Du verkar ha script inaktiverat i webbläsaren. För att kunna använda alla funktionerna måste script aktiveras.

På sysav.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

http://www.sysav.se/skola/lararrummet/Lektionsplaneringar/Energiatervinna---lektionsplanering/

Energiåtervinning

Lektionstips, uppgifter och övningar för år 4-6

Bild

Energiåtervinning

Avfall som inte kan återanvändas eller materialåtervinnas omvandlas till energi. När vi bränner avfallet tar vi vara på all den energin som finns i materialet och återvinner den.

I Sysavs avfallskraftvärmeverk utvinns energi som fjärrvärme och el genom avfallsförbränning. Det brännbara avfallet kan till stor del betraktas som biobränsle eftersom cirka 85 viktprocent består av förnybart material.

kvinna tittar in i förbränningsugnenEnergiåtervinning på Sysav

Sysav tar emot avfall från hushåll och verksamheter i södra Skåne. Avfallsförbränning med energiåtervinning är metoden man använder till restavfallet, det brännbara avfallet som inte kan materialåtervinnas. Sysav förser Malmö och Burlöv med 60 procent av kommunernas fjärrvärmebehov.

Restavfallet blir värme och el

I Sysavs avfallseldade kraftvärmeverk produceras både värme och el. Värmen från rökgaserna överförs till vatten, som omvandlas till ånga och som i sin tur driver en turbin för elproduktion. Den resterande energin överförs till fjärrvärmesystemet.  Att så pass många hushåll är anslutna till fjärrvärme i Sverige gör att energin från avfallsförbränning kan tas tillvara på ett effektivt sätt jämfört med många andra länder.

Utsläppen renas

Sysavs avfallskraftvärmeverk

Utsläpp av föroreningar från avfallsförbränning styrs sedan januari 2006 av lagstiftning som är gemensam för hela EU. Lagstiftningen ställer mycket höga krav på rening av rökgaserna. Alla förbränningsanläggningar använder därför avancerad reningsteknik.

Resterna består av slagg och aska

Slagg som blir kvar efter förbränning.

Efter förbränningen kvarstår rester: Slagg från ugnen och aska från rökgasreningen. Slagg är material som inte är brännbart, till exempel konservburkar och glasflaskor som kastats i restavfallet istället för att lämnas till återvinning.

Slaggrus och metall används på nytt

Den största delen av slaggen är slaggrus, men där finns också en hel del metallskrot. Metallen sorteras ut och återvinns. Slaggruset kan användas som ersättning för naturgrus vid exempelvis konstruktion av vägar eller liknande, till exempel på en deponi.

Från avfall till energi
Bild

Syfte

Förstå begreppet energiåtervinning och hur det ger miljö- och energivinster. Förstå vilket slags avfall som bör energiåtervinnas.

Koppling till läroplanen

Centrala innehållet i:

Hem- och konsumentkunskap

  •  Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.

 Kemi

  •  Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
  •  Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

 Geografi

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

 Biologi

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.
  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering
  •  Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

 Fysik

  •  Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.

 Svenska

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  •  Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  •  Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  •  Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  •  Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Engelska

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.

 Slöjd

  • Resurshushållning, till exempel genom reperationer och återanvändning av material.

 Bild

  • Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  •  Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.

Uppgifter och diskussionsfrågor

Diskutera energi

  1. Hur kan man spara energi hemma?
  2. Kan skolan spara energi?
  3. Vad är fossila bränslen?
  4. Vad menas med förnybara bränslen?
  5. Ge exempel på sopor som hör till restavfall som bränns och blir till värme och el?
  6. Kan man lika gärna elda soporna i trädgården eller parken? Får man det?
  7. Varför återvinns inte plasten i till exempel tandborstar och diskborstar?

Grupparbete eller enskilt arbete 

  1. Låt eleverna göra en ordlista med ord som har samband med avfall, förbränning, miljö och hållbar utveckling och förklara orden/uttrycken. Låt dem arbeta enskilt eller två och två. Låt de använda ordbok, nätet – och huvudet!
  2. Låt eleverna översätta orden till engelska. Hjälpmedel är ordbok och tillförlitlig översättningssajt på nätet.

Det finns en förberedd ordlista som du kan ladda ner! 

 Praktiska övningar

1. Kolla det brinner!

Ta reda på om papper, glas, metall, bananskal, apelsinskal och sten brinner.

Dokumentera med foton och text.

2. Hur bryts material ner i naturen?

Uppgiften ska få eleverna att förstå att man inte kan slänga saker i naturen eller hur som helst på en soptipp. Experimentet ska också visa vilken tid det tar för olika material att brytas ned.

