Du verkar ha script inaktiverat i webbläsaren. För att kunna använda alla funktionerna måste script aktiveras.

På sysav.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

http://www.sysav.se/skola/elever/kemikalier-for-elever/

Berätta vad du tycker om vår webbplats

Kemikalier finns överallt

För dig i år 4-9. Kemikalier finns i nästan allt. I rengöringsprodukter, kosmetika, medicin, mat, kläder, leksaker - och till och med i luften inomhus finns kemikalier.

Här kan du läsa om vilka kemikalier som finns i olika sorters produkter och vad du kan tänka på när du ska använda eller göra dig av med dem.

Batterier

Batterier är en superbra uppfinning som gör så att massor av prylar fungerar! Men vad innehåller batterier?

Och vad ska man göra med batterier som är uttjänta? De flesta batterier innehåller farliga ämnen och måste därför tas omhand och behandlas på speciella sätt.

Tungmetaller

I många batterier finns tungmetaller som kadmium och bly. Dessa grundämnen är giftiga. Alla tungmetaller anrikas. Det betyder att de stannar kvar i kroppen på både människor och djur, istället för att föja med svetten, kisset och bajset ut. Äter du ett djur som har tungmetaller i kroppen, får du själv i dig dem och de stannar då kvar i din egen kropp.

Gamla batterier

Batterier ska alltid lämnas i batteriholkar, till återvinningscentralen, Samlaren, Farligt Avfall-bilen eller andra insamlingsställen för batterier. Om batterier kastas i restavfallet, så kan inte tungmetallerna återvinnas. Kastar du batterier i naturen börjar batterierna så småningom läcka och tungmetaller sprids i miljön.

Elektronik

Grejer med sladd eller batteri

Kasserade elektroniska prylar klassas som farligt avfall. För att inte miljön och vi människor ska ta skada, är det viktigt att aldrig kasta elektronik i den vanliga soppåsen med restavfallet. Exempel på elektronik är datorer, skrivare, smartphones, surfplattor, TV-apparater och hushållsapparater.

Vad händer med uttjänt elektronik?

Gamla eller trasiga elektroniska grejer ska du lämna på återvinningscentralen, lämna i Samlaren eller till Farligt Avfall-bilen. Då kan du vara säker på att de tas om hand på ett bra sätt. Föremålen tas sedan till speciella företag där de plockas isär och de olika delarna sorteras. 
I Sverige eldas kasserad elektronik upp i speciella förbränningsverk, till exempel i Rönnskärsverken utanför Skellefteå. En speciell rening av röken krävs, för att så lite kvicksilver och andra farliga tungmetaller som möjligt ska komma ut i luften.
Plasten, glaset och de andra materialen som omger elektroniken materialåtervinns, och blir alltså ny plast, nytt glas och så vidare.

Lagar om skrotade elektroniska apparater

Det finns internationella överenskommelser som förbjuder att elektroniskt skrot fraktas från rika länder till utvecklingsländer, men tyvärr finns det ändå olaglig handel. Oanvändbara, eller bara omoderna, elektroniska grejer transporteras till fattiga länder i Afrika och Asien, där barn och vuxna - med fara för sin hälsa - jobbar med att återvinna de dyrbara och sällsynta metaller som finns i prylarna.

Begagnad elektronik i tredje världen

På sätt och vis är det bra att använd elektronisk utrustning skickas till utvecklingsländer, för då kan människor som inte har råd att köpa en helt ny dator, TV eller smartphone få tillgång till en fungerande, redan använd apparat. Grejen får ett längre liv och används av flera personer, vilket är jättebra ur ett hållbarhetsperspektiv. Men...

Oanvändbar elektronik

... prylarna som sänds iväg är ofta i så dåligt skick att skrotning är det enda alternativet. Elektronikavfallet som exporteras till utvecklingsländerna är ofta märkt som second hand-produkter eller gåvor, men i regel handlar det om uttjänta elektronikprylar.

Farlig återvinning av elskrot

Återvinningen av elskrotet utförs av fattiga människor som därmed utsätts för giftiga kemikalier varje dag. Ofta plockas delarna isär för hand hemma. Få människor har råd med skyddsutrustning, eller vet ens att det behövs, och använder därför varken munskydd eller handskar.

Hela familjer drabbas

Arbetarens hela familj utsätts för skadliga ångor när man bränner sladdarna för att utvinna koppar, eller när man doppar kretskorten i syra för att komma åt ädelmetaller som guld och silver. Den smutsiga syran hälls ut i avloppet eller direkt på marken och hamnar så småningom i grundvattnet, floderna och havet.

Återvinning - ett viktigt arbete på många sätt

Metallåtervinningen är en viktig inkomstkälla för många människor i fattiga länder. Men både arbetarna själva, och myndigheterna, måste få kunskap om vilka faror som är förenade med utvinningen. Det krävs arbetslokaler, och alla måste få skyddsutrustning. Återvinningen av gammal elektronik i utvecklingsländerna måste styras av lagar och regler, så att det blir bra arbetsvillkor och ingen andas in giftiga ångor eller får frätskador av syra till exempel. 

