Gå till innehållet
hallbar_utveckling_lek1.jpg

Hållbar utveckling i skolan

Här kan du läsa mer om vilka kopplingar hållbar utveckling har till Läroplanerna Lgr 11 och GY2011.

Lgr 11

”En utveckling som tillgodoser våra behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.”
Hållbar utveckling definierad av Bruntlandkommissionen 1983                        

2005-2014 förklarades av FN som årtiondet för utbildning för hållbar utveckling.
Sverige antog förklaringen genom att bland annat integrera hållbar utveckling i skolans läro-, kurs- och ämnesplaner.

I EU:s program för livslångt lärande betonas vikten av att främja lärandet för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv.

Den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agenda 2030 är ett ramverk för att "... leda världen mot en hållbar och rättvis framtid." Alla 17 mål har också specifika undermål. Mål nummer fyra heter god utbildning för allaUndermål 4.7 handlar om lärande för hållbar utveckling:
4.7 Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.

Gy2011

Läroplanen för gymnasieskola 2011 innehåller följande om hållbar utveckling:

Centralt innehåll per kurs

De för uppgifterna relevanta delarna av det centrala innehållet för de gymnasiegemensamma kurserna på alla högskoleförberedande program beskrivs här.

Vid varje uppgift finns angivet vilket/vilka ämnes centrala innehåll som ingår. Nyckelbegreppen är skrivna i fetstil.

Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.

  • Frågor om hållbar utvecklingenergiklimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
  • Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • De mänskliga rättigheterna, vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ ochhur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
  • Privatekonomi. Hushållens inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.
  • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
  • Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.
  •  
  • Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
  • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
  • Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.

Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.

Sysav och skolan

Under ett studiebesök pratar Sysavs pedagoger om ett eller flera av följande områden, beroende på dina önskemål om inriktning och elevernas ålder:

  1. hållbar utveckling
  2. livsstil/konsumtion kopplat till ett hållbart samhälle
  3. avfallshierarkin
  4. Sysavs verksamhet och arbete för hållbar utveckling
  5. avfallshantering lokalt och globalt samt då och nu
  6. avfallsmängder och avfallets miljöpåverkan
  7. matsvinn och behandling av matavfall
  8. farligt avfall
  9. produkters livscykel
  10. återbruk och återvinning
  11. de globala målen - agenda 2030