Du verkar ha script inaktiverat i webbläsaren. För att kunna använda alla funktionerna måste script aktiveras.

På sysav.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

http://www.sysav.se/skola/elever/sortering-och-insamling/

Berätta vad du tycker om vår webbplats

Sortering och insamling

För dig i år 4-9. Vad händer egentligen med soporna du kastat? Häng med, vi kollar hur det funkar i södra Skåne!

Vi tar en fraktion i taget!

Vem gör vad?

Vem hämtar soporna? Vem har ansvar för avfallet? Och vem betalar för att soporna hämtas och tas omhand?  Så här funkar det.


Du och jag sorterar

Du och jag och alla andra privatpersoner ansvarar för att sortera soporna och kasta dem i rätt kärl. Det måste vi göra enligt Sveriges rikes lag!

 

 

sopbil

Kommunen ansvarar för insamling

Kommunen är ansvarig för insamlingen av hushållssoporna. 

Kommunen ansvarar också för att avfallet transporteras till en behandlingsanläggning för material- eller energiåtervinning eller till en deponi (slutlig förvaringsplats). 

Tillverkare ser till att det finns insamlingssystem

Tillverkare och importörer av varor måste se till att det finns insamlingssystem och behandlingsmetoder för tidningar och returpapper, förpackningar, elektriskt och elektroniskt avfall, däck, bilar, batterier och läkemedel. Det är reglerat i lagen och kallas producentansvar.

Miljövänliga lagar

Miljöbalken är den lag som ser till att vi i Sverige lever miljövänligt. I Miljöbalken står det väldigt många bra och viktiga saker – till exempel att vi måste lämna in det farliga avfallet på speciella platser. Där står också att kommunen måste ta emot det farliga avfallet och se till att det behandlas på ett miljöriktigt sätt.

Vem betalar för att soporna hämtas och behandlas?

Alla hushåll betalar en avfallstaxa (soppeng) för att soporna ska hämtas och tas omhand på rätt sätt.
Företag och industrier betalar avgifter till transportörer och avfallsbehandlare.

Matavfall

Matavfall är de delar du inte kan eller ska äta av frukten, kotletten eller vad det nu kan vara.

Tårtbiten du inte orkade äta upp är också matavfall. Vad händer med det?

Nödvändigt matavfall

Fiskrens, kycklingben, kaffesump, apelsinskal, använda tepåsar och äggskal är några exempel. Det kallas oundvikligt matavfall.

Onödigt matavfall

Den mat du kastar för att den blivit för gammal, till exempel frukt som ruttnat, mögligt bröd eller sur mjölk, är onödigt matavfall. Om du inte orkar äta upp all mat på tallriken utan kastar resterna, är det också onödigt matavfall. Onödigt matavfall är onödigt, helt enkelt, och kallas också matsvinn.

Du och ditt förhållande med den bruna påsen

Så här ska ni umgås med matsoporna för att ha en bra och hållbar relation:

matavfallsp%c3%a5seSteg 1

Allt matavfall kastar du i den bruna papperspåsen.

Steg 2

Därefter lägger du påsen i den bruna tunnan, som töms av en speciell sopbil.

Steg 3

Matsoporna körs till Sysavs förbehandlingsanläggning för matavfall, där de krossas, mals och blir till en brun sörja som kallas slurry. Påsarna separeras från matavfallet, blandas med annat restavfall, förbränns och återvinns som el och värme.

Steg 4

Slurryn transporteras med långa tankbilar till en biogasfabrik och omvandlas till biogas och biogödsel. Energin i matavfallet blir biogas och näringen i de gamla matresterna återförs till åkrar som biogödsel.

Kommunen ser till att matavfallet hämtas

Det är din kommun som ordnar så att matavfallet hämtas hemma hos dig och fraktas till Sysav. 
En del hushåll har en matavfallskvarn där matsoporna mals och därefter sugs in i särskilda rör. Rören leder till en speciell tank som töms av en slamsugningsbil. Slambilen körs till Sysavs förbehandlingsanläggning för matavfall, och det malda matavfallet blir förstås också slurry.

Har du ingen brun matavfallspåse?

