På sysav.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Farligt avfall

Lektionstips, uppgifter och övningar för år 4-6

Allt avfall som är skadligt för människor, djur och natur klassas som farligt.

Farligt avfall får aldrig kastas i restavfallet eller spolas ner i avloppet eller toaletten utan ska materialsorteras och återvinnas i så hög utsträckning som möjligt. Det som inte kan återvinnas destrueras eller deponeras på ett säkert sätt. 

En del av det farliga avfallet återvinns

De ofarliga material, plast, trä, glas med mera, som finns i komplexa produkter som räknas som farligt avfall återvinns. Exempel är mobiltelefoner, TV-apparater, elektriska ljusstakar och plastleksaker med inbyggda batterier. "Enkla" produkter som exempelvis spillolja renas och blir ”ny” smörjolja/motorolja. Tungmetaller som bly, kadmium och nickel från batterier, återvinns och används på nytt.

Ut ur kretsloppet 

De ämnen och material vi inte vill ha tillbaka in i kretsloppet destrueras – oftast genom förbränning i mycket hög temperatur. Exempel är överblivna läkemedel, lösningsmedelsbaserad färg, fogskum, bekämpningsmedel och oljefilter (metallen materialåtervinns).

Deponering 

Det som vi (ännu) inte kan destruera på ett miljövänligt sätt och absolut inte vill ha tillbaka i kretsloppet deponeras. Exempel på farligt avfall som deponeras är kvicksilver, asbest, eternit, slam från avfallskraftvärmeverk och radioaktivt avfall.

Radioaktivt avfall

Radioaktivt avfall tas i Sverige omhand av SKB, Svensk Kärnbränslehantering.

*Mer information finns i Länktips.

Syfte 

Eleverna får förståelse för vad som är farligt avfall, och varför vi måste ta hand om det på ett säkert sätt.

Koppling till läroplanen 

Centrala innehållet i:

Hemkunskap

  • Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.

Kemi

  • Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
  • Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hr de är märkta och bör hanteras.
  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering

Geografi

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

 Biologi

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

 Svenska

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen som är hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

 Slöjd

  • Resurshushållning, till exempel genom reperationer och återanvändning av material.

 Bild

  • Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.

diskussionsfrågor

Diskussionsfrågor om farligt avfall

  1. Vad kan jag göra för att minska min och min familjs användning av farliga ämnen?
  2. Blir elektroniska grejer farligt avfall? Varför?
  3. Varför räknas gamla och inte använda mediciner som farligt avfall? Vad händer om jag till exempel spolar ner mediciner i toaletten?

 grupparbete

Grupparbete

 Uppgift 1

  • Gå igenom vad farosymbolerna och faropiktogrammen betyder! Låt eleverna leta efter produkter med faromärkning hemma. Låt dem redovisa muntligt eller skriftligt vad de hittat hemma, var man ska kasta produkterna när de blivit avfall och hur det farliga avfallet tas omhand.

 På Kemikalieinspektionens hemsida hittar du nedladdningsbar bild med information om vad faropiktogrammen betyder. Se länktips.

Uppgiften kan göras mindre komplicerad genom att utesluta någon eller några delar, exempelvis hur det farliga avfallet tas omhand.

 Uppgift 2

  • Låt eleverna enskilt eller i grupp ta reda på vad som är giftigt och farligt, vad man ska göra om man fått det i eller på sig. Välj produkter som eleverna känner till och finns i deras omgivning. Här är några exempel: Stift från blyertspenna, hårbalsam, batterier, parfym, deodorant, cigaretter, tusch.

Låt eleverna leta svar på Giftinformationscentralens hemsida. Se länktips.

Låt eleverna ta reda på var de uttjänta sakerna och tomma förpackningarna ska kastas, och vad som händer med dem när de kastats.

Redovisning kan ske muntligt eller skriftligt.

praktisk övning

Praktisk övning

Gifter och växter

Syfte: Visa hur gifter i naturen påverkar växter.

Material: två höga glas eller blomvaser, två blommor (tulpaner eller påskliljor), lacknafta eller aceton och karamellfärg

Gör så här:

  1. Fyll båda glasen med rent vatten.
  2. Häll i karamellfärg och 3 cl aceton eller lacknafta i det ena glaset
  3. Sätt en blomma i varje glas eller vas.

Bild på experiment
Undersök:

  1. Jämför blommorna med jämna mellanrum. Är det någon skillnad mellan blommorna?
  2. Vilken blomma klarar sig längst? Varför?
  3. Vad visar försöket?

Diskussionsfrågor

  1. Är bekämpningsmedel mot ogräs och skadeinsekter nödvändiga?
  2. Varför eller varför inte?
  3. Vad händer när olika bekämpningsmedel sprids på åkrar och i trädgårdar?
  4. Finns det alternativ till att använda kemikalier i jordbruket eller trädgårdsodlingar?

värderingsövning

Värderingsövning

  1. Varför använder vi farliga kemikalier?
  2. Är det nödvändigt?
  3. Finns det bättre och mer miljövänliga grejer att använda istället?

Utmaningen

Utmaningen - Farofyllt detektivuppdrag!

Detektiverna ska undersöka vilka produkter på skolan som blir farligt avfall.

Dela in klassen i mindre grupper. Grupperna ska undersöka varsitt område, exempelvis skolsköterskemottagning, vaktmästeri, skolkök, slöjdsal, städskrubb, kemisal. Låt eleverna intervjua personalen och leta igenom relevant utrymme. Tänk på att även ljuskällor och batterier blir farligt avfall!

