Därför importerar Sysav sopor

Sysav är ett av de avfallsbolag i Sverige som väljer att ta emot och energiåtervinna avfall från andra länder och här förklarar vi varför.

Sysav tar emot utsorterat avfallsbränsle från Storbritannien för energiåtervinning i vårt avfallskraftvärmeverk. Det mesta avfallet vi förbränner kommer från vår egen region, ungefär 15 procent är från andra länder. Det brukar kallas för sopimport, men det är snarare en miljötjänst som andra länder betalar oss för. Det utländska avfallsbränslet är avfall som genomgått sortering för att passa att förbränna i ett avfallskraftvärmeverk.

Bra på energiåtervinning

Tack vare ett stort fjärrvärmenät och energieffektivt avfallskraftvärmeverk har vi ovanligt goda förutsättningar att utvinna energi ur avfallet. Länder i Europa som inte har samma förutsättningar tar hjälp av svenska anläggningar för att undvika att deponera avfall eller förbränna det med sämre energiåtervinning.

Dubbel klimatnytta

Tack vare att avfallsmängderna här inte har ökat lika mycket som vi räknat med och att vi är bra på att källsortera, har vi mindre avfall än vad vi har möjlighet att förbränna i avfallskraftvärmeverket i Malmö. Vi väljer att utnyttja den extra kapaciteten för utländskt avfall, för att skapa klimatnytta på två sätt.

Minskade utsläpp av metan från soptippar i andra länder

Deponi är detsamma som att lägga avfall på soptipp. När avfallet bryts ner i deponier bildas metangas. I moderna deponier samlas mycket av gasen upp, men det är ändå omöjligt att hindra att en del av metangasen sprids.

Detta är ett stort problem eftersom metangas är en upp emot 25 gånger starkare klimatgas än koldioxid. Oavsett i vilket land utsläppen sker påverkas klimatet och miljön på hela jorden.

Varför sortera sopor när vi ändå importerar avfall?

Den frågan får vi ibland. Vi tänker tvärtom. Ju bättre vi som bor i södra Skåne är på att källsortera och lägga så lite avfall som möjligt i restavfallet, desto större möjlighet har vi att ta emot importerat avfall och undvika utsläpp av klimatgaser.

Vi vill helst bara energiåtervinna avfall som det inte går att göra något ännu bättre med.

Varje glasburk som blir till nytt glas och tidning som blir till nya tidningar minskar klimatutsläppen genom att jungfrulig råvara inte behöver framställas. För varje äppelskrutt som blir biogas och biogödsel minskar behovet av bensin och konstgödning.

Dessutom blir det plats över i avfallskraftvärmeverket, så att vi har möjlighet att energiåtervinna avfall från andra länder.

Utvecklingen i de exporterande länderna

En invändning mot sopimport brukar vara att den hämmar de exporterande ländernas utveckling av sin avfallshantering.

En studie gjord av branschorganisationen Avfall Sverige, "Avfallsimport och materialåtervinning 2016", visar att importen inte påverkar ambitionen att återvinna eller den faktiska återvinningen.

Enligt studien leder import av avfall för energiåtervinning i Sverige till minskad deponering och minskad inhemsk avfallsförbränning i de studerade exportländerna (Storbritannien, Irland och Norge). Effekten på materialåtervinning är små. De exporterande länderna har minst lika höga ambitioner för materialåtervinning som Sverige.

Sopimport och cirkulär ekonomi

Även i en tänkt framtid när alla länder i Europa utvecklat en cirkulär ekonomi och källsorterar och återvinner så mycket avfall som är möjligt, kommer det att finnas ett behov av avfallsförbränning för att:

ta hand om rester från materialåtervinning och biologisk återvinning
ta hand om material som återvunnits så många gånger att det inte längre kan återvinnas
destruera förorenat material som vi inte vill få tillbaka in i samhället

Hjälpte denna sidan dig?

Ja Nej

E-posta en vän Skriv ut

Senast uppdaterat 2019-10-03

Frågor och svar

Varför är vi bra på att utvinna energi ur avfall i Sverige?

Många länder har inte lika bra förutsättningar för effektiv energiåtervinning som vi har i Sverige. Det kan vara avsaknad av avfallsförbränningsanläggningar, men också av fjärrvärmenät. Ett varmare klimat kan också ha betydelse för möjligheten att återvinna energin. Sysavs avfallskraftvärmeverk är anslutet till Eons fjärrvärmenät i Malmö och Burlöv. Det började byggas redan 1951 och består av sammanlagt 112 mil ledningar. Storleken på fjärrvärmenätet är en av anledningarna att vi kan ha en effektiv energiåtervinning ur avfall.

Hur sorteras och kontrolleras avfall som kommer från andra länder?

Sysav har avtal med två brittiska leverantörer av brännbart avfall. Leverantörerna får i sin tur avfallet från kommuner och företag i de aktuella länderna. Avfallsbränslet genomgår en maskinell sortering där till exempel glas och metall separeras bort. Avfallsbränslet innehåller trä, plast, tyg och liknande brännbart material och en så låg andel icke-brännbart material som möjligt. Sysavs avtal med leverantörerna anger vad bränslet får innehålla. Det utsorterade avfallsbränslet får exempelvis inte innehålla farligt avfall eller sjukhusavfall. Andelen plast ska vara högst 25 procent och metall högst 4 procent. Tack vare förbehandlingen har avfallsbränslet bra energivärde och fungerar väl att använda i avfallskraftvärmeverket. Avfallet kontrolleras både hos leverantören och på Sysav genom stickprovskontroller så att det uppfyller kraven som bestämts i avtalen. Avfallet levereras i inplastade balar och på Sysav kontrolleras en bal från varje avlämningsort minst en gång per vecka. En maskinförare tar då sönder balen och sprider ut innehållet så att det kan kontrolleras.

Hur påverkar transporterna miljön?

Avfallet transporteras med båt från Storbritannien. Transporterna ger en viss negativ klimatpåverkan, men den är mycket liten i jämförelse med klimatnyttan av att avfallet energiåtervinns istället för att läggas på soptipp.

Blir det mer utsläpp av farliga ämnen från avfallskraftvärmeverket på grund av det utländska avfallet?

Effektiv rening av rökgaserna är väldigt viktig, oavsett om man förbränner utländskt avfall eller avfall som uppstår i vår egen region. Även om Sysav tar emot avfall från andra länder så kommer trots allt det allra mesta från hushåll och företag i södra Skåne. Man kan också tänka på att avfallsförbränningen ersätter annan energiproduktion. Rökgasen som bildas i Sysavs avfallskraftvärmeverk renas till nästan 100 procent och utsläppen ligger långt under de gränsvärden som finns.

Bokslut för klimatet

Sysav har under tre år gjort ett så kallat Klimatbokslut. Klimatbokslutet redovisar inte bara de direkta utsläppen, utan beskriver hur avfallsbehandlingen som Sysav bedriver påverkar klimatet ur ett helhetsperspektiv.

Till exempel räknas även indirekta utsläpp från transporter och utsläpp som undviks genom att avfall inte deponeras. Enligt Klimatbokslutet har klimatutsläpp motsvarande 1700 ton koldioxid undvikits under 2016 tack vare att Sysav tagit emot avfallsbränsle från andra länder.

Läs Sysavs klimatbokslut