Du kanske hör till dem som fortfarande inte kan sortera ut ditt matavfall? Då kastar du ditt matavfall i restavfallspåsen. På så sätt tas i alla fall energin i matavfallet tillvara och blir till värme och el.
Och du, oroa dig inte, snart kommer du också få (till det!) med en brun påse!

Restavfall

Vad händer med resten, förresten? En använd blöja vill knappast någon annan ha och det är nästan omöjligt att göra nytt, rent material av den.

Vad kan vi göra med den kladdiga, illaluktande blöjan?

De där få soporna som blir över när du sorterat ut allt annat kallas restavfall. Det är alltså de sopor som inte passar in i någon annan fraktion (skräphög). 

Det brinner

Exempel på restavfall är använda blöjor eller snytpapper, de helt utslitna fotbolls- eller dansskorna, din gamla tandborste, cigarrettfimpar, tuggummi, den gamla diskborsten eller wettextrasan. Restavfall är sånt som kan brinna.

Vad räknas INTE som restavfall?

Förpackningar, metallgrejer, mediciner, elektriska och elektroniska prylar, lysrör, lågenergilampor, batterier, starka rengöringsmedel eller döda krukväxter till exempel är inte restavfall.

Restavfallet hämtas

Kommunen ser till att restavfallet hämtas hemma hos dig och körs till Sysavs avfallskraftvärmeverk. 

avfallskraftv%c3%a4rmeverket


I värmeverket förbränns det i jättehög temperatur, cirka 1000 grader, och omvandlas till el och värme.

Förpackningar och tidningar

En del material kan återvinnas hur många gånger som helst utan att dess kvalité försämras - till exempel glas och aluminium.

Pappers- och plastfibern kan återvinnas mellan fem och sju gånger.

Om du och jag återvinner alla våra förpackningar, gör vi miljön en supertjänst!

Hur sorteras förpackningar?

Alla förpackningar sorteras efter det material de är gjorda av och ska kastas i separata sopkärl. Kanske har du en flerfackstunna hemma, kanske finns det ett miljöhus med olika kärl för de olika förpackningsslagen eller kanske får du gå till en återvinningsstation. Oavsett hur sorteringsmöjligheterna ser ut där du bor, måste du sortera dina förpackningar.

Producentansvar

I Sverige är alla företag som tillverkar eller importerar varor skyldiga att se till att förpackningarna går till materialåtervinning. Det kallas producentansvar.

burkarFörpacknings- och tidningsinsamlingen

Förpacknings- och tidningsinsamlingen heter den organisation som alla producenter och importörer är anslutna till och som måste se till förpackningarna skickas till ”baklängesfabriker”, där de gamla förpackningarna rengörs, krossas, mals eller smälts och får nytt liv som äggkartong, sardinburk, syltburk, ketchupflaska - eller något helt annat.

Tömning av återvinningsstationer

Det är Förpacknings- och Tidningsinsamlingen som ansvarar för att alla behållare med förpackningar töms och därefter körs till rätt återvinningsfabrik.

 

Tidningar

Alla slags tidningar och reklamblad tar Förpacknings- och Tidningsinsamlingen också hand om. Tidningarna återvinns till nytt tidningspapper.
När pappersfibern har återvunnits så många gånger som möjligt, blir den för stum och kort för att bli nytt papper. Då bränns den och bli energi i form av värme eller el.

 

Tr%c3%a4d

Träfibrer blir till papper

Papper görs av träd, och det är helt skogstokigt att inte återvinna papper. Träden ger oss vårt livsviktiga syre, tar upp koldioxid, ger oss frukt, binder jord med sina rötter, ger oss virke att bygga med och ser till att fåglar, insekter och andra djur har någonstans att bo.

Aluminiumburkar och PET-flaskor

Urdruckna aluminiumburkar och PET-flaskor tar du förstås med till affären när du ändå ska handla. När du petat in burkarna och flaskorna i pantmaskinen får du lite pengar tillbaka. Inte dumt alls! Eller så kan du välja att skänka pengarna till en välgörenhetsorganisation. Inte heller dumt!