  1. Vilka produkter finns det?
  2. Med vilka faropiktogram och farosymboler är grejerna märkta?
  3. Är det någon märkning som förekommer oftare än andra? Vilken?
  4. Finns det sådant som blir farligt avfall som inte är märkt med faropiktogram och farosymbol? Vad?
  5. Undersök om skolan kan köpa in andra produkter som inte är miljöfarliga?

 Muntlig redovisning med någon form av illustration. Man kan till exempel visa bilder eller visa produkterna.

På latin heter kvicksilver hydrargyrum och betyder levande eller flytande silver. Kvicksilver (Hg), eller mineralet cinnober (HgS) som kvicksilver oftast utvinns ur, är ett metalliskt grundämne. Det är flytande i rumstemperatur, smältpunkten är vid -38,8°C och kokpunkten är vid +356,7°C. Kvicksilver upptäcktes och började användas under 2000-talet f.Kr.

Kvicksilver är ett av våra farligaste miljögifter och eftersom det är ett grundämne kan det aldrig brytas ner eller förstöras genom kemiska reaktioner. Sprids kvicksilver i miljön utgör det ett hot mot natur, djur och människor under en mycket lång tid. Utsorterat kvicksilver förbehandlas och mellanlagras i Sverige för att sedan skickas till Tyskland för slutförvaring i nedlagda saltgruvor. Kvicksilvret som finns i ljuskällor återvinns och används på nytt i lågenergilampor och lysrör.

Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna och utgör ett hot både mot miljö och människors hälsa. Det är en lättflyktig metall som kan spridas över långa avstånd i atmosfären. Kvicksilver kan inte brytas ner, utan ansamlas i mark, vatten och levande organismer.

Nedfallet av kvicksilver har minskat de senaste årtiondena, men inte tillräckligt för att förhindra att kvicksilverhalterna ökar i miljön. Globalt är den största källan till luftutsläpp av kvicksilver  förbränning av kol. Andra utsläppskällor är exempelvis smältverk, krematorier på grund av amalgamfyllningar i tänderna och avfallsförbränning på grund av kvicksilver i produkter.

Kvicksilver sprids också direkt till mark och vatten genom bland annat utsläpp från industrier, utlakning från gamla soptippar och via spridning av avloppsslam.

Kvicksilver och dess föreningar har framför allt negativa effekter på nervsystemet, hjärt-/kärlsystemet, immunförsvaret, fortplantningssystemet och njurarna.

Den farligaste formen av kvicksilver är metylkvicksilver*, eftersom det överförs till fostret och hämmar barnets mentala utveckling. Kvicksilver kan omvandlas till metylformen av naturliga processer i miljön och anrikas i näringskedjan, i fisk till exempel. Befolkningsgrupper som äter mycket fisk, skaldjur och marina däggdjur är därför särskilt utsatta.

Kemikalieinspektionen i Sverige arbetar för att begränsa användning och utsläpp av kvicksilver - nationellt, inom EU och internationellt. Sverige har sedan den 1 juni 2009 ett totalförbud mot kvicksilver, med hänvisning till att det är ett miljögift. Förbudet omfattar bruket av kvicksilver i amalgam som används för lagning av tänder. Några undantag finns till förbudet. Kvicksilver får fortsatt användas i följande produkter på grund av harmoniserade EU-regler:

  • ljuskällor
  • el och elektronik
  • batterier
  • analyskemikalier 
  • fordon

Historiskt har kvicksilver främst använts vid framställning av guld, silver, klor, soda och amalgam.

*Metylkvicksilver är en kemisk metallorganisk förening som består av väte, kol och kvicksilver, samt av en positivt laddad jon. Det är ett mycket giftigt och bioackumulerande miljögift. Den kemiska beteckningen är CH3Hg+.

**Företaget Nordic Recycling i Hovmantorp, Småland, återvinner miljöfarliga lampor från Sverige och Norge. Lysrör och lågenergilampor krossas under vatten, fritt kvicksilver binds genom oxidering till salter. Glas, metall och plast separeras för materialåtervinning. 99,8% av kvicksilvret återvinns.

Visste du att...

  • Nästan allt innehåll i de vanligaste batterierna kan återvinnas Källa: Batteriåtervinningen
  • Allmänheten kasserar drygt 1 000 ton gamla mediciner (inklusive förpackningar) per år.  Ungefär 250 ton hamnar i restavfallet eller spolas ner i toaletten Källa: Rapport från Läkemedelsverket 2012

Upplägget

Här står beskrivet hur upplägget fungerar med syfte, läroplanskopplingar, fakta, uppgifter och länktips.

Det här materialet är uppbyggt i olika lektioner, varje lektion berör olika områden i avfallshanteringen. Ni väljer själv hur ni vill arbeta med det, antingen gör ni allt eller plockar ni övningar som passar er och er klass. Ni bestämmer! Vi är stolta över att få vara en del av ert arbete med avfall och miljö. Lycka till och ha kul!

Varje område innehåller:

Introduktion

För att underlätta planering och genomförande har vi samlat intressanta fakta, så det bara är att ge sig in i avfallsvärlden.

Koppling till läroplanen 

Varje lektions syfte står tydligt beskrivet. Det centrala innehållet i Lgr 11 är kopplat till lektionerna.

Uppgifter 

Lektionerna  är varierande med konkreta uppgifter, övningar och diskussionsuppgifter. De innehåller praktiska uppgifter och värderingsuppgifter där eleverna får en stund till att reflektera och tänka efter. Det finns även en utmaning - en fördjupning där eleverna har möjlighet att arbeta under en längre tid och som ger eleverna en större förståelse för området.

Länktips

Här har vi samlat alla länkar vi hänvisar till och där vi har hämtat fakta och inspiration.