Du behöver ett snöre och sopor av olika material.

Sopexempel: Metallburk, plastflaska, servett, bit av skokartong, bit av wellpapp, glasburk, tuggummi, glasburk, äppelskrutt, bananskal, apelsinskal och tunn plastpåse.

Fäst soporna på snöret. Lägg sopsnöret utomhus på markerad och skyddad plats. Titta till soporna ett par gånger per termin. Vad har hänt?

Diskutera tillsammans

  1. Vad är det för nedbrytningstid för de olika materialen?
  2. Får man kasta något i naturen? Vad i så fall?
  3. Varför ska man inte kasta något i naturen?

Värderingsövning

Låt eleverna enskilt eller i grupp fundera över och motivera sina svar muntligt eller skriftligt.

  1. Vilken/vilka energikällor är bäst för miljön? Varför?
  2. Vilka energikällor är mest hållbara?
  3. Är avfallsförbränning en bra eller dålig energikälla? Motivera svaret!
  4. Hur ser din energiförbrukning ut en vanlig dag? Finns det något du enkelt kan förändra och genom förändringen minska din energiförbrukning utan att ”få det sämre”?

 

Utmaningen - Skriv en berättelse!

Låt eleverna skriva en berättelse inom de ramar som finns angivna nedan. Eleverna kan antingen arbeta enskilt eller i grupp.

Du kan också välja att ge eleverna informationen i del 1 och gå direkt till del 2.

Del 1
Skriv en berättelse. Kom ihåg: Många beskrivande och målande adjektiv, interpunktion och samma tempus genom hela historien. Och sist men inte minst, det ska vara en intressant text! Illustrera berättelsen - låt eleverna på valfritt sätt skapa en bild till historien.

Ramarna för berättelsen:

  • Familj med fyra medlemmar: Två föräldrar, en dotter på 15 år och en son på 10 år.
  • Familjen bor i eget hus 3 km från Stadens centrum där också järnvägsstationen finns. Det är bra bussförbindelser från familjens kvarter både till centrum, stranden och omkringliggande samhällen. Dotterns skola är 2 km från bostaden, sonens skola ligger 1 km bort.
  • Den ena föräldern arbetar på bank i Stadens centrum och kör alltid sin bensindrivna bil till jobbet. Hen läser spanska 1 gång i veckan, i en kurslokal i centrum, och tycker det är bekvämt att ta bilen dit efter middagen hemma. Hen tar ofta varma bad.
  • Den andra föräldern är lärare i en skola i Grannstaden som ligger 30 km från Staden, och kör alltid sin dieseldrivna bil till jobbet. Skolan i Grannstaden ligger 5 minuters gångväg från tåg-/busstationen. På söndagmorgonen joggar hen alltid på stranden, och tar alltid bilen dit för att på hemvägen köra förbi favoritkonditoriet och köpa frukost.
  • Föräldrarna handlar ofta mat på hemväg från jobbet. Då har de ju ändå bilen! De handlar mat flera gånger i veckan och planerar inte så noga, utan köper vad de är sugna på just då. I matavfallspåsen finns det ofta både matrester och mat som sedan länge passerat bäst-före-datum och det blir onödigt många tomma förpackningar. Både föräldrarna och barnen dricker helst buteljerat vatten till vardags. På helgerna dricker barnen läsk.
  • Hela familjen åker på skidsemester till Alperna en gång per år. De tar flyget dit.
  • Hela familjen åker också utomlands på sommaren, antingen till någon storstad eller till en badort i Europa. Också då flyger de.
  • Dottern kör vespa till skolan. Dottern har dansträning i centrum 1 gång i veckan och brukar vara på gymmet som ligger alldeles intill skolan 3 gånger i veckan. Hon kör alltid vespa till sina fritidsaktiviteter. När hon ska till sina kompisar kör hon också vespa. Hon älskar att ta långa, varma duschar. Dottern handlar mycket kläder och tvättar sina favoritkläder ofta. Ibland är det bara ett plagg i tvättmaskinen.
  • Sonen cyklar till sin skola vår, sommar och höst och blir skjutsad dit på vintern. Sonen spelar basket och blir oftast skjutsad till både träning och matcher. Han går eller cyklar till sina kompisar.
  • På sommaren tycker familjen om att göra utflykter. De tycker det är smidigt att ta en av bilarna.
  • Familjen gillar att ha det varmt och ljust inomhus. De låter lampor vara tända i alla rum även när de inte är där. De öppnar fönstren på morgonen för att vädra, och under veckorna låter de fönstren stå öppna till dess de kommer hem på eftermiddagen eller kvällen.
  • Alla i familjen tycker det är roligt att laga mat.

