Du verkar ha script inaktiverat i webbläsaren. För att kunna använda alla funktionerna måste script aktiveras.

På sysav.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

http://www.sysav.se/skola/lararrummet/Lektionsplaneringar/Sophistoria---lektionsplanering/

Sophistoria

Lektionstips, uppgifter och övningar för år 4-6

Bild

Sophistoria

Så länge människan funnits, har det uppstått avfall. Sophantering är med anda ord ingen ny företeelse, men däremot är både kvantiteten sopor och avfallets karaktär, sammansättning och komplexitet ett nytt problem sett ur ett historiskt perspektiv.

Avfallets historia

Arkeologiska fynd har visat att redan i det forntida Indien, cirka 3 500 år före Kristus, byggdes städer med utvecklade avloppssystem.
I Knossos, på Kreta, (cirka 1 900 år före Kristus), hade man vattentoaletter och system för att forsla bort avloppsvatten.
I Romarriket fanns såväl kloaker i städerna som regler mot nedskräpning.
Och enligt de mosaiska lagarna skulle allt avfall fraktas utanför staden Jerusalem för att brännas.

sopor i en sjöMedeltiden

Avfallsförbränning verkar dock ha fallit i glömska i stora delar av världen under medeltiden, då avfallet slängdes rakt ut på gatorna eller dumpades i hav, sjöar och vattendrag. Samtidigt finns det exempel från mitten av 1300-talet att organiserad insamling av vissa slags avfall bedrivits för att användas som gödningsmedel i jordbruket.

gammal soptipp

Soptippar

I Sverige ansågs avfallsproblemet länge främst vara en estetisk fråga och i mitten av 1600-talet började man gräva stora gropar som fylldes med sopor och sedan täcktes.

Industrialiseringen

I samband med industrialiseringen och inflyttningen till städerna ökade avfallsmängderna markant och därmed även hotet mot människornas hälsa. När koleran nådde Sverige 1834, förändrades attityden till sopor radikalt. Då gjordes kopplingen mellan hushållens avfall och latrin till epidemins spridning, och 1868 förbjöds det i lag att göra sig av med avfall på gatorna i Sverige. Renhållningsverk etablerades runt om i landet.

Avfallskategorisering
Avfallet delades in i olika kategorier: Latrin, matavfall och golvsopor. Latrinen samlades i särskilda kärl och togs med häst och vagn till renhållningsverken. Efter att ha blandats ut med torv blev det till gödsel. Matavfallet användes till grismat. Golvsopor, till exempel aska, blandades med gatusmutsen, (bland annat häst- och hundspillning), och såldes till bönder och trädgårdsodlare som gödselsopor.

Skräpsopor
Det som inte passade in i någon av kategorierna ovan kallades skräpsopor. Skräpsoporna sorterades: Papper, glas, metall, lump, läder och ben såldes vidare till bland andra skrothandlare och lumphandlare. Det som blev kvar var dels brännbart material och dels oanvändbart skräp, som till exempel trasigt porslin.

Förra seklet

I början av 1900-talet hade de flesta svenska städer sophantering med organiserad bortskaffning och utsortering av vissa material. Den största delen av avfallet bestod fortfarande av organiskt material, och en del kunde användas till växtnäring i jordbruket och en del till djurfoder.
Men avfallet blev alltmer sammansatt och komplext, vilket tvingade fram en utveckling av avfallshanteringen.

förbränningSopförbränning

Sopförbränning kom att anses som ett hygieniskt och rationellt alternativ och förbränningsanläggningar uppfördes. I Stockholm utvecklades det första insamlingssystemet med specialtillverkade fordon för hushållssopor på 1920-talet, och det spred sig snabbt till landets övriga städer.

Mitten av 1900-talet

då Sveriges invånare successivt fick bättre ekonomi, ökade konsumtionen vilket förstås medförde ökade avfallsmängder. Framställningen av plastprodukter ligger delvis till grund för det ständigt växande sopberget och ”bekväma” konsumentprodukter började tillverkas i stor skala på 1950-talet.

Ekonomisk tillväxt ger ökning av sopmängd
Prylpoduktionen skapade i sin tur ekonomisk tillväxt.  Miljonprogrammen på 1960-talet, (en politisk åtgärd för att möta bostadsbehovet), gav stora kvantiteter byggavfall. De dominerande behandlingsmetoderna var deponering och förbränning (utan energiutvinning). 

Slutet av 1900-talet

Kunskapen om miljöproblem ökade och avfallshanteringen sågs inte längre som enbart ett lokalt hälso- och miljöhot. 
Miljöskyddslagen (1969:387) innebar dels skärpta krav för deponering och dels att traditionella tippar började avvecklas.
Den kommunala renhållningslagen (1970:892) trädde i kraft 1972 och innebar att kommunerna blev ansvariga för och fick ensamrätt på allt hushållsavfall samt att fastighetsägare var tvungna att använda det system som tillhandahölls. Många kommuner försökte då hitta olika samverkansformer; för deponier och andra slaf av avfallshantering. Gemensamt ägda bolag och kommunalförbund bildades.

