdelningstjänster, boendesajten Airbnb, filmuthyrningen Netflix, verktygsuthyrare med många fler är exempel inom delandets ekonomi.

Kontakta oss

  • 040-635 18 00

Kundservice
Kontakta kundservice privat
Vardagar kl 8-16.30

Kontakta kundservice företag
Vardagar kl 8-12,12.45-16.00

Tel: 040-635 18 00
Fax: 040-635 18 10  

Besöksadress
Spillepengsgatan 13
211 24 Malmö
Hitta till oss

Postadress
Box 503 44 
202 13 Malmö

Öppettider
Återvinningscentraler
Övriga anläggningar

Om Sysav

Sysav tar emot, återvinner och behandlar avfall från hushåll och industrier i södra Skåne. Vår vision är att vi ska bidra till att skapa världens mest hållbara region, för denna och kommande generationer. 

Sysav ägs av 14 kommuner och erbjuder en säker och trygg avfallshantering, där återanvändning och återvinning av material och energi maximeras på ett kostnadseffektivt sätt med miljö och resurshushållning i fokus. 

Sysav har två dotterbolag, Sysav Industri AB och Sysav Utveckling AB. Sysav Industri AB har specialiserat sig på att hantera avfall från industrier och företag. Sysav Industri AB erbjuder även rådgivning och tar emot internationella förfrågningar om avfallshantering. Sysav Utveckling AB arbetar med forskning och utveckling.