 Del 2

Eleverna ska nu vara konsulter och ge familjen tips hur de kan spara energi!

Exempel:

  • Gå, cykla, ta buss eller tåg istället för bil
  • Sänka inomhustemperaturen och ta på en extra tröja
  • Duscha kortare tid med lite svalare vattentemperatur
  • Vädra korta stunder med helt öppet fönster
  • Duscha istället för att bada
  • Se till att släcka lamporna i de rum de inte befinner sig
  • Kontrollera att de använder lågenergi-, LED- eller halogenlampor överallt
  • Fylla tvätt- och diskmaskin innan de körs
  • Stänga av spisplatta och ugn lite före maträtten är klar. Eftervärmen fixar de sista tillagningsminuterna!
  • Använda elektrisk vattenkokare istället för spisen för att värma vatten
  • Frosta av frysen så snart det behövs
  • Planera matinköp för att slippa kasta mat och förpackningar i onödan
  • Se till att stänga av alla elektriska apparater helt när de inte används. Stand by-läget drar en massa onödig energi! 

Låt eleverna också fundera över:

  1. Får familjen sämre levnadsstandard genom att spara energi?
  2. Får familjen några fördelar av att spara energi?

Exempel på svar till fråga 2 är minskade matkostnader, sänkt elkostnad, sänkta bensin- och dieselkostnader, mer frisk luft, mer motion och gott samvete!

Senast uppdaterat 2016-08-18
Tyck till om sidan

Visste du att...

  • I ett småhus står uppvärmningen för i genomsnitt 60 % av energiförbrukningen? Källa: Energimyndigheten
  • 300 miljoner ton plast tillverkas varje år? Källa: Länsstyrelsen, 2013
  • På Sysav motsvarar slaggen så mycket som 15-20 viktprocent av den mängd avfall som förbränts? 
  • Värmen från förbränning av avfall motsvarar drygt en femtedel av det totala behovet av fjärrvärme i Sverige? Källa: Avfall Sverige
  • Den enda riktigt miljövänliga energin är den man inte använder – ”nega-watten”?

Upplägget

Här står beskrivet hur upplägget fungerar med syfte, läroplanskopplingar, fakta, uppgifter och länktips.

Det här materialet är uppbyggt i olika lektioner, varje lektion berör olika områden i avfallshanteringen. Ni väljer själv hur ni vill arbeta med det, antingen gör ni allt eller plockar ni övningar som passar er och er klass. Ni bestämmer! Vi är stolta över att få vara en del av ert arbete med avfall och miljö. Lycka till och ha kul!

Varje område innehåller:

Introduktion

För att underlätta planering och genomförande har vi samlat intressanta fakta, så det bara är att ge sig in i avfallsvärlden.

Koppling till läroplanen 

Varje lektions syfte står tydligt beskrivet. Det centrala innehållet i Lgr 11 är kopplat till lektionerna.

Uppgifter 

Lektionerna  är varierande med konkreta uppgifter, övningar och diskussionsuppgifter. De innehåller praktiska uppgifter och värderingsuppgifter där eleverna får en stund till att reflektera och tänka efter. Det finns även en utmaning - en fördjupning där eleverna har möjlighet att arbeta under en längre tid och som ger eleverna en större förståelse för området.

Länktips

Här har vi samlat alla länkar vi hänvisar till och där vi har hämtat fakta och inspiration. 

Kontakta oss

  • 040-635 18 00

Kundservice
Kontakta kundservice privat
Vardagar kl 8-16.30

Kontakta kundservice företag
Vardagar kl 8-12,12.45-16.00

Tel: 040-635 18 00
Fax: 040-635 18 10  

Besöksadress
Spillepengsgatan 13
211 24 Malmö
Hitta till oss

Postadress
Box 503 44 
202 13 Malmö

Öppettider
Återvinningscentraler
Övriga anläggningar

Om Sysav

Sysav tar emot, återvinner och behandlar avfall från hushåll och industrier i södra Skåne. Vår vision är att vi ska bidra till att skapa världens mest hållbara region, för denna och kommande generationer. 

Sysav ägs av 14 kommuner och erbjuder en säker och trygg avfallshantering, där återanvändning och återvinning av material och energi maximeras på ett kostnadseffektivt sätt med miljö och resurshushållning i fokus. 

Sysav har två dotterbolag, Sysav Industri AB och Sysav Utveckling AB. Sysav Industri AB har specialiserat sig på att hantera avfall från industrier och företag. Sysav Industri AB erbjuder även rådgivning och tar emot internationella förfrågningar om avfallshantering. Sysav Utveckling AB arbetar med forskning och utveckling.