Du verkar ha script inaktiverat i webbläsaren. För att kunna använda alla funktionerna måste script aktiveras.

På sysav.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

http://www.sysav.se/skola/lararrummet/Lektionsplaneringar/Lektionsplanering---Hallbar-utveckling/

Berätta vad du tycker om våra skolsidor

Hållbar utveckling

Lektionstips, uppgifter och övningar för år 4-6

Bild

Hållbar utveckling

De tre dimensionerna

2002 sa Kofi Annan, dåvarande generalsekreterare för FN, att den största utmaning under tjugohundratalet är att göra det abstrakta begreppet hållbar utveckling till verklighet för alla världens människor.
De centrala aspekterna i detta komplexa samspel är frågor om världens ekologiska, ekonomiska och sociala förhållanden.

Ekologi
Avseende ekologi handlar det om livsuppehållande system; det som händer i atmosfären, i vattnets kretslopp, i mark och jord och i den biologiska mångfalden.

Ekonomi
I det ekonomiska perspektivet är det frågor om utbyte av varor och tjänster mellan individer, företag, organisationer och länder, samt dess konsekvenser för miljö och mänskliga förhållanden.

Social aspekt
Den sociala aspekten omfattar alla relationer mellan individer och samhällen som vilar på värderingar, normer och lagar, samt rättigheter och skyldigheter.

Samspelet

Hållbar utveckling innebär ett samspel mellan ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet där de tre delarna är beroende av varandra. 
Det handlar om att våra gemensamma naturresurser som klimat, ozonlager, biologisk mångfald, hav och sötvattentillgångar skyddas och bevaras.
Begreppet omfattar också arbete för demokrati och mänskliga rättigheter –
om att utrota fattigdom och skapa social rättvisa.

Till exempel får ekonomisk tillväxt inte ske på bekostnad av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö.
Hållbar utveckling är en process för att nå mänskligt välbefinnande, en fungerande ekonomi och balans i de ekologiska systemen - nu och i framtiden.


ekologiska fotavtryckEkologiska fotavtryck

Det ekologiska fotavtrycket är den yta av mark och vatten som går åt för att försörja ett lands invånare med mat och virke, areal för bostäder och vägar, samt den yta som går åt för att absorbera växthusgaser.

Med andra ord - den plats vi tar på jorden och hur mycket natur vi lägger beslag på genom vår konsumtion.

10 000 liter vatten 
För att producera ett par jeans används cirka 10 000 liter sötvatten. Det går åt vatten för att odla bomullen, för att färga tyget och till själva tillverkningsprocessen. Vattnet blir starkt förorenat av kemikalier, till exempel bekämpningsmedel och färg, innan det - ofta utan att ha renats först - släpps ut.

Rika gör fotavtryck hos fattiga 
Vi som bor i världens rikaste länder gör de största fotavtrycken, eftersom det är vi som konsumerar mest.
Våra fotavtryck hamnar oftast i fattiga länder, där naturresurserna hämtas och där tillverkningen sker. Tropiska skogar på Borneo skövlas till förmån för plantageodlingar av oljepalmer, stora mängder fisk tas upp utanför Sydamerikas och Västafrikas kuster, och av fångsten framställs djurfoder som används i Europa, största delen av våra kläder och övriga textilier produceras i Asien etcetera.

Våra tre basbehov - äta, bo och förflytta oss -  står för mer än två tredjedelar av vårt ekologiska fotavtryck.

Bild

Syfte

Eleverna ska få information om och förståelse för vad begreppet hållbar utveckling innebär och att de genom sina val och gärningar kan påverka.

Koppling till läroplanen

Centrala innehållet i:

Hem- och konsumentkunskap

  • miljömärkningar av produkter och deras betydelse
  • val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa
  • återvinning i hemmet/närområdet och hur den fungerar

Biologi

  • människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, t ex nedbrytning, rening av vatten och luft etc.

Kemi

  • vanliga kemikalier i hemmet och samhället, deras användning och påverkan på hälsa och miljö samt hur de är märkta och bör hanteras
  • fossila och förnybara bränslen, deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet

Geografi

  • hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling
  • ojämlika levnadsvillkor i världen, t ex olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturtillgångar samt några bakomliggande faktorer till detta

Fysik

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.

Svenska

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Uppgifter och diskussionsfrågor

diskussionsfrågor

Diskussionsfrågor

  1. Vad har sopor med hållbar utveckling att göra?
  2. Hur kan vi minska sopberget och göra miljön en stor tjänst?
  3. Hur kommer det sig att om vi minskar vår sopmängd, kommer jordens resurser att räcka längre och till fler?
  4. Finns det någonting vi kan köpa, som inte skapar en massa sopor?
  5. Vad menas med osynliga sopor?
  6. Vad innebär Overshoot Day?
  7. Vad är en klimatflykting?

