Du verkar ha script inaktiverat i webbläsaren. För att kunna använda alla funktionerna måste script aktiveras.

På sysav.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

http://www.sysav.se/skola/lararrummet/Lektionsplaneringar/Deponi---lektionsplanering/

Berätta vad du tycker om vår webbplats

Deponering

Lektionstips, uppgifter och övningar för år 4-6

Deponering

Det avfall som inte kan återvinnas på något sätt måste deponeras. Sedan 2002 är det förbjudet att deponera brännbart avfall, och sedan 2005 är det förbjudet att deponera organiskt avfall. Mängden avfall som deponeras har minskat kraftigt de senaste tio åren.

Det som inte kan återvinnas eller förbrännas

Det som läggs på deponi idag är till exempel slam och aska från avfallsförbränning, asbesthaltiga material och giftiga substanser. När deponier är fulla ska de sluttäckas så att så lite vatten som möjligt tränger ner i avfallet. Området planteras ofta, och många gamla deponier används som friluftsområden. 

Foto över Sysavs avfallsanläggning på Spillepeng i Malmö och Spillepengs fritidsområde. Fritidsområdet är en tidigare deponi som omvandlats till fritidsområde med motionsslingor, vindskydd med grillplatser och möjligheter till fågelskådning. 

Flygbild på Spillepengs fritidsområde och Spillepengs avfallsanläggning.

Gamla tippar kan innehålla miljöfarliga ämnen

Det finns många gamla soptippar i Sverige. Vad som finns begravt i dem varierar, men det är säkert en hel del miljöfarliga ämnen. Gamla soptippar läcker ofta metan, kväve, fosfor och tungmetaller. Sysav tar upp metan från Spillepengs gamla tipp, "Skitspissen" på ren skånska; metanet används som energi i kraftvärmeverket.

Lakvatten

Vatten som passerar en deponi kallas för lakvatten. Vattnet kan innehålla näringsämnen och föroreningar och kan vara skadligt för miljön. Lakvatten från deponier samlas upp och renas. På avfallsanläggningen Spillepeng finns en vattenreningsanläggning.

Vattereningsanläggningen på Spillepengs avfallsanläggning.

Bild

Syfte

Förstå vad deponi är och vilka sopor som hör hemma där.

Koppling till läroplanen

Centrala innehållet i:

 Hem- och konsumentkunskap

  • Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.

 Kemi

  • Vattnets egenskaper och kretslopp.

 Geografi

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

 Biologi

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

 Svenska

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

 Bild

  • Framställning av berättande bilder. Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

 Matematik

  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid ochvinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
  •  Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.

Uppgifter och diskussionsfrågor

Avfallshantering i världen

Avfallshanteringen ser olika ut på olika håll i världen. I en del länder slängs avfallet på gator och i vattendrag. När avfallshögen på land är för stor bränns den; giftiga rökgaser sprids i luften och lika miljöfarliga ämnen hamnar i grundvattnet. Innan detta restavfall bränns, har människor tjänat sitt levebröd på att sortera ut och sälja vidare vissa materialslag som plast, papper, textilier, glas och metall.

avfall i vatten

Diskutera i klassen – varför ser det ut så här?

  1. Är detta ett bra sätt att ta hand om soporna?
  2. Vad händer med människorna, djuren och miljön?

Deponering – det sista steget i avfallstrappan

Deponering är det sista steget i avfallstrappan, men det är vissa saker som faktiskt hör hemma där. Vilka och varför?

Intervjua en äldre släkting, granne eller vän om hur soptippen såg ut förr i tiden.

  1. Var låg den?
  2. Hur fungerade den?
  3. Vad kallade man den för?
  4. Vad är det nu?

Lek - autografjakt!

Gå gärna utomhus och vistas på ett avgränsat område. Gör gärna jakten på tid, förslagsvis 10 minuter.

Ladda ner och skriv ut autografjakten och ge alla elever ett exemplar. Låt dem därefter mingla och ställa frågorna till varandra. När alla har en signatur till varje fråga, samla klassen och prata om de olika begreppen och företeelserna.

praktisk övning

Praktisk övning

Gör en egen soptipp och se vad som händer med vattnet!

Bild på experiment.
Syfte: Förstå vad lakvatten är och att lakvatten kan sprida föroreningar.

Material: jord, kruka, krukskärvor, vattenkanna, vatten, glasburk, karamellfärg

Gör så här:

  1. Lägg krukskärvorna i botten på en lerkruka.
  2. Lägg jord i botten på krukan. Färga jorden med karamellfärg och lägg mer jord ovanpå.
  3. Ställ krukan på glasburken.
  4. Vattna sakta och låt vattnet rinna ner genom jorden och droppa ut i glasburken.