Kosmetika och smycken

I tvål och ögonskugga, i tandkräm och parfym, i nagellack och hårprodukter, i halsband och örhängen och i tatueringar finns det kemikalier. Tungmetaller kan ingå i både oäkta smycken och tatueringar. Har du koll?

Vad är kosmetika?

En kosmetisk produkt är något man använder på kroppen, i håret eller i munnen. Vissa kemikalier i kosmetika kan framkalla överkänslighet och allergier, och vid användning kan man till exempel få eksem.

Vad innehåller schampot?

Kolla på förpackningen om du är osäker på hur en produkt ska användas eller var den ska kastas. Alla kosmetiska produkter ska ha en innehållsdeklaration. Om det behövs ska den också ha varningstext, och information på svenska om hur man använder den. 

 

Hantera skönhetsprodukter som farligt avfall

Ett gammalt nagellack, en halvfull flaska parfym och en hårsprejbehållare som inte är helt tömd räknas som farligt avfall. Varför? På grund av kemikalierna grejerna innehåller förstås! Lämna alltså alltid på återvinningscentralen eller till Farligt Avfall-bilen!

Tatueringar

I färgerna som används vid kroppstaturering ingår många kemikalier. Om du funderar på att skaffa dig en tatuering, så kolla först vilka kemikalier färgpigmenten innehåller och hur de påverkar människa och miljö!

Smycken

Oäkta bling-bling är smycken som inte är gjorda av ädelmetall. Guld, silver och platina är exempel på ädelmetaller.
I oäkta smycken kan det finnas metaller som är skadliga för oss och miljön. Det kan till exempel vara 

  • nickel som kan ge allergi
  • bly som kan skada hjärnan
  • kadmium som kan ge cancer

Regler i EU

I Europeiska Unionen, EU, finns det regler om vilka och hur mycket tungmetaller smycken och andra metallprylar får innehålla. Men tyvärr säljer affärer ibland saker som har för höga halter av dåliga ämnen. Var lite försiktig när du väljer örhängen och nyckelringar! 

Leksaker

Va, finns det kemikalier i leksaker?

Ja, så är det. Kemikalier finns till exempel i kritor, färg, lim, lera och byggsatser. Alla leksaker som rör sig, lyser eller låter, och alla leksaker som doftar eller är vätskefyllda innehåller också kemikalier.

Stränga regler i EU

I EU, Europeiska Unionen, är vi duktiga på att kontrollera och testa leksaker. Eftersom leksaker är för barn, och barn är mycket känsligare för starka ämnen än vad vuxna är, finns det hårda regler för vilka ämnen som får ingå i leksaker.

Farliga grejer i äldre leksaker

Dina föräldrars gamla leksaker kanske innehåller ämnen som inte är tillåtna längre. Ett annat exempel är äldre leksaker som är gjorda av mjukplast. De kan innehålla ftalater. Ftalater är ämnen som bland annat kan göra att man får problem att få barn när man blir vuxen.  

Gamla leksaker

Det bästa är att kasta alla gamla, trasiga leksaker på återvinningscentralen. Personalen där visar dig gärna hur du ska sortera dem. Om du bara tröttnat på en leksak, eller vuxit ifrån den, ge den till ett småsyskon, en kompis eller en kusin. Ett annat alternativ är att sälja den på blocket.se eller på loppis. Då får ett annat barn glädje av leksaken innan den blir en tråkig sopa. 

Läkemedel

Läkemedel stannar kvar i naturen under väldigt lång tid, eftersom de är utvecklade för att stå emot biologisk nedbrytning.

Friskt vatten

Medicinen som vi använder hamnar via vattenreningsverken till slut i vattendrag och grundvattnet, eftersom medicinrester lämnar kroppen när vi kissar och bajsar. 

Läkemedel i dricksvatten

I de flesta länder, även i Sverige, finns små mängder läkemedel i vårt dricksvatten. De medicinhalter man funnit i Sverige har varit mycket låga och innebär med stor sannolikhet inte någon risk för oss människor. Det finns tyvärr ännu inte någon bra metod att helt rena avloppsvatten från läkemedel. 

Resistenta bakterier

Antibiotika och penicillin är två läkemedel som påverkar miljön negativt, eftersom förekomsten av resistenta eller så kallade motståndskraftiga bakterier ökar. Därför är det redan nu svårare att bota vissa typer av infektioner.

Tvåkönade grodor

Ett annat exempel är att syntetiskt östrogen, som bland annat finns i p-piller, kan leda till att hanfiskar och hangrodor blir tvåkönade och får svårare att föröka sig (sämre fortplantningsförmåga på vuxenspråk).

Vad händer med den gamla medicinen?

I Sverige har vi kommit långt när det gäller att hindra läkemedel och läkemedelsrester att nå naturen. Alla apotek tar emot överblivna mediciner från privatpersoner för att förhindra att de slängs i soptunnan eller spolas ner i toaletten. Apoteken ser i sin tur till att de gamla medicinerna tas om hand på ett miljövänligt sätt.

