På sysav.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Siptex - textilsortering

Varje år deponeras eller förbränns 4,3 miljoner ton textilavfall i EU. Över 120 000 ton nya textilier sätts på den svenska marknaden, men bara knappt fem procent materialåtervinns. Detta vill vi ändra på.

Det har fattats en länk mellan insamling av textil och högkvalitativ återvinning. Siptex är världens första automatiska storskaliga anläggning för textilsortering., och kommer att förändra möjligheterna för återvinning.

Den står i Malmö och tas i drift hösten 2020. 

Detta gör Siptex-anläggningen

Siptex - automatisk sortering
Material in
Material ut

Siptex - automatisk sortering

Textil som samlas in på återvinningscentraler och via välgörenhetsorganisationer sorteras i dag manuellt, i första hand för att hitta kläder för återanvändning. För att effektivt kunna sortera de ökande mängder som inte passar för återanvändning krävs automatiserad sortering så att textilfibrerna kan återvinnas.

Med hjälp av nära-infraröd och visuell spektroskopi (NIR/VIS) sorterar Siptex textilavfall efter fibertyp och färg. Textilierna belyses och ljuset reflekteras på olika sätt beroende på vilket material det är. Sensorer registrerar och räknar ut vilken fibertyp det är. Tryckluft blåser textilen så att den hamnar i rätt behållare. Anläggningen kan programmeras att sortera ut tre olika flöden samtidigt.

Material in

Sysav tar emot tre kategorier av textilmaterial till Siptex-anläggningen:

  • Textil från industri

Blandade textilmaterial från industri. Materialet kan vara av olika fibertyper; bomull, ull, polyester etc. Storlek: max 2x2 meter.

  • Förstorterad textil

Sorterade textilmaterial av specifik produkttyp, som till exempel trasiga lakan eller t-shirtar. Materialet kan vara av olika fibertyper; bomull, ull, polyester etc. Storlek: max 2x2m.

  • Sorteringsrester textil

Sorterade textilmaterial från konsument och industri, till exempel plagg som inte går att återbruka. Materialet kan vara av olika fibertyper; bomull, ull,
polyester etc.

Produktblad Siptex inbound

Material ut

Sysav kommer att erbjuda ett standardiserat sortiment av kvalitetssäkrade recycling-produkter med garanterad fibersammansättning och färg, som lämpar sig för olika återvinningsprocesser.

 

Kontakta oss gärna för mer information.  

Om textil och återvinning

Textilens andra liv
Kemisk återvinning - fiber-till-fiber
Mekanisk återvinning - fiber-till-fiber
Lågvärdig återvinning - downcycling

Textilens andra liv

Återbruk 

Siptex hanterar textilavfall. Innan textil kasseras och går till återvinning bör den användas så länge som möjligt - antingen säljas second hand eller genom upcycling bli en annan textilprodukt. En fördubblad livslängd av alla textila produkter skulle kunna minska klimatpåverkan med 47 procent.

Återvinning

Materialåtervinning av textil delas in i högvärdig och lågvärdig form. Högvärdig återvinning, fiber-till-fiber, innebär att man tar vara på fibrerna så att de kan bli nytt tyg igen. Fiber-till-fiber-återvinning kan ske med kemiska eller mekaniska processer. 

Lågvärdig återvinning innebär att materialet omvandlas till en produkt av lägre kvalitet, till exempel isolering, och inte kan bli nytt tyg igen.

Den största delen av all textil som slängs materialåtervinns inte på något sätt, utan går till förbränning.

Kemisk återvinning - fiber-till-fiber

Kemisk återvinning innebär att man bryter ner textilavfall och formar nya fibrer, som sedan kan spinnas till ny tråd eller bli annat material.

Bomullsfibrer och cellulosabaserade konstfibrer (viskos, lyocell, modal) löses upp. Syntetiska polymerfibrer (polyamid, polyester, polyuretan och akryl) smälts ner.

Textil består ofta av blandmaterial, och då måste en kombination av tekniker användas. Det forskas mycket på kemisk återvinning av textil, och i Sverige har finns ett par anläggningar som återvinner i kommersiell skala.    

Mekanisk återvinning - fiber-till-fiber

Mekanisk återvinning innebär att textil klipps i mindre bitar och rivs sönder för att frilägga fibrerna. Både natur- och syntetfibrer kan återvinnas genom mekanisk bearbetning. Möjligheterna begränsas av fibrernas material: det finns skillnader mellan naturfibrer, syntetfibrer och blandningar av dessa material och den kvalitet som går att få ut av det mekaniskt återvunna materialet.

Tyvärr innebär mekanisk återvinning av fibrernas längd och kvalitet försämras, vilket gör det svårt att spinna ny tråd av materialet. 

Lågvärdig återvinning - downcycling

Lågvärdig återvinning, även kallat downcycling, innebär att ett material blir en produkt av lägre värde än ursprunget.

Textil används bland annat som trasor, isolering och stoppning i bilsäten och bullerplank. När downcycling har skett kan materialet inte bli nytt tyg igen.

Hur stor miljönytta denna typ av återvinning har beror på vad som ersätts. Ersätter t ex en trasa av återvunnen textil en trasa av ny textil är miljönyttan nästan lika stor som vid återanvändning, men ersätter den istället papperstrasor (som ofta är fallet i industrin) är miljönyttan mycket låg. En liten del av kläderna som i Sverige samlas in går till denna typ av återvinnings utomlands. 

Om projekt Siptex

SIPTex står för "Svensk innovationsplattform för textilsortering" och ska utgöra den länk som idag saknas mellan textilinsamling och en högkvalitativ textilåtervinning. En automatiserad textilsortering gör det möjligt att hantera stora textilflöden och samtidigt producera sorterade textilfraktioner som är bättre anpassade till olika återvinningsprocesser.

Siptex finansieras av Vinnova och är ett steg 3-projekt inom programmet Utmaningsdriven innovation. Det leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och genomförs tillsammans med ett brett konsortium bestående av forskningsinstitut, myndigheter och aktörer från olika delar av värdekedjan för textil.

Sysav har investerat i anläggningen, och från november 2021 upphör Siptex att vara ett forskningsprojekt och anläggningen går över helt till Sysav. 

Partners ur hela den textila värdekedjan 

  • Boer Group
  • ECO TLC
  • Gina Tricot
  • H&M
  • Human Bridge
  • IKEA
  • KappAhl
  • KEMI
  • Kretslopp och Vatten
  • Malmö Stad
  • Myrorna
  • Naturvårdsverket
  • Re:newcell
  • Röda Korset
  • Stadium
  • Stockholm Vatten och Avfall
  • Sysav
  • VTT

Om anläggningen

  • Kapacitet: 4,5 ton per timme
  • NIR/VIS-maskiner: 3 stycken
  • Transportband: 260 meter
  • Tillverkare: Staedler/Tomra 
  • Placering: Bjurögatan 20, Malmö