Undersök:

Hur ser vattnet ut? Varför?
Låtsas att karamellfärgen är giftig. Vad händer när det regnar?

Värderingsövning

Har vi några grejer därhemma som inte ska, eller kan, återanvändas eller återvinnas? 

Fundera en stund och skriv sedan upp sakerna du kommer på. 
Skriv elevernas förslag på tavlan och diskutera.

utmaningen

Utmaningen - Huset!

Syfte: Förstå att ingenting försvinner, samt vikten av att minska avfallsmängden, återanvända och återvinna i största möjliga utsträckning. 

Använd fantasin: Tänk dig att vi i Sverige inte har möjlighet att ta hand om våra sopor,  återanvända eller återvinna. Det finns inga sopbilar som hämtar våra sopor och därför måste vi behålla allt avfall i huset eller lägenheten där vi bor.

460 kg avfallVi kastar i genomsnitt cirka 460 kg avfall per person och år i Sverige. Tänk dig att vi inte kan göra oss av med soporna utan måste ha dem kvar hemma.

  1. Räkna ut hur stort ditt rum är hemma i kubikmeter. På en kubikmeter får det plats 100 kg sopor.
  2. Hur lång tid tar det innan ditt rum är fyllt med sopor?
  3. Varför fortsätter man gräva ner sopor i vissa andra länder? Det har man gjort i Sverige tidigare men varför gör vi inte det längre?
  4. Hur såg det ut i Sverige innan vi återvann våra sopor?
  5. Vad behövs i ett land för att man ska ha möjlighet att samla in, återvinna och återanvända sopor?

Dokumentera utmaningen genom att göra en seriestrip med berättande bilder. Häng upp seriestripparna i skolan så att alla skolans elever kan se dem.

Diskutera gärna - och likställ huset/lägenheten med vår planet.

Senast uppdaterat 2017-12-13
Tyck till om sidan

Visste du att...

  • av det avfall som Sysav tog emot 2016 deponerades endast knappt två procent 
  • år 2002 förbjöds deponering av brännbart avfall i Sverige 
  • det blev förbjudet att deponera organiskt avfall den 1:a januari 2005 

Upplägget

Här står beskrivet hur upplägget fungerar med syfte, läroplanskopplingar, fakta, uppgifter och länktips.

Det här materialet är uppbyggt i olika lektioner, varje lektion berör olika områden i avfallshanteringen. Ni väljer själv hur ni vill arbeta med det, antingen gör ni allt eller plockar ni övningar som passar er och er klass. Ni bestämmer! Vi är stolta över att få vara en del av ert arbete med avfall och miljö. Lycka till och ha kul!

Varje område innehåller:

Introduktion

För att underlätta planering och genomförande har vi samlat intressanta fakta, så det bara är att ge sig in i avfallsvärlden.

Koppling till läroplanen 

Varje lektions syfte står tydligt beskrivet. Det centrala innehållet i Lgr 11 är kopplat till lektionerna.

Uppgifter 

Lektionerna  är varierande med konkreta uppgifter, övningar och diskussionsuppgifter. De innehåller praktiska uppgifter och värderingsuppgifter där eleverna får en stund till att reflektera och tänka efter. Det finns även en utmaning - en fördjupning där eleverna har möjlighet att arbeta under en längre tid och som ger eleverna en större förståelse för området.

Länktips

Här har vi samlat alla länkar vi hänvisar till och där vi har hämtat fakta och inspiration. 

Kontakta oss

  • 040-635 18 00

Kundservice
Kontakta kundservice privat
Vardagar kl 8-16.30

Kontakta kundservice företag
Vardagar kl 8-12,12.45-16.00

Tel: 040-635 18 00
Fax: 040-635 18 10  

Besöksadress
Spillepengsgatan 13
211 24 Malmö
Hitta till oss

Postadress
Box 503 44 
202 13 Malmö

Öppettider
Återvinningscentraler
Övriga anläggningar

Om Sysav

Sysav tar emot, återvinner och behandlar avfall från hushåll och industrier i södra Skåne. Vår vision är att vi ska bidra till att skapa världens mest hållbara region, för denna och kommande generationer. 

Sysav ägs av 14 kommuner och erbjuder en säker och trygg avfallshantering, där återanvändning och återvinning av material och energi maximeras på ett kostnadseffektivt sätt med miljö och resurshushållning i fokus. 

Sysav har två dotterbolag, Sysav Industri AB och Sysav Utveckling AB. Sysav Industri AB har specialiserat sig på att hantera avfall från industrier och företag. Sysav Industri AB erbjuder även rådgivning och tar emot internationella förfrågningar om avfallshantering. Sysav Utveckling AB arbetar med forskning och utveckling.