Sverige hör till de länder i världen som är bäst på att återvinna avfall. Av hushållens avfall gick 34,3 procent till materialåtervinning, 15,5 procent återvanns genom biologisk behandling, 49,5 procent energiåtervanns och 0,7 procent deponerades år 2018 enligt siffror från Avfall Sverige.

Återvinning handlar till stor del om att separera olika material för att sedan återvinna dem. Avfallsbranschen i Sverige arbetar kontinuerligt med att finna nya lösningar för att vi framtiden ska kunna återvinna ännu fler material. Om materialåtervinningen ökar, minskar både åtgången av jordens resurser och avfallets påverkan på miljön minskar.

Matavfall

I genomsnitt genererar vi svenskar ungefär 97 kg* matavfall per person och år. Den största delen av matavfallet är sådant vi inte kan, vill eller ska äta, till exempel kaffesump, bananskal, kycklingben och fiskrens. Men cirka 30 procent* är matsvinn, det vill säga sådan mat vi egentligen hade kunnat äta. Till detta kommer matsvinn som hälls ut i slasken; kaffeslattar, yoghurt- och mjölkrester till exempel.
Sveriges nationella mål är att år 2020 ska minst 50 procent av matavfallet sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet ska behandlas så att även energi tas tillvara.

Sedan 2009 har Sysav en förbehandlingsanläggning för matavfall. Slutprodukten är slurry, en trögflytande, pumpbar vätska, som används för att producera biogödsel och biogas. Gödseln kan ersätta konstgödsel i jordbruket och biogasen kan bland annat användas som drivmedel i bilar och bussar.

Genom biologisk återvinning av matavfall tillvaratas förutom energin också näringen i matresterna. Näringen återgår till jorden och kretsloppet sluts.

* enligt Naturvårdsverket