Gå till innehållet

På sysav.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Därför importerar Sysav sopor

Sysav är ett av de avfallsbolag i Sverige som väljer att ta emot och energiåtervinna avfall från andra länder och här förklarar vi varför.

Sysav tar emot utsorterat avfallsbränsle från olika länder för energiåtervinning i vårt avfallskraftvärmeverk. Det mesta avfallet vi förbränner kommer från vår egen region, ungefär 10 procent är från andra länder. Det brukar kallas för sopimport, men det är snarare en miljötjänst som andra länder betalar oss för. Det utländska avfallsbränslet är avfall som genomgått sortering och kvalitetssäkrats för att passa att förbränna i ett avfallskraftvärmeverk.

Bra på energiåtervinning

Tack vare ett stort fjärrvärmenät och energieffektivt avfallskraftvärmeverk har vi ovanligt goda förutsättningar att utvinna energi ur avfallet. Länder i Europa som inte har samma förutsättningar tar hjälp av svenska anläggningar för att undvika att deponera avfall eller förbränna det med sämre energiåtervinning.

Dubbel klimatnytta

Tack vare att avfallsmängderna här inte har ökat lika mycket som vi räknat med och att vi är bra på att källsortera, har vi mindre avfall än vad vi har möjlighet att förbränna i avfallskraftvärmeverket i Malmö. Vi väljer att utnyttja den extra kapaciteten för utländskt avfall, för att skapa klimatnytta på två sätt.

Minskade utsläpp av metan

Deponi är detsamma som att lägga avfall på soptipp. När avfallet bryts ner i deponier bildas metangas. I moderna deponier samlas mycket av gasen upp, men det är ändå omöjligt att hindra att en del av metangasen sprids.

Detta är ett stort problem eftersom metangas är en upp emot 25 gånger starkare klimatgas än koldioxid. Oavsett i vilket land utsläppen sker påverkas klimatet och miljön på hela jorden.

energiutvinning270.png

Produktion av el och fjärrvärme

 60 procent av fjärrvärmen i Malmö och Burlöv kommer från Sysavs avfallskraftvärmeverk och vi levererar cirka 190 000 MWh el per år. Det importerade avfallet bidrar till energiproduktionen.

Den frågan får vi ibland. Vi tänker tvärtom. Ju bättre vi som bor i södra Skåne är på att källsortera och lägga så lite avfall som möjligt i restavfallet, desto större möjlighet har vi att ta emot importerat avfall och undvika utsläpp av klimatgaser.

 Vi vill helst bara energiåtervinna avfall som det inte går att göra något ännu bättre med.

Varje glasburk som blir till nytt glas och tidning som blir till nya tidningar minskar klimatutsläppen genom att jungfrulig råvara inte behöver framställas. För varje äppelskrutt som blir biogas och biogödsel minskar behovet av bensin och konstgödning.

Dessutom blir det plats över i avfallskraftvärmeverket, så att vi har möjlighet att energiåtervinna avfall från andra länder. 

En invändning mot sopimport brukar vara att den hämmar de exporterande ländernas utveckling av sin avfallshantering.

En studie gjord av branschorganisationen Avfall Sverige, "Avfallsimport och materialåtervinning 2016",  visar att importen inte påverkar ambitionen att återvinna eller den faktiska återvinningen. 

Enligt studien leder import av avfall för energiåtervinning i Sverige till minskad deponering och minskad inhemsk avfallsförbränning i de studerade exportländerna (Storbritannien, Irland och Norge). Effekten på materialåtervinning är små. De exporterande länderna har minst lika höga ambitioner för materialåtervinning som Sverige.

Även i en tänkt framtid när alla länder i Europa utvecklat en cirkulär ekonomi och källsorterar och återvinner så mycket avfall som är möjligt, kommer det att finnas ett behov av avfallsförbränning för att:

  • ta hand om rester från materialåtervinning och biologisk återvinning
  • ta hand om material som återvunnits så många gånger att det inte längre kan återvinnas
  • destruera förorenat material som vi inte vill få tillbaka in i samhället

Frågor och svar

Varför är vi bra på att utvinna energi ur avfall i Sverige?

Många länder har inte lika bra förutsättningar för effektiv energiåtervinning som vi har i Sverige. Det kan vara avsaknad av avfallsförbränningsanläggningar, men också av fjärrvärmenät. Ett varmare klimat kan också ha betydelse för möjligheten att återvinna energin. Sysavs avfallskraftvärmeverk är anslutet till Eons fjärrvärmenät i Malmö och Burlöv. Det började byggas redan 1951 och består av sammanlagt 112 mil ledningar. Storleken på fjärrvärmenätet är en av anledningarna att vi kan ha en effektiv energiåtervinning ur avfall.

Hur sorteras och kontrolleras avfall som kommer från andra länder?

Sysav har avtal med leverantörer i ett antal europeiska länder; bland andra Tyskland, Storbritannien och Italien. Leverantörerna får avfallet från kommuner och företag i de aktuella länderna. Avfallsbränslet är försorterat, så mycket som möjligt av det som går att återvinna på annat vis är utplockat. Avfallsbränslet innehåller trä, plast, tyg och liknande brännbart material och en så låg andel icke-brännbart material som möjligt. Tack vare förbehandlingen har avfallsbränslet bra energivärde och fungerar väl att använda i avfallskraftvärmeverket. Avfallet kontrolleras av tredje part, både genom plockanalyser och kemiska analyser.

Hur påverkar transporterna miljön?

Avfallet transporteras primärt med båt eller tåg. Transporterna ger en viss negativ klimatpåverkan, men den är väldigt liten (i storleksordningen fem procent) i jämförelse med klimatnyttan av att avfallet energiåtervinns istället för att läggas på soptipp. 

Blir det mer utsläpp av farliga ämnen från avfallskraftvärmeverket på grund av det utländska avfallet?

Effektiv rening av rökgaserna är väldigt viktig, oavsett om man förbränner utländskt avfall eller avfall som uppstår i vår egen region. Även om Sysav tar emot avfall från andra länder så kommer trots allt det allra mesta från hushåll och företag i södra Skåne. Man kan också tänka på att avfallsförbränningen ersätter annan energiproduktion. Rökgasen som bildas i Sysavs avfallskraftvärmeverk renas till nästan 100 procent och utsläppen ligger långt under de gränsvärden som finns.
Ett lager av ballar på en avfallsanläggning

Så mycket kommer från andra länder

Utländskt avfall till Sysav 2019: 65000 ton
Utländskt avfall till Sverige 2018: 3 miljoner ton
Deponering (lades på soptipp) i EU 2015: 90 miljoner ton