Medicinen brinner!

En hel del överblivet läkemedel kommer till Sysavs avfallskraftvärmeverk där det förbränns och förvandlas till värme och el. Tack vare den höga temperaturen i värmeverket bränns läkemedlens miljöskadliga ämnen bort.

Miljöbedömning

I Sverige började vi miljöbedöma läkemedel år 2003.
Sedan 2010 är all medicin som säljs i Sverige miljöbedömd, vilket innebär att vi vet hur farligt läkemedlet är för naturen. 

Kom ihåg!

  • Köp/Hämta bara ut så mycket medicin som du faktiskt behöver för att må bättre och bli frisk.
  • Lämna alltid in alla överblivna läkemedel till ett apotek.

Textilier

I nästan alla textilier finns det kemikalier

Blå jeans, träningskläder, färgade tygdojjor och randiga påslakan innehåller kemikalier. Textilier är kläder, tyger, väskor, skor och sängkläder till exempel.

Kemikalier används bland annat för att ge kläder en viss färg, för att de ska stå emot smuts och vatten eller för att de inte ska bli skrynkliga när de transporteras. Många kläder innehåller också flamskyddsmedel och ibland också bakteriedödande ämnen.

Plast i kläderna

Plasttryck och plastdetaljer på skor och kläder kan innehålla ämnen som ger oss människor allergiska reaktioner. 

 

Miljön mår inte bra

Det är inte bara vi människor som drabbas av kemikalierna. Miljön lider också, eftersom kläder och andra textilier tvättas - både i fabrikerna där de tillverkas och hemma hos oss. Då sköljs en del av kemikalierna ut och hamnar i våra vattendrag, vilket skadar både de växter och de djur som lever i vattnet.

Kläder utan farliga kemikalier

Det finns kläder, sängkläder, tygskor och andra textilier som inte innehåller farliga ämnen. Om du inte hittar grejerna som är bra både för dig och miljön i affären, så hör med personalen - de vet! Våga fråga!

Tvätt- och rengöringsmedel

I alla hushåll finns tvätt- och rengöringsmedel av olika slag. Rengöringsmedel som till exempel maskindiskmedel, avkalkningsmedel och ugnsrengöringsmedel kan vara frätande. Vissa rengöringsprodukter kräver till och med att man måste ha handskar och skyddsglasögon på sig.

Läs på!

När det gäller rengöringsmedel är det, precis som med alla produkter som innehåller kemikalier, viktigt att läsa på förpackningen. Där står det hur medlet ska användas, vilka eventuella risker det finns, och hur produkten ska sorteras om den måste slängas.

 

Om du får kemikalier på dig

Om du eller någon annan fått starka kemikalier på huden eller i munnen, ring 112 och be att få prata med Giftinformationen. Personalen där berättar vad du ska göra för att hjälpa den som drabbats. 

Senast uppdaterat 2017-12-12

Var försiktig med kemikalier

Kom alltid ihåg

  • Läs på förpackningen – titta efter information och symboler för att veta vad produkten innehåller och hur den ska hanteras.
  • Förvara alla kemikalier så att små barn inte kan komma åt dem.
  • Om någon får kemikalier i eller på sig, ring 112 och berätta vad som hänt. Du kopplas då till Giftinformationen, där personalen talar om vad du ska göra.
  • Släng aldrig kemikalier i soporna och häll heller inte ut dem i avloppet. Ta dem till en återvinningscentral eller lämna dem till Farligt Avfall-bilen.
  • Köp bara elektroniska produkter som är CE-märkta.
  • Våga fråga! Om du undrar vilka kemikalier som ingår i en produkt eller ett klädesplagg – fråga! 

Kontakta oss

  • 040-635 18 00

Kundservice
Kontakta kundservice privat
Vardagar kl 8-16.30

Kontakta kundservice företag
Vardagar kl 8-12,12.45-16.00

Tel: 040-635 18 00
Fax: 040-635 18 10  

Besöksadress
Spillepengsgatan 13
211 24 Malmö
Hitta till oss

Postadress
Box 503 44 
202 13 Malmö

Öppettider
Återvinningscentraler
Övriga anläggningar

Om Sysav

Sysav tar emot, återvinner och behandlar avfall från hushåll och industrier i södra Skåne. Vår vision är att vi ska bidra till att skapa världens mest hållbara region, för denna och kommande generationer. 

Sysav ägs av 14 kommuner och erbjuder en säker och trygg avfallshantering, där återanvändning och återvinning av material och energi maximeras på ett kostnadseffektivt sätt med miljö och resurshushållning i fokus. 

Sysav har två dotterbolag, Sysav Industri AB och Sysav Utveckling AB. Sysav Industri AB har specialiserat sig på att hantera avfall från industrier och företag. Sysav Industri AB erbjuder även rådgivning och tar emot internationella förfrågningar om avfallshantering. Sysav Utveckling AB arbetar med forskning och utveckling.