%c3%85tervinningssymbolReturpack

Returpack heter företaget som har hand om pantmaskinerna och ser till att burkarna  och flaskorna kommer till plaståtervinningsföretag, där de smälts ner och så småningom blir nya burkar och flaskor.

Farligt avfall

Farligt avfall är inte sopor som skräms och heller inte skräp du nödvändigtvis gör dig illa av.

Farligt avfall kallas de sopor som är skadliga för människor, djur och natur. Sopor som vi måste ta hand om på särskilda sätt för att göra ofarliga. 

Några exempel på farligt avfall är:

  • batterier
  • ljuskällor (lågenergilampor och lysrör)
  • elektroniska och elektriska prylar
  • målarfärg
  • mediciner
  • nagellack
  • starka rengöringsmedel
  • motorolja
  • bekämpningsmedel

Listan kan göras jättelång. Allt som räknas som farligt avfall innehåller ämnen, ofta kemikalier, som vi måste ta hand om på speciella sätt så att de inte skadar och förorenar vår miljö. I Sverige är alla skyldiga att sortera ut sitt farliga avfall.

Det farliga ska väck

Lämna det farliga avfallet till återvinningscentralen, Farligt Avfall-bilen eller i Samlaren. I södra Skåne är det Sysav som sköter återvinningscentralerna, Farligt Avfall-bilen och alla Samlare. Allt farligt avfall som kommer in kontrolleras av Sysavs personal, som också ser till att det kommer till rätt behandlingsställe.

 

FA-bilenFarligt Avfall-bilen

Farligt Avfall-bilen fungerar ungefär som glassbilen. Den kör runt till alla Sysavs ägarkommuner (Malmö, Burlöv, Lund, Lomma, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala, Skurup, Sjöbo, Vellinge, Trelleborg, Ystad, Tomelilla och Simrishamn) och stannar på olika platser så att det ska vara lätt att bli av med sitt farliga avfall. 

Samlaren är ett skåp för elavfall.

Samlaren

Samlaren finns i ungefär 60 matvaruaffärer runtom i södra Skåne och där kan du lämna batterier, lågenergilampor och mindre eldrivna eller elektroniska saker som gamla mobiltelefoner, elektriska tandborstar eller rakapparater.

Materialåtervinning

Många delar av det farliga avfallet kan återvinnas som nytt material, till exempel all plast, allt glas och all metall som finns i mobiltelefoner, metallen och plasten i färgpytsarna och plasten i elektriska leksaker med mera. En del ämnen kan förbrännas och bli till el och värme.

Deponering

En del ämnen och material vill vi absolut inte ha tillbaka i kretsloppet (exempelvis kvicksilver och en del andra tungmetaller) och det avfallet deponeras. Att deponera är att på ett säkert sätt begrava soporna under jord, så att ingenting kan läcka ut. Och där, i underjorden, är det meningen att de farliga ämnena ska ligga för alltid.

Deponi

Fler farliga sopor

Gamla läkemedel, fyrverkerier och annat som smäller måste lämnas på speciella ställen.

Läkemedel

Dina gamla oanvända läkemedel ska du lämna till apoteken. Där sorteras de och skickas till rätt behandlingsanläggning.

 

Sånt som smäller

Fyrverkerier, ammunition och sprängämnen lämnas till Polisen. 

Grovsopor

Soporna som inte får plats i tunnan, grovsoporna, ska till återvinningscentralen.

Precis som gamla stubbar, kvistar och löv från trädgården, och det farliga avfallet förstås.

Grejer som kan återanvändas av någon annan kan du också ta till återvinningscentralen. Välgörenhetsorganisationer finns representerade, och de tar hand om dina gamla, återanvändningsbara prylar, och säljer dem i sina second handbutiker.

Återvinning på olika sätt

Sysav ser till att containrarna på återvinningscentralerna töms, och att de sopor som kan materialåtervinnas skickas till ”baklängesfabriker”. De sopor som kan bli el och värme sänds till avfallskraftvärmeverket, och de sopor som inte kan återvinnas på något sätt deponeras (slutförvaras under jord).