Utbyggnad av förbränningsanläggningar
Den kommunala renhållningslagen i kombination med oljekrisen i början av 1970-talet, då man insåg att man måste ta förnybara bränslen i bruk, ledde till en utbyggnad av förbränningsanläggningar där energin kunde tillvaratas och bli en del av samhällets energiförsörjning. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet hade startat redan under 1950-talet
Den första avfallspropositionen lades fram i riksdagen 1975 och i den belystes problemen med den omfattande deponeringen, och det beslutades att satsningar skulle göras på förbränning och kompostering.

Global synvinkel
Under 1980-talet började man prata om miljö- och avfallsproblem ur en global synvinkel. Nödvändigheten av att minska både resursanvändandning och avfallsmängder, och behovet att materialåtervinning av exempelvis förpackningar uppmärksammades.

Producentansvar och deponiskatt

På 1990-talet infördes producentansvar på olika materialslag. Producentansvar innebär att den som tillverkar eller importerar och säljer en förpackad vara, också har ansvar för att emballaget kan återvinnas. Ett insamlings- och återvinningssystem måste finnas för konsumenterna. En avgift, som sedan ingår i konsumentpriset, läggs på varje förpackning som tillverkas, eller importeras,och fylls.
Producentansvaret har senare även kommit att omfatta däck, glödlampor, lysrör och vissa elektroniska produkter med mera. Deponiskatt infördes den 1 januari 2000. 

 Fakta i "Sophistoria" är baserad på Michael Ajneståhls förstudierapport "Miljöbalkens framtid: Tema avfall", Naturvårdsverket 2009. 

Bild

Syfte

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden.

Koppling till läroplanen

Centrala innehållet i:

Hem- och konsumentkunskap

  • Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.
  • Återvinning i hemmet/närområdet och hur den fungerar.

 Biologi

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, t ex nedbrytning, rening av vatten och luft etc.

 Kemi

  • Vanliga kemikalier i hemmet och samhället, deras användning och påverkan på hälsa och miljö samt hur de är märkta och bör hanteras.
  • Fossila och förnybara bränslen, deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

 Geografi

  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans naturutnyttjande och naturens egna processer, t ex plattektonik och erosion, samt konsekvenserna detta får för människor och natur.
  • Jordens naturresurser, t ex vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen, var de finns på jorden och vad de används till samt vattnets betydelse (fördelning och kretslopp).
  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, t ex olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturtillgångar samt några bakomliggande faktorer till detta.

 Svenska

  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

Uppgifter och diskussionsfrågor

Börja med att titta på filmsnutten som handlar om sophantering till sjöss 1964. Den visar hur synen på sopor förändrats på drygt femtio år. Du hittar filmen under länktips.
Läs sedan texten Historien om avfall (kan laddas ner som pdf). Läs högt eller låt eleverna läsa själv.

diskussion

Jämför och diskutera

  1. Du är en stenåldersmänniska: Vad får du för sopor på en dag respektive en vecka? Hur sorterar du dem?
  2. Du lever i en stad på medeltiden: Vad får du för sopor på en dag respektive en vecka? Hur sorterar du dem?
  3. Du lever på landet kring år 1900: Vad får du för sopor på en dag respektive en vecka? Hur sorterar du dem?
  4. Du lever i en stad kring år 1900: Vad får du för sopor på en dag respektive en vecka? Hur sorterar du dem?
  5. Du lever nu: Vad har du kastat idag eller i veckan? Hur sorterar du dem?

Låt eleverna samla alternativt rita sopor till valfri tidsålder eller alla tidsåldrar antingen enskilt eller i grupp. Jämför och diskutera!

 Intervjua

  1. Fråga en äldre släkting eller bekant vad som blev sopor när hen var barn. Jämför med vad du har för sopor idag!

Intervjua i grupp eller enskilt. Lämna in som skrivuppgift och låt eleverna redovisa intervjuerna genom rollspel inför klassen.

diskussionsfrågor

Diskussionsfrågor

  1. Fundera över varför vi i Sverige genererar 15 gånger mer sopor per person nu än för 100 år sedan.
  2. Vad finns det för sopor nu, som inte fanns förr?
  3. Hade dina mor- och farföräldrar lika mycket leksaker när de var barn som du har?
  4. Vilka sopor kan vi enkelt minska på?
  5. På vilka sätt kan vi enkelt minska resursförbrukningen genom att ”härma” hur man gjorde förr? 
  6. Hur samlades sopor in för 100 år sedan?
  7. Vad gjorde man förr med de insamlade soporna?
  8. Återanvände man någonting förr?
  9. Återvann man några material förr?
  10. Hur återanvändes och återvanns material förr i tiden?

värderingsövning

Värderingsövning

Bra att få en stund till eftertanke. Vad har jag lärt mig och vad vill jag mer lära mig?

