Du verkar ha script inaktiverat i webbläsaren. För att kunna använda alla funktionerna måste script aktiveras.

På sysav.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

http://www.sysav.se/skola/lararrummet/Lektionsplaneringar/Matavfall---lektionsplanering/

Berätta vad du tycker om våra skolsidor

Matavfall

Lektionstips, uppgifter och övningar för år 4-6

Bild

Matavfall

Det kastas ungefär en miljon ton mat per år i Sverige. All matproduktion påverkar miljön. Ofta produceras den mat vi i Sverige äter på platser i världen där vatten är en bristvara. Att producera mat som slängs är inte hållbart. Då har all den energi, vatten och mark som behövts för att framställa den använts i onödan.

Matsvinn och matavfall

Matavfall innefattar både onödigt matsvinn och oundvikligt matavfall. Exempel på oundvikligt matavfall är till exempel äggskal och ben. Varje svensk slänger en femtedel av maten hen köper hem.

Elev öppnar kylskåp

Biogas är bra men minskat matsvinn är ännu bättre

Ur klimatsynpunkt är det cirka 10 gånger mer effektivt att förebygga matavfall vid källan än att använda matavfallet för biogasproduktion. Vinsten med att minska matproduktionens klimatutsläpp är mycket större än vinsten av att ta hand om maten i efterhand. För det matavfall som ändå uppstår behöver vi bli bättre på att ta hand om materialet och energin i avfallet på ett effektivt sätt.

Biogas och biogödsel

Matavfall som sorteras ut och samlas in behandlas och omvandlas till biogas, som är ett miljövänligt drivmedel för bussar och bilar. Samtidigt får man biogödsel som återför näringsämnen till åkermarken så att kretsloppet sluts.

Läs mer om biogas och biogödsel

Rädisor

Ekologisk mat

Vid ekologisk odling används varken syntetiska bekämpningsmedel, genetiskt modifierade organismer eller konstgödsel. Kravmärket visar att en vara är ekologiskt producerad.

Märket betyder att djuren lever ett bra liv, att grödorna odlas miljövänligt, att bonden får en bättre arbetsmiljö och att maten inte innehåller konstiga tillsatser.

Gör skillnad!

Genom att tänka på var maten kommer ifrån och hur den är producerad, kan du göra skillnad för djur, miljö och människa i både när och fjärran.

Fairtrade

Fairtrade är en märkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.

Bättre liv

Odlare och anställda får bättre ekonomiska villkor genom högre löner och minimipris som är högre än vad det kostar att producera varan. Fairtrade handlar om att få en bättre ekonomisk situation, främja demokratin och miljöhänsyn i produktionen.

Bild

Syfte

Förstå vad matavfall är och nyttan med att sortera ut det. Få ökad kunskap kring matsvinn och hur man kan förebygga matavfallet.

Koppling till läroplanen

Centrala innehållet i:

Hem- och konsumentkunskap

  • miljömärkningar av produkter och deras betydelse
  • val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa
  • återvinning i hemmet/närområdet och hur den fungerar

 Biologi

  • människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, t ex nedbrytning, rening av vatten och luft etc.

 Kemi

  • vanliga kemikalier i hemmet och samhället, deras användning och påverkan på hälsa och miljö samt hur de är märkta och bör hanteras
  • fossila och förnybara bränslen, deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet

 Geografi

  • hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling
  • ojämlika levnadsvillkor i världen, t ex olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturtillgångar samt några bakomliggande faktorer till detta

 Fysik

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.

 Teknik

  • Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten-och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.

Svenska

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

 Matematik

  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.

Uppgifter och diskussionsfrågor

Förr användes matavfall oftast till djurfoder. Så kan det fortfarande vara i vissa hem i Sverige, men det är inte så vanligt längre. Istället har vi en brun påse som vi kan samla in våra matrester och göra något annat bra av det istället.

diskutera

Tänk tillsammans!

Låt eleverna tänka tillsammans vad de kastar i den bruna påsen.

Tankekarta på tavlan! 

 matrester

Vad är det vi kastar?

Mat som har passerat bäst-före-datumet och överbliven mat.

Allt som blir kvar när du lagat eller ätit mat räknas som matavfall, till exempel skal, frukt- och grönsaksrester, fiskrens, köttben, tepåsar och kaffesump.

Cirka 20 % av den maten vi handlar hem äter vi aldrig upp. Varför?

