På sysav.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Materialåtervinning

Materialåtervinning innebär att jungfruligt material ersätts med använt material som sorterats efter sina egenskaper.

Sverige hör till de länder i världen som är bäst på att återvinna avfall. Av hushållens avfall gick 33,7 procent till materialåtervinning och 15,5 procent återvanns genom biologisk behandling år 2017 enligt siffror från Avfall Sverige.

Återvinning handlar till stor del om att separera olika material för att sedan återvinna dem. Avfallsbranschen i Sverige arbetar kontinuerligt med att finna nya lösningar för att vi framtiden ska kunna återvinna ännu fler material. Om materialåtervinningen ökar, minskar både åtgången av jordens resurser och avfallets påverkan på miljön minskar.

Matavfall

I genomsnitt genererar vi svenskar ungefär 95 kg* matavfall per person och år. 35 procent är sådant vi inte kan, vill eller ska äta, till exempel kaffesump, bananskal, kycklingben och fiskrens.
Sveriges nationella mål är att år 2020 sorteras minst 50 procent av matavfallet ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara.

Sedan 2009 har Sysav en förbehandlingsanläggning för matavfall. Slutprodukten är slurry, en trögflytande, pumpbar vätska, som används för att producera biogödsel och biogas. Gödseln kan ersätta konstgödsel i jordbruket och biogasen kan bland annat användas som drivmedel i bilar och bussar.

Genom biologisk återvinning av matavfall tillvaratas förutom energin också näringen i matresterna. Näringen återgår till jorden och kretsloppet sluts.

* enligt Naturvårdsverket

Bild

Matavfall blir biogas och biogödsel

Så här tas matavfallet omhand. Steg för steg från matrester till biogas och biogödsel.

Diskussionsfrågor

  1. Vilka saker och material kan återvinnas?
  2. Finns det material som är viktigare att återvinna än andra?
  3. Varför är det bättre för miljön att återanvända istället för att återvinna?
  4. Vad är det för skillnad på en återvinningscentral och en återvinningsstation?
  5. Vad händer om vi slutar återvinna?
  6. Varför är det bra att sortera matavfallet separat?
  7. På vilka sätt kan man återvinna matavfall?
  8. Varför ska man inte ta större portioner än man orkar äta upp?

Tips

  1. Att samla pantburkar kan vara ett bra sätt att dryga ut veckopengen och samtidigt göra en insats för en bättre miljö
  2. Kolla med mamma och pappa om du kan få högre veckopeng ifall du tar på dig uppgiften att slänga familjens sorterade förpackningar.
  3. Testa att göra nytt papper av gammalt.