  1.  Var det bättre förr – ur ett miljö- och avfallsperspektiv?
  2.  Vad kan du göra för att minska ditt sopberg?

Diskutera i smågrupper och låt eventuellt eleverna redovisa vad de kommit fram till.

utmaning

Utmaningen - Mjölk!

Jobba i smågrupper och ta reda på hur man fick hem mjölk för 100 år sedan i Sverige.

Alternativ 1: Låt alla grupper svara på alla frågor och redovisa skriftligt.
Alternativ 2: Ge grupperna en eller två frågor var att besvara och låt eleverna redovisa sina svar muntligt inför klassen.

  1. Hur kom mjölken hem från kossan?
  2. Var producerades mjölken?
  3. Var köpte man mjölken?
  4. Hur förpackades mjölken?
  5. Vilket material var förpackningen tillverkad av?
  6. Varifrån kom förpackningsmaterialet?
  7. Kunde man återanvända förpackningen?
  8. Kunde man återvinna förpackningen?

Fördjupning

  1. Hur fungerar det i Sverige idag?
  2. Hur tror ni det kommer det att vara i framtiden?
Senast uppdaterat 2016-08-18
Tyck till om sidan

Visste du att...

  • För ungefär 100 år sedan genererade varje människa i Sverige cirka 30 kilo sopor per år – nu väger vår årliga soppåse ungefär 460 kilo per person i genomsnitt?
  • På 1700-talet i Stockholm kunde den som ”kastade orenlighet framför sin grannes hus” få åtta dagars fängelse – med vatten och bröd som enda föda? Källa: www.stockholmskallan.se
  • Dumpning av ”svinmat, döda djur och sopor” förbjöds på gator, torg och i vattendrag här i Sverige den 24 mars 1868 i Ordningsstadga för rikets städer? Källa: www.stockholmskallan.se
  • Koleran skördade cirka 37 500 liv i Sverige under åren 1834 till 1873? Källa: www.landberga.se/medicinhistoria
  • Kolerabakterien fortsatt dödar 100 000-120 000 människor om året? Källa: WHO
  • De första sopnedkasten infördes 1929 i ett HSB-hus i Stockholm? Källa: www.popularhistoria.se
  • Det svenska försvaret dumpade gammal ammunition i våra hav och sjöar fram till och med 1960-talet? Källa: www.forsvarsmakten.se

Upplägget

Här står beskrivet hur upplägget fungerar med syfte, läroplanskopplingar, fakta, uppgifter och länktips.

Det här materialet är uppbyggt i olika lektioner, varje lektion berör olika områden i avfallshanteringen. Ni väljer själv hur ni vill arbeta med det, antingen gör ni allt eller plockar ni övningar som passar er och er klass. Ni bestämmer! Vi är stolta över att få vara en del av ert arbete med avfall och miljö. Lycka till och ha kul!

Varje område innehåller:

Introduktion

För att underlätta planering och genomförande har vi samlat intressanta fakta, så det bara är att ge sig in i avfallsvärlden.

Koppling till läroplanen 

Varje lektions syfte står tydligt beskrivet. Det centrala innehållet i Lgr 11 är kopplat till lektionerna.

Uppgifter 

Lektionerna  är varierande med konkreta uppgifter, övningar och diskussionsuppgifter. De innehåller praktiska uppgifter och värderingsuppgifter där eleverna får en stund till att reflektera och tänka efter. Det finns även en utmaning - en fördjupning där eleverna har möjlighet att arbeta under en längre tid och som ger eleverna en större förståelse för området.

Länktips

Här har vi samlat alla länkar vi hänvisar till och där vi har hämtat fakta och inspiration. 

Kontakta oss

  • 040-635 18 00

Kundservice
Kontakta kundservice privat
Vardagar kl 8-16.30

Kontakta kundservice företag
Vardagar kl 8-12,12.45-16.00

Tel: 040-635 18 00
Fax: 040-635 18 10  

Besöksadress
Spillepengsgatan 13
211 24 Malmö
Hitta till oss

Postadress
Box 503 44 
202 13 Malmö

Öppettider
Återvinningscentraler
Övriga anläggningar

Om Sysav

Sysav tar emot, återvinner och behandlar avfall från hushåll och industrier i södra Skåne. Vår vision är att vi ska bidra till att skapa världens mest hållbara region, för denna och kommande generationer. 

Sysav ägs av 14 kommuner och erbjuder en säker och trygg avfallshantering, där återanvändning och återvinning av material och energi maximeras på ett kostnadseffektivt sätt med miljö och resurshushållning i fokus. 

Sysav har två dotterbolag, Sysav Industri AB och Sysav Utveckling AB. Sysav Industri AB har specialiserat sig på att hantera avfall från industrier och företag. Sysav Industri AB erbjuder även rådgivning och tar emot internationella förfrågningar om avfallshantering. Sysav Utveckling AB arbetar med forskning och utveckling.