Diskutera filmen "En värld utan sopor"

Filmen hittar du under länktips.

  1. Visar filmen hela sanningen?
  2. Kan vi som enskilda personer klara av att rädda världen, eller krävs det också andra åtgärder?
  3. Är det sant att vi genom att minska mängden sopor kan få ett hållbart samhälle?  

 

bild på två flickor i gräset.

Vad betyder hållbar utveckling?

Låt eleverna svara på frågan, enskilt eller i grupp, och låt dem därefter lista de saker de behöver för att leva/överleva (Exempel: Ren luft, rent vatten, värme, mat, skolgång, sjukvård etc.)

Om eleverna till exempel listar bil som nödvändighet, låt dem också fundera över om det är någon konflikt mellan bilkörning och ren luft etcetera. Låt dem därefter lista vad de kommer att behöva för att leva eller överleva om 50 år? Är det någon skillnad i behoven? Gör eleverna medvetna om skillnaden mellan behov och begär.

Vad kan ni, alla elever och all personal, göra eller förbättra på er skola för att bidra till en hållbar utveckling?

Spelar det någon roll vilken tröja jag väljer att köpa?

Produktionen av de varor vi köper sker ofta i något annat land. Inte helt sällan utförs arbetet av mycket fattiga människor och ibland barn som arbetar under usla förhållanden: dåliga löner, långa dagar, ingen skyddsutrustning etcetera.

Kan vi förändra eller förhindra dåliga arbetsförhållanden och alltför låga löner? Prata om och diskutera rättvisa, hur det går till i andra delar av världen jämfört med i Sverige och varför det är så olika. Har alla samma behov? Har alla samma begär?

 

Elev diskuterar vid whiteboard

utmaning

Undersök

1. Undersök hur mycket vatten vi använder per dag och jämför med hur det ser ut i andra länder.

  • Vad behöver vi rent vatten till?
  • Varför är det viktigt att ha tillgång till rent vatten?
  • Vad finns det för samband mellan sopor och rent vatten?

2. Undersök hur stort ekologiskt fotavtryck Sverige har. Jämför med andra länder. Ta reda på/Diskutera varför det är så. Fakta hittas i länkarna.

3. Ta reda på hur mycket CO2-utsläpp en resa med tåg, bil, flyg och buss ger. Beräkningstabell hittas i länklistan. 

 Praktisk övning

Praktisk övning

Låt eleverna ta med sin eller familjens onödigaste pryl. Låt dem redogöra för varför den är onödig, varför den köptes, vad de ska göra med den nu. Diskutera behov kontra begär.

Utmaning!

Bygg en utställning

Placera valfri pryl på ena sidan av en uppbyggd vägg. Fäst alla råvaror som behövs för att framställa produkten på andra sidan och visa också att alla steg genererar avfall.

Skriv varifrån råvarorna kan ha hämtats, hur de kan ha fraktats till fabriken där prylen framställts, hur och vart den färdiga prylen skickats och slutligen hur grejen kommit hem till köparen. Välj ett tänkbart scenario eller hämta information från producent eller återförsäljare.

Självklart kan ni välja att illustrera detta på något annat sätt!

Bjud in övriga klasser och eller föräldrar på vernissage och visa hur mycket råvaror och energi som går åt vid tillverkning och frakt och hur mycket sopor som uppkommer!

Under vernissagen, kolla om gästerna lever på ett hållbart sätt. Låt dem svara på några ja/nej-frågor, till exempel:

  1. Är du beredd att bara köpa miljömärkta, rättvisemärkta och ekologiska produkter?
  2. Sopsorterar du?
  3. Kan du tänka dig att använda dina kläder och prylar till dess de inte går att reparera mer, och inte kasta bort dem/köpa ny förrän därefter?
  4. Är du beredd att sänka temperaturen hemma?
  5. Fyller du alltid tvätt- och diskmaskinen innan du kör den?
  6. Kan du tänka dig att duscha kortare tid?
  7. Släcker du och stänger av alla eklektriska/elektroniska apparater under Earth Hour?

Låt gärna eleverna hitta på egna frågor.

Gör sedan en sammanställning och fundera på om det behövs några insatser för att påverka skolkompisarna/familjerna att leva mer hållbart. Hur kan man påverka?