Vad händer med vårt matavfall när vi lämnat det?
Titta igenom bilden på matavfallsprocessen tillsammans. 

Hur långt har matvarorna rest?

På varornas streckkod kan man se vilket land varan kommer ifrån.

Leta upp streckkoderna på olika matvaror och leta sedan reda på var de kommer ifrån.

Diskutera:

  1. Hur ska man förvara maten för att den ska hålla så länge som möjligt?
  2. Vad betyder bäst-före och sista-förbrukningsdag?

Livsmedel märkta med bäst före-dag ska hålla ytterligare en tid efter datumet om de förvaras på rätt sätt och i obruten förpackning.

Livsmedel som är märkt med sista-förbrukningsdag ska man inte äta efter det datumet. Märkningen används på känsliga produkter som snabbt kan försämras, exempelvis köttfärs, rå fisk och rå fågel.

 Låt eleverna skriva ner i två kolumner.

  1. Vad behöver jag för mat? Förslag på rubrik: Mitt behov
  2. Vad tycker jag om för mat? Förslag på rubrik: Mitt begär

elev skriver lista över behov och begär
Diskutera i smågrupper

  1. Vad är nyttan med att sortera ut matavfall?
  2. Är det något som är jobbigt med att sortera ut det?
  3. Hur såg det ut förr? Vad fanns det för matavfall och var gjorde man av det?
  4. Hur kan det se ut i framtiden?
  5. Hur ser märkningen ut för ekologisk mat?
  6. Hur ser märkningen ut för fairtrade?
  7. Vad betyder märkningarna krav och fairtrade?

Två elever sorterar matavfall.

 Skriv upp frågorna på tavlan. Låt eleverna diskutera. Lyft frågorna i hela klassen.

praktisk övning

Praktiska övningar

1. Hur mycket matavfall kastar klassen under skoltid?

Samla alla skruttar och skal som blir över från frukterna ni äter under skoltid. Väg varje dag i en veckas tid. Räkna ut hur mycket matavfall er klass kastade under en vecka. Hur långt kan ni åka?

Välj uträkningsalternativ nedan:

5 kilo matavfall kan driva en bil 10 km.

På en matavfallspåse kan man köra ungefär 2,5 km med en biogasbuss.

2. Räkna hemma!

Räkna hur många påsar matavfall ni kastar hemma på en vecka alternativt väg påsarna och räkna ihop hur mycket matavfall ni kastade på en vecka.

tanka bil med matavfall

3. Bygg en biogasanläggning

Syfte: Förstå att/hur det bildas gas när mat bryts ner.

Material: Skål, 1½-liters petflaska, tratt, matavfall, jord och tejp. 

Gör såhär:

  1. Sönderdela matavfallet med lite jord i en skål.
  2. Sätt tratten på flaskan och fyll flaskan med blandningen.
  3. Sätt ballongen på flaskan och se till att det är absolut lufttätt. Här kan tejp med hög fästförmåga behövas.
  4. Kontrollera ballongflaskan varje dag. Redan efter något dygn börjar ballongen växa!

Undersök

  1. Vad händer?
  2. Vilka gaser har bildats?

värderingsövning

Värderingsövning

  1. Finns det något du kan göra för att minska ditt matavfall?
  2. Ber du om en doggy bag när du är på restaurang och inte orkar äta upp din portion?
  3. Finns det någon mat du slänger i onödan?
  4. Skulle du kunna bli bättre på att ta hand om matresterna hemma?
  5. Kan du se något mönster i vad det är för typ av mat som slängs?
  6. Har du fruktträd eller bärbuskar som ger mer frukt och bär än du och din familj kan äta upp, sylta och safta? Kan du ta med till skolan och byta med/bjuda kompisarna på?

utmaningen

Utmaningen - Undersök!

Undersök och ta reda på i skolan

  1. Hur mycket mat slängs på er skola?
  2. Vilken typ av mat slängs mest?
  3. Mat som är populär eller mat som är mindre populär? 
  4. Vad kan ni göra på er skola för att minska matavfallet?
  5. Hur kan man motivera alla klasskamrater att bara ta så mycket mat som de orkar äta upp?

Intervjua personalen som arbetar i skolrestaurangen och ta reda på vad de säger om matsvinnet.

Väg maten i skolrestaurangen under en vecka och räkna ut hur mycket mat som slängs.

Sätt upp bilder som påminner alla om att inte ta mer mat än vad man orkar äta upp.

Undersök och ta reda på hemma

De flesta familjer slänger massor av mat för att den hinner bli gammal innan man tillagar den. Gör en undersökning hemma vad det egentligen är för mat som slängs i onödan.

  1. Vilken mat handlar man för mycket av?
  2. Har du några bra lösningar på hur man kan minska på matavfallet hemma?
  3. Kan man planera för att minska matavfallet?
  4. Hur ser märkningen ut på de produkter som ni brukar handla?
  5. Vad är det för skillnad på ekologisk mat och "vanlig mat" när det gäller pris och innehåll? Välj några produkter och jämför!
Senast uppdaterat 2016-08-18
Tyck till om sidan

Visste du att...

  • 1000 bananskal kan producera biogas som räcker till att köra 75 km. Källa: Avfall Sverige
  •  En biogasbil kan köra nästan 2 km på 1 kg matavfall. Källa: Avfall Sverige
  •  Uppskattningsvis hamnar en av fem matkassar i soporna. Källa: Släng inte maten, 2014
  •  År 2014 slängde varje svensk 81 kilo matavfall. Källa: Avfall Sverige
  •  Livsmedelsproduktionen ger också upphov till spridning av gifter, bland annat bekämpningsmedel. Livsmedelssektorn är också en av de mest vattenkrävande sektorerna. Källa: Naturvårdsverket
  •  Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan (lunch och middag en dag) skulle det spara motsvarande koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt år. Källa: Naturskyddsföreningen
  •  Om 70 % av allt matavfall i Sverige samlas in och rötas så skulle biogasen kunna ersätta 73 miljoner liter bensin. Det är årsförbrukningen för 85 000 bilar. Källa: Avfall Sverige
  • Biogasbilens utsläpp av hälsofarliga partiklar är nästan obefintliga. Källa: Avfall Sverige

Upplägget

Här står beskrivet hur upplägget fungerar med syfte, läroplanskopplingar, fakta, uppgifter och länktips.

Det här materialet är uppbyggt i olika lektioner, varje lektion berör olika områden i avfallshanteringen. Ni väljer själv hur ni vill arbeta med det, antingen gör ni allt eller plockar ni övningar som passar er och er klass. Ni bestämmer! Vi är stolta över att få vara en del av ert arbete med avfall och miljö. Lycka till och ha kul!

Varje område innehåller:

Introduktion

För att underlätta planering och genomförande har vi samlat intressanta fakta, så det bara är att ge sig in i avfallsvärlden.

Koppling till läroplanen 

Varje lektions syfte står tydligt beskrivet. Det centrala innehållet i Lgr 11 är kopplat till lektionerna.

Uppgifter 

Lektionerna  är varierande med konkreta uppgifter, övningar och diskussionsuppgifter. De innehåller praktiska uppgifter och värderingsuppgifter där eleverna får en stund till att reflektera och tänka efter. Det finns även en utmaning - en fördjupning där eleverna har möjlighet att arbeta under en längre tid och som ger eleverna en större förståelse för området.

Länktips

Här har vi samlat alla länkar vi hänvisar till och där vi har hämtat fakta och inspiration. 

Kontakta oss

  • 040-635 18 00

Kundservice
Kontakta kundservice privat
Vardagar kl 8-16.30

Kontakta kundservice företag
Vardagar kl 8-12,12.45-16.00

Tel: 040-635 18 00
Fax: 040-635 18 10  

Besöksadress
Spillepengsgatan 13
211 24 Malmö
Hitta till oss

Postadress
Box 503 44 
202 13 Malmö

Öppettider
Återvinningscentraler
Övriga anläggningar

Om Sysav

Sysav tar emot, återvinner och behandlar avfall från hushåll och industrier i södra Skåne. Vår vision är att vi ska bidra till att skapa världens mest hållbara region, för denna och kommande generationer. 

Sysav ägs av 14 kommuner och erbjuder en säker och trygg avfallshantering, där återanvändning och återvinning av material och energi maximeras på ett kostnadseffektivt sätt med miljö och resurshushållning i fokus. 

Sysav har två dotterbolag, Sysav Industri AB och Sysav Utveckling AB. Sysav Industri AB har specialiserat sig på att hantera avfall från industrier och företag. Sysav Industri AB erbjuder även rådgivning och tar emot internationella förfrågningar om avfallshantering. Sysav Utveckling AB arbetar med forskning och utveckling.