Trädgårdsavfall

Om du och din familj har egen trädgård, vet du att det på vår och sommar blir en hel del skräp. Buskarna ska klippas, ogräset ska rensas, gräset ska klippas och så vidare. 
På hösten ska löven krattas upp, och kanske blir inte all frukt och alla bär uppätna eller saftade, syltade och inlagda.

Trädgårdsavfallet kan lämnas till återvinningscentralen. En extra tunna för just trädgårdsavfall kan beställas från kommunen, så hämtas det av en av kommunens sopbilar.  

Kompostering

Allt trädgårdsavfall körs till någon av Sysavs avfallsanläggningar där det komposteras. Efter tre år har det blivit ny jord som man kan använda att så och plantera i. Så himla bra!

Använd på nytt

På återvinningscentralerna kan du också lämna sånt som kan användas igen av någon annan. Urvuxna jeans, bokhyllan som inte behövs hemma längre eller din gamla bilbarnstol till exempel.

Samarbete med hjälporganisationer

Sysav samarbetar med olika välgörenhetsorganisationer som säljer kläderna du vuxit ur och prylarna du tröttnat på. Det som är gammalt och tråkigt för dig är ju helt nytt för någon annan!

Hjälper människor i Sverige och andra länder

Välgörenhetsorganisationerna säljer grejerna i sina second handbutiker. Pengarna de tjänar på försäljningen går, förutom till löner och lokalhyra, till olika hjälpprojekt både i Sverige och utomlands. 
Det kan vara ett skolbygge i ett utvecklingsland, ett projekt som gör att fattiga människor kan starta små företag och på så sätt skaffa sig en inkomst, grävning av brunnar så att människor i utsatta områden får tillgång till rent vatten till exempel.

Återanvändning, som också kallas återbruk, är alltid bättre än återvinning!

Senast uppdaterat 2016-03-29
Tyck till om sidan

Visste du att...?

  • Vi i Sverige kastar cirka 1 miljon ton mat varje år. Det ger utsläpp på ungefär 1,9 miljoner ton koldioxid vilket motsvarar koldioxidutsläpp från 700 000 bilar.
  • Pappersmassa från ett träd räcker till ungefär 9 000 mjölkkartonger.
  • Det är billigare att återvinna pappersförpackningar än att göra nya. Dessutom är det ju mycket miljövänligare!
  • I Sverige återvinns varje år pappersföpackningar som motsvarar ungefär 1 miljon träd.
  • Ungefär häften, 50%, av allt guld som framställs kommer från återvunnen elektronik.
  • Kompostjord är så näringsrik att den bör blandas ut med torv eller sand innan man planterar i den.
  • Sverige var först med att miljöklassificera mediciner.
  • 4% av världens  råolja används till plasttillverkning.
  • Hushållsavfall i Sverige ökar med 2 till 3% varje år.
  • Återvunnet bly och kadmium kan användas för nytillverkning av batterier.

Kontakta oss

  • 040-635 18 00

Kundservice
Kontakta kundservice privat
Vardagar kl 8-16.30

Kontakta kundservice företag
Vardagar kl 8-12,12.45-16.00

Tel: 040-635 18 00
Fax: 040-635 18 10  

Besöksadress
Spillepengsgatan 13
211 24 Malmö
Hitta till oss

Postadress
Box 503 44 
202 13 Malmö

Öppettider
Återvinningscentraler
Övriga anläggningar

Om Sysav

Sysav tar emot, återvinner och behandlar avfall från hushåll och industrier i södra Skåne. Vår vision är att vi ska bidra till att skapa världens mest hållbara region, för denna och kommande generationer. 

Sysav ägs av 14 kommuner och erbjuder en säker och trygg avfallshantering, där återanvändning och återvinning av material och energi maximeras på ett kostnadseffektivt sätt med miljö och resurshushållning i fokus. 

Sysav har två dotterbolag, Sysav Industri AB och Sysav Utveckling AB. Sysav Industri AB har specialiserat sig på att hantera avfall från industrier och företag. Sysav Industri AB erbjuder även rådgivning och tar emot internationella förfrågningar om avfallshantering. Sysav Utveckling AB arbetar med forskning och utveckling.