Tips

Sälj ekologisk saft, ekologiskt kaffe och hembakat under vernissagen. Använd pengarna till att göra något roligt med klassen!

värderingsövning

Värderingsövning 

En stund för eftertanke. Vad har jag lärt mig och vad behöver och vill jag mer lära mig?

  • Varför är det viktigt att jobba för hållbar utveckling?

Låt eleverna i grupp eller individuellt ta ställning till olika alternativ som påverkar vår miljö och dessutom deras eller familjens ekonomi. Låt dem argumentera för sina ställningstaganden.

  • Åka tåg istället för att flyga när man ska åka långt bort
  • Gå eller cykla istället för att bli skjutsad med bil till sina fritidsaktiviteter
  • Bara duscha varmt maximalt i två minuter per dag
  • Äta vegetariskt istället för kött och fisk
  • Spara pengar genom att till största delen använda ärvda kläder från syskon och vänner samt köpa mer second hand-kläder
  • Ta över gamla modeller av mobiltelefoner gratis från syskon eller kompisar istället för att köpa nya och dyra mobiler

Hitta gärna på egna alternativ!

Senast uppdaterat 2016-08-18
Tyck till om sidan

Visste du att...

  • omkring 663 miljoner människor saknar tillgång till rent dricksvatten Källa: Unicef, april 2016
  • cirka 800 barn dör varje dag på grund av smutsigt vatten och dålig hygien Källa: Unicef, april 2016
  • nära 2,4 miljarder människor saknar tillgång till rena toaletter Källa: Unicef, april 2016
  • mer än 6 miljoner ton avfall kastas i haven varje år - och den största delen kommer från land, alltså inte från fartyg som dumpar avfall. Källa: Sjöfartsmuséet Göteborg, 2014
  • barnadödlighet orsakad av diarrésjukdomar, ofta orsakade av smutsigt vatten och dålig hygien, har halverats sedan år 2000 Källa: Unicef, april 2016
  • i de 50 fattigaste länderna i världen, saknar 31 procent av befolkningen tillgång till vatten inom rimligt avstånd från hemmet Källa: Unicef, april 2016

Upplägget

Här står beskrivet hur upplägget fungerar med syfte, läroplanskopplingar, fakta, uppgifter och länktips.

Det här materialet är uppbyggt i olika lektioner, varje lektion berör olika områden i avfallshanteringen. Ni väljer själv hur ni vill arbeta med det, antingen gör ni allt eller plockar ni övningar som passar er och er klass. Ni bestämmer! Vi är stolta över att få vara en del av ert arbete med avfall och miljö. Lycka till och ha kul!

Varje område innehåller:

Introduktion

För att underlätta planering och genomförande har vi samlat intressanta fakta, så det bara är att ge sig in i avfallsvärlden.

Koppling till läroplanen 

Varje lektions syfte står tydligt beskrivet. Det centrala innehållet i Lgr 11 är kopplat till lektionerna.

Uppgifter 

Lektionerna  är varierande med konkreta uppgifter, övningar och diskussionsuppgifter. De innehåller praktiska uppgifter och värderingsuppgifter där eleverna får en stund till att reflektera och tänka efter. Det finns även en utmaning - en fördjupning där eleverna har möjlighet att arbeta under en längre tid och som ger eleverna en större förståelse för området.

Länktips

Här har vi samlat alla länkar vi hänvisar till och där vi har hämtat fakta och inspiration. 

Kontakta oss

  • 040-635 18 00

Kundservice
Kontakta kundservice privat
Vardagar kl 8-16.30

Kontakta kundservice företag
Vardagar kl 8-12,12.45-16.00

Tel: 040-635 18 00
Fax: 040-635 18 10  

Besöksadress
Spillepengsgatan 13
211 24 Malmö
Hitta till oss

Postadress
Box 503 44 
202 13 Malmö

Öppettider
Återvinningscentraler
Övriga anläggningar

Om Sysav

Sysav tar emot, återvinner och behandlar avfall från hushåll och industrier i södra Skåne. Vår vision är att vi ska bidra till att skapa världens mest hållbara region, för denna och kommande generationer. 

Sysav ägs av 14 kommuner och erbjuder en säker och trygg avfallshantering, där återanvändning och återvinning av material och energi maximeras på ett kostnadseffektivt sätt med miljö och resurshushållning i fokus. 

Sysav har två dotterbolag, Sysav Industri AB och Sysav Utveckling AB. Sysav Industri AB har specialiserat sig på att hantera avfall från industrier och företag. Sysav Industri AB erbjuder även rådgivning och tar emot internationella förfrågningar om avfallshantering. Sysav Utveckling AB arbetar